Betalindustrinsatsar allt på ett kort

av Johan Svenlin Forum 2008-04, sida 40-42, 24.04.2008

Taggar: Bolag: Master Card Organisationer: SEPA Teman: betalindustrin

EE FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2088

Betalindustrin satsar allt på ett kort

H SEPA. Sedlar och mynt cirkulerar bra i euroländerna, men nu pågår nästa stora integration — att få betalkorten gränslösa. Att insatserna är höga och åsikterna motstridiga var tydligt när Master Card i mars ordnade en konferens om betalindustrins framtid.

JOHAN SVENLIN IH BARCELONA

X Det var ett framsteg att få samma valuta, men är det rimligt att tro på ett gemensamt system för betalningar över nationsgränserna i 31 länder med 9 000 banker, ett tjugotal kortsystem och en bred variation av bankkulturer? I slutet av 2010 ska SEPA, det enhetliga eurobetalningsområdet, fungera fullt ut.

I taxin från Barcelonas flygplats på väg till MASTER CARDS konferens för betalindustrin blir det uppenbart att visionerna om SEPA ännu är långt ifrån verklighet. Ingen synlig kortläsare i bilen och när jag ändå försynt sticker fram mitt kreditkort muttrar chauffören förnärmat något på katalanska.

Fram med reservsedlarna som tagits med för yttersta undantagsfall. Märtaren har rusat uppi23,10 euro sedan momsen plingat till, och chauffören suckar över de två tjugolapparna som innebär att han måste titta efter växelpengar i sin börs. Om det är s är nu inne i sin tredje oc fas innan m medetthar 2 är nålt i slule stärka Europas konkurrenskraf jobbigt att ge tillbaka växelpengar — varför inte installera en kortläsare? Till tvådagarskonferensen i Barcelonahar bankmänniskor, representanter för handeln, teknologiföretag och myndigheter bjudits in av Master Card för att diskutera hur betalkorten ska bli SEPA-kompatibla. Betalindustrin är Europas största industri räknat i volym, även om marginalerna är små. Övergången till SEPA innebär att de nationella systemen öppnas för konkurrens och de stora internationella aktörerna vill gärna komma in på nya marknader.

Bort med kontanter. Dag ett är alla eniga om att kontanter är dyra att hantera, de skapar säkerhetsrisker, kriminalitet och möda för alla parter. De bör ersättas med elektroniska betalmedel, i första hand kort, som är säkra, bekväma och styrda av marknadens behov. Användarna föredrar debitkort framför kreditkort, och när SEPA trätt fullskaligt i kraft ska betalningar inom Europ dras från kontot inom max tre bankdagar. Metoderna för att uppnå målen varierar beroende på vem somtalar, men en samarbetsanda genomsyrar diskussionen.

”SEPA handlar om transparens och valfrihet och är ett logiskt steg i Europas integration ”Vi måste skapa det här tillsammans — bankerna, handeln och lagstiftarna”, lyder några av uttalandena.

Dag två häller två tyska representanter för handeln smolk i bägaren.

”Inget slår cash. Det är snabbt, billigt och säkert”, provocerar RoBERT HERZIG från tyska handelsjätten METRO GROUP.

”Kortindustrin och handeln borde komma överens om en rimlig säkerhetsnivå för elektroniska transaktioner och inte slösa resurser på dyra säkerhetssystem som hindrarinnovationer”, dömer OLOF SCHRAGE på EUROPEAN RETAIL INSTITUTE.

I Tyskland väcker en kortbetalare fortfarande irritation i kön bakom,

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2088

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 208 ”Valet står mellan att låta konkurrensen och marknaden styra eller att lita på att lagstiftarna vet vad som är bäst. men även där ökar betalningar med kort på bekostnad av kontanter. År 2006 stod kontanter för 62 procent av alla penningtransaktioner i Tyskland, en andel som är mycket högre än i övriga tekniskt avancerade europeiska länder.

Någon måste betala. Förutom tyskarnas uttalade affektion för kontanter och skepticism mot kort finns även några andra friktionsområden som nöter under konferensen. Bankerna, handeln och kortbolagen för en ständig dragkamp om avgifter för transaktioner, kortinnehav och annat. Mellan EU-maskineriet och kortindustrin råder delade meningar om hur konkurrensen på betalkort inom SEPA ska garanteras. Nyligen ålade EU-kommissionen Master Card att sänka sina transaktionsavgifter, något som bolaget protesterar mot i Europadomstolen.

