Fler kvinnor än män i EU
av Richard Brander Forum 2009-03, sida 36, 26.03.2009
EHN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2089
BRANDER
Richard Brander är informatör på Finlands Bank.
Fler kvinnor än män i EU
I skrivande stund (söndag 8.3) firas Internationella kvinnodagen, vilket av flera skäl är ett lämpligt tema för en EU-kolumn, I Europeiska unionen finns det faktiskt flera kvinnor än män i samtliga 27 medlemsstater, visar färsk statistik. Medeltalet för hela EU är 104,8 kvinnor på 100 män. I det folkrikaste landet Tyskland finns det största antalet kvinnor, 41,9 miljoner. Den typiska EU-medborgaren är sålunda Frau Schmidt eller eventuellt Frau Meyer.
Det finns nästan hur mycket som helst att skriva om detta tema. Finns det något bättre sätt att fira kvinnodagen på än att genom att fundera på de stora, globala jämställdhetsfrågorna? Jag drar mig tillbaka till sängkammaren med den bärbara datorn för att låta fingrarna spela över tangentbordet. På avstånd hör jag hur kvinnorna samtalar ivrigt medan de äldre barnen och kusinerna ägnar sig åt högljutt stojande. Att inte en man ska få skriva om kvinnodagen ilugn och ro!
Skämt å sido, det här är faktiskt allvar. Som en person med dominerande vänster hjärnhalva utgår jag från kalla statistiska fakta i min analys. Ett faktum är — och det här visste ni knappast — att de tre baltiska länderna ligger i topp då det gäller kvinnornas andel av befolkningen i Europa. I Estland går det av någon outgrundlig hela 117,2 kvinnor per 100 män. I motsatta ändan av statistiken hittar vi vårt västliga grannland Sverige, där det bara finns 101,2 kvinnor per 100 män, I Finland är siffran 104,1.
I Estland — visar statistiken från EU-kommissionen - finns det alltså flest kvinnor men samtidigt är löneskillnaderna också allra störst. År 2007 förtjänade de estniska kvinnorna 30,3 procent mindre än sina manliga landsmän. Medeltalet för hela unionen var en inkomst klyfta på 17,4 procent. Om det i övrigt finns en statistiskt signifikant korrelation mellan andelen kvinnor och löneskillnaderna framgår inte.
Jämställdhetsfrågorna är inget nytt i EU utan fanns faktiskt med redan i Romfördraget
Välfärdspolitiken i många katolska EU-länder bygger på en manlig enförsörjarmodell där skatter och socialpolitik gynnar familje praktisk betydelse hade denna paragraf dock inte i början, Lite kött på benen kom det på 1970-talet då EU-kommissionen lade fram en rad direktivförslag för att trygga social säkerhet, hälsa och anställning för gravida arbetstagare. Också kampen mot sexuellt trakasseri kom i fokus.
I Amsterdamfördraget 1997 förstärktes jämställdhetsdimensionen ytterligare. Principen om lika lön förstärktes med ett uttryckligt förbud mot diskriminering mellan kvinnor och män vid likvärdigt arbete. Å andra sidan tillät det nya fördraget fortsättningsvis positiv särbehandling — av kvinnor eller av män. EG-domstolen har dock förhållit sig snarare negativt än positivt till olika former av positiv särbehandling.
Samtidigt som Finland blev som bekant också Sverige medlem i EU 1995. Svenskarna var till en början inte så populära i Bryssel eftersom de snarare kom dit för att undervisa andra än för att lära sig, ”We have already solved this problem in Sweden”, var en vanlig fras från de svenska ministrarna. Då det gäller jämställdhet är det ändå ett faktum att Sverige låg långt framme. Inför det svenska EU-ordförandeskapet 2001 var förväntningarna på jämställdhetsområdet högt ställda på Sverige. Det svenska ordförandeskapet under statsminister Göran Persson beslöt att jämställdheten skulle genomsyra allt svenskt EU-arbete. Så väldigt imponerande resultat blev det dock inte.
I vilket fall som helst finns det starka argument för ökad jämställdhet i Europa. För oss i Norden är det svårt att inse att välfärdspolitiken i många katolska EU-länder fortfarande bygger på en manlig enförsörjarmodell där skatter och socialpolitik gynnar familjer där bara mannen arbetar, medan kvinnan är hemmafru.
Vår modell i Norden där välfärds politiken grundar sig på att män och kvinnor är autonoma individer utan några av myndigheterna fastslagna könsroller är tyvärr okänd på många håll i Europa — för att inte tala om i resten av världen, m
För en saklig analys läs gärna Ann 1957. Där fastslogs principen PN Cathrine Jungars och Anna-Carin Svensom lika lön för lika arbete för där bara mannen sons utmärkta artikel Jämställdhetskvinnor och män. Någon större al b etar. politiken — e:et som försvann!