Konjunkturen : Den svenska konjunkturen 1969

Taggar: Orter: Sverige Teman: ekonomi

Konjunkturen

Den svenska konjukturen 1969

KONJUNKTURUTSIKTERNA för vintern 1968—1969 är relativt gynnsamma och klart bättre än för ett år sedan, framhåller det svenska Konjunkturinstitutet i sin höstrapport. Industriproduktionen är på uppåtgående i så pass god takt, att en moderat ökning i sysselsättningen kan väntas under den närmaste framtiden. För byggnadsverksamhetens del synes också sysselsättningen bli bättre under den kormande vintern än under den föregående.

Utsträcks perspektivet till hela 1969, blir intrycket emellertid, att 1969 inte blir ett bättre år än 1968. För den inhemska bruttoprodukten förutses i stort sett samma stegringstakt under 1969 som 1968. För 1968 har institutet räknat fram en tillväxt på mellan 3,5 och 4 procent och för nästa år en tillväxt med ca 3,5 procent. Dämpningen i Storbritannien och Förenta staterna samt frånvaron på hemmaplan av starkare investeringsincitament i näringslivet förklarar den rätt moderata tillväxten i totalproduktionen nästa år.

DE NEGATIVA EFFEKTERNA på den svenska exporten av en sådan utveckling kan förutses komma att motverkas av en vändning uppåt i importefterfrågan i de nordiska grannländerna.

e Den svenska exporten har i år ökat kraftigt på råvarusidan. På färdigvarusidan har tillväxten varit mera måttlig. Den svaga investeringskonjunkturen i Västeuropa och särskrilt de nordiska grannländerna har hållit tillbaka tillväxten i verkstadsexporten, och trots framgångarna på råvarusidan beräknas ökningen i exportens volym totalt komma att hålla sig vid ca 7 procent 1967—68, d.v.s. i överensstämmelse mea prognosen i nationalbudgeten. Den totala exporten beräknas öka något mindre 1968—069 än 1967—68 eller med ca 6 procent i volym.

e I avsaknad av statistik för 1968 har hushållens nominella inkomster antagits öka med 6 procent ‘1967—68, och drygt samma ökningstakt har förutsatts för den övervägande del därav som utgörs .av löner. Av lönesummans ökning beräknas knappt 5 procent hänföras till avtalsmässig löneökning och 1,5 procent till löneglidning, medan sysselsättningen antagits förbli oförändrad gentemot 1967. Stegringen i lönesumman skulle därmed ha fortsatt att avta 1968.

• Uppgången i konsumentpriserna beräknas emellertid bli endast 2 procent 1967—68 mot ca 4,5 procent 1966—67. Hushållens reala disponibla inkomster, som 1966—967 steg me knappt 2,5 procent, skulle därför stiga med närmare 3 procent 1967-—68.

e Med hänsyn till att konjunkturen ser ut att bli i stora drag densamma 1969 som 1968, bör ökningstakten för disponibelinkomsterna komma att dras upp något under 1969 jämfört med 1968, eftersom den nedhållande effekten av skatteinbetalningarna kan beräknas bli mindre. Vidare blir prisstegringen nästa år troligen ännu något långsammare än i år. Hushållens reala disponibla inkomster ökar märkbart kraftigare 1969 än 1968, eller med närmare 4 procent. Konsumtionen skulle därmed komma att stiga i något högre takt 1969 än 1968.

e Den offentliga konsumtionen har varit starkt expansiv. Totalt förutsätts en ökning med ca 4 procent.

e I likhet med flera andra industriländer finns i Sverige ännu inga tecken på ett förestående sving uppåt i näringslivets investeringar. Industriinvesteringarna ser ut att fortsätta den nedgäng som påbörjades 1967.

« Handelns investeringar beräknas däremot åter skjuta fart efter slopandet av investeringsavgiften. Totalt för näringslivets investeringar förutses en mmiskning med 3,5 procent 1967— 68 och en ökning med 2,5 procent 1968—69.

e Investeringarna i bostäder beräknas öka med 2 procent 1967 —68. Med nuvarande program för igångsättningen 1969 kommer bostadsmvesteringarna nästa år att i det närmaste stagnera.

e De statliga investeringarna beräknas i år stiga med 10 procent. Delvis är ökningen förorsakad av tidigare läggning, varför en nedgång med ett par procent förutses tör 1963. De kommunala mvesteringarna beraknas stiga med 7 procent 1967— 68 och med 7,5 procent 1968—69.

e För de totala fasta investeringarna innebär prognoserna, att en svag tillväxt kan förväntas för såväl 1968 som 1969. Båda åren beräknas ökningstakten bli lika svag som 1967, då en uppgäng med 2 procent registrerades.

DEN TUTALA EFTERFRAGAN på konsumtion, investeringar, lager och export beräknas stiga drygt dubbelt så kraftigt 1968 som 1967. För nästa år förutses en importökning av knappt samma storlek som årets. Detta skulle innebära att import och export stiger i stort sett parallellt 1968 och 1969, varför någon väsentlig förskjutning i handelsbalansen i positiv eller negativ riktning inte är trolig vare sig i år elle nästa år.

Delegation för svensk statsindustri

Regeringen har beslutat tillsätta en delegation för statlig industrietablering. Den skall samråda med finans- och inrikesdepartementen samt <arbetsmarknadsstyrelsen för att uppnå en effektiv samordning med lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken.

I direktiven för delegationen heter det bl.a, att strukturrationaliseringen inom svenskt näringsliv har medfört en minskning av antalet sysselsättningstillfällen i flera näringar. Effekten av detta har varit särskilt

A LONG-AWAITED ANNOUNCEMENT FROM THE VATICAN.”

Forum 19/6 kännbar i regioner där jordoch skogsbruket har spelat en dominerande roll — en utveckling som kan antas fortgå under de kommande åren. Sysselsättningssvårigheterna — i de s.k. skogslänen, d.v.s. länen i Norrland samt Värmlands och Kopparbergs län måste mötas genom en aktiv politik från samhällets sida för att skapa nya sysselsättningstillfälken.

Detta bör kunna ske bl.a. genom utbyggnad av de befintliga statliga företagen eller genom nya företagsbildningar, både helstatliga och sådana som tillkommer i samarbete med det enskilda näringslivet och kooperationer. O mil

Pundets ställning

Brittiska regeringen och Bank of England har beslutat förbjuda sterlingkredit för handel mellan stater utanför sterlingområdet. Avsikten med detta beslut, som kommer att väsentligt minska sterlings betydelse som handelsvaluta, är att ytterligare minska trycket på Storbritanniens betalningbalans.

Det beräknas att brittiska banker har ungefär 100 miljoner pund utestående i de nu aktuella handelskrediterna, Eftersom dessa är kortsiktiga, kommer Storbritanniens betalningsbalans att ganska snabbt förbättras, men det blir endast en engångsförbättring. 27