”Om myndigheterna kräver att avgifterna minskar på ett område måste vi höja på ett annat. Kommissionen ignorerar erfarenheterna från Australien där lagstiftarna tvingade ner transaktionsavgifterna. Resultatet blev att kortinnehavarna fick högre kostnader och färre kortfunktioner, medan branschen fick mindre konkurrens, investeringar och innovationer”, säger JAVIER PEREZ, vd för Master Card Europe.

Betalkortens Galileo. Inom EU-kommissionen och Europeiska centralbanken, ECB, finns också en tanke påatt skapa ett tredje kortsystem, vid sidan av de två som styrs av de amerikanska börsbolagen visa och Master Card. Ett antal arbetsgrupper är tillsatta för att reda ut möjligheterna för ett paneuropeiskt kortsystem. Tanken uttalas på konferensen av FRANCESCO TUR-HARTMAN från ECB.

”Det skulle behövas åtminstone ett nytt paneuropeiskt system för att stärka konkurrensen, ju tidigare desto bättre. De SEPA-kompatibla sys tem som Master Card och Visa upprätthåller är mycket värdefulla, men det behövs ett neutralt europeiskt system”

Den naturliga följdfrågan är vem som ska betala för det tredje systemet, och där går åsikterna i sär. En snabbomröstning bland konferensdeltagarna visar att de flesta anser att det är bankernas uppgift.

”Bankerna har redan stora kostnader med SEPA-övergången. Om sådana kostnader faller på bankerna kommer investerare att placera i andra branscher”, påpekar RITA LOURENGO från en av Portugals största banker MILLENNIUM BCP.

Enligt Master Cards konkurrensjurist CARL MUNSON kommer betalindustrin att se mycket annorlunda ut om fem år, och ingen vet vilka som blir vinnare eller förlorare ”Valet står mellan att låta konkurrensen och marknaden styra eller attlita på att lagstiftarna vet vad som är bäst. Det som står på spel är Europas konkurrenskraft och framtida betalningstrafik”

Också Javier Perez avfärdar ett kortsystem som upprättas på politiskt initiativ ”Om balansen i konkurrensen rubbas får branschen inte in investeringar i nya innovationer. Branschen har drivits framåt tack vare en fri marknad. På 10-15 år har otroligt mycket åstadkommits tack vare innovationer, allt från trådlösa terminaler till säker näthandel. Ökad handel har också gett minskade kostnader för banker och butiker ”Dessutom vill kortanvändarna ha kort som fungerar globalt, de nöjer sig inte med ett kort för Europa. Därför finns inte heller något behov för ett paneuropeiskt system”, säger Javier Perez.

Också bankerna och handeln är överens om att det behövs klara regler frånlagstiftarna för att innovationer ska kunna fortsätta.

”Nu går 75 procent av FoU-bud “Polska gästarbetare går i bräschen för en sann inre marknad de föredrar kort utgivna irland, där avgifterna är lägre, men bränner pengarna i Polen där varor och tjänster är billigare geten till att uppfylla nya regler och 25 procent blir kvar för riktiga innovationer”, säger MARK BUITENHEK på Amsterdambaserade finanshuset ING-BANK.

Polska plonjärer. De öppna nationsgränserna inom EU och ökad rörligheten syns redan tydligt i betaltrafikstatistiken. I synnerhet ide tätbefolkade regionerna i Mellaneuropa har handel över nationsgränser ökat, men även irländska banker har noterat en explosionsartad ökning i antal betalningar med irländska kort i Polen. Polska gästarbetare går i bräschen för en sann inre marknad —- de föredrar kort utgivnai Irland, där avgifterna är lägre, men bränner hellre pengarnai Polen där varor och tjänster är billigare.

Tillbaka till frågan i inledningen: är det rimligt att tro att SEPA fungerar 2010? När konferensdeltagarna med fyra svarsalternativ får besvara på frågan ”När blir SEPA verklighet?” är det bara 5 procent som tror att tidtabellen fram till 2010 håller. 18 procent svarar 2012 och 44 procent 2015. En tredjedel tror att SEPA aldrig kommer att bli verklighet.

SEPA fyller med andra ord varje känt kriterium för ett riktigt EUprojekt. m