Ledaren : Kraft till salu

Taggar: Teman: teknik

ledarsidan

FORU 13. 9. 68

Kraft till salu

Varför inte finländsk tekni 16

Så här efter Tjeckoslovakien ter sig vår regerings beslut i kärnkraftfrågan mer framsynt än det väl egentligen var. Men så länge stormakterna viftar med morrhåren är det bäst att inte reta dem i onödan,

Visst förlorar vi väl en del på att vänta. Åtminstone skenbart objektiva kalkyler kan säkert visas över hur mycket billigare kärnkraften blir och hur mycket vår industris internationella konkurrenskraft lider av att den inte har tillgång till billigast möjliga kraft. Men vet vi något om hur mycket förmånligare den konventionellt alstrade kraften kan bli, om vi använder resutserna på rationellast möjliga sätt? Chanserna finns, åtminstone så till vida, att kraftförsörjningssektorn inte hittills varit något mönster av rationalitet. För det första: de elkraftproducerande kondenskraftverken är, oberoende av vad slags bränsle de drivs med, bränsleekonomiskt föga tillfredsställande anläggningar. Verkningsgraden är omkring 30 4, — vid kärnbränsle lägre än vid kol och olja, Den mesta energin går bokstavligen i sjön med kylvattnet, Betydligt mer tillfredsställande är de s.k. kraftvärmeverken, vilka som huvudprodukt levererar drygt 50 9, av bränslets energiinnehåll i form av ånga i ett fjärrvärmenät och dessutom nästan 30 9, i form av elkraft som ett slags biprodukt genom utnyttjande av mottrycksprocessen. På samma förmånliga sätt kan elkraft produceras i mottrycksturbiner i alla de industrier, som har stora behov av processvärme. Bägge slagen av kraftverk behövs, men ju mer man kan utnyttja den senare typen, desto bättre. För att inte tala om hur mycket en höjning av kondenskraftverkens verkningsgrad skulle betyda.

Vidare: vi har en stor mängd huvudsakligen kondenskraftverk, som bara står, år efter år. Delvis är det i sin ordning, de står i tesery för de perioder, då vattenkraften sinar. Men inte så få av dem har byggts bara för att trygga sina ägare mot en tariffpolitik, som först i efterhand blivit tillräckligt smidig. D.v.s. industrierna har i egenskap av kunder hos det statliga kraftverksbolaget varit nödgade att räkna med risken för att strömförbrukning utöver ett visst maximum från det statliga nätet varit belagd med »böter,. Först sedan de egna kraftverken säkrat dem mot sådana påföljder av expansion, har bötesparagrafen strukits — åtminstone i praktiken.

Lokalt finns det därför på många håll i vårt land ett klart överskott på elkraft. Men inte distributionsnät, inte kunder. Först under de allra senaste åren har elverken relativt allmänt vaknat till åtminstone teoretisk insikt om att deras framtida uppgift är att aktivt sälja sin vara i konkurrens med inte minst olja och flytgas. Men på många håll lever ännu ränsonéringsmentaliteten och försiktigheten kvar. Elverken undervisar sina kunder i konsten att spara ström och håller tariffer, som i varje fall inte bereder mark för vare sig totalelektrifiering eller elvärme i t.ex, bostadsområden, där inte bebyggelsen är tillräckligt tät för vanlig fjärrvärme. Nästan överallt gäller, att varje initiativ till nätets utbyggnad måste tas från förbrukarnas sida.

Kort sagt, det finns full sysselsättning för förnuftiga kraftförsörjare också inom den konventionella elkraftsektorn. Ju rationellate vi får den att fungera, desto större nytta här vi av kärnkraften, när tiden är mogen.

i stället för finsk, som det hette i Panelen i nt 13. Redaktionen har ställts inför denna fråga av personer, som med all rätt kräver, att vi på finlandsévenskt håll skall leva som vi själva lär.

Ått vi gjorde ett undantag beror på att, då slagordet »Visa världen finsk teknik» skapades som en fri översättning av »Tekniikan Suomi maailmankartalle var det en rent finlandssvensk som fattade beslutet, huvudsakligen på språkrytmiska grunder. Det tycktes oss oformligt att i en och samma artikel tala om både finsk och finländsk teknik utan en begreppsutredning som egentligen inte hörde dit. Men vi förstår, att man kan tycka tvärtom. Hur som helst, något principiellt ställningstagande till förmån för finsk pro finländsk var det inte. Od

Forum 14/68