Rauma-Repola: Uppåt i metall

av Per Sedel Forum 1976-08, sida 40-41, 12.05.1976

Taggar: Teman: metallsektorn

FORUM 8 : 76

Metallsektorn visar en ökning av omsättningen me 35 procent. År 1975 uppgick den för första gången till över 50 procent av företagets totala omsättning.

a Omsättningen år 1975 uppgick till 1716,08 Mmk. Ökningen från föregående år var 6,6 /0. Jämfört med tillväxttakten på 70-talet är det endast år 1971 som visar en procentuellt lägre ökning. Jämfört med den rekordartade ökningen år 1974 (42,6 2/0) är stagnationen i tillväxten rätt avsevärd, särskilt då man beaktar att inflationen var ca 18/0 år 1975. Orsaken är naturligtvis den allmänna konjunktursvackan för träförädlingsindustrin. För Rauma-Repolas del innebar den bla att den mekaniska träförädlingens omsättning sjönk med 308,3 Mmk eller 32,9 2/9,

Under dylika förhållanden är diversifiering av produktionen särskilt värdefull. Metallsektorn uppvisar också en ökning av omsättningen med 35 /. till 666.9 Mmk. År 1975 uppgick den för första gången till över 50 9/0 av företagets totala omsättning.

Resultatet

Om resultatet sägs i årsberättelsen att metallsektorns resultat var synnerligen gott, och att skogsindustrins var otillfredsställande. Mera preciserade uppgifter saknas, men man kan tolka det så att den förra sektorn gick med vinst och den senare med förlust. Hur stor vinsten resp, förlusten var, är dock omöjligt att säga.

Hur årets redovisade vinst, 21.34 Mmk, har framräknats kan inte med säkerhet fastställas. Det är också svårt att jämföra med tidigare år. För ändamålet strategisk bokslutsinformation saknas. Bla gäller detta lagerreservens storlek, om vilken så knapphändiga uppgifter ges att värdet för en resultatanalys över en följd av år är + 0. Visserligen nämns i 1975 års årsberättelse att lagerreserven mk-mässigt bibehållits oförändrad, men uppgifter om tidigare års lagerreservförändringar ges inte.

Vissa resultatförbättrande åtgärder för år 1975 har företagits. Skatter om 1.80 Mmk har täckts med fondmedel. En konjunkturresetvering om 3.49 Mink, som gjordes år 1974 har intäktsförts år 1975. Beträffande avskrivninarha 101.85 Mimk nämns i verksamhetsberättelsen att fulla skatteavskrivningar inte gjorts.

| Rauma-Repola: Uppåt i metal la

Rauma-Repola Mmk 1971 1972 1973 1974 1975 Omsättning 781.69 967.72 1128.61 1609.56 1716.08 — varav export 68.3 9/o 65.6 Ya 68.7 Va TA Yo 69.1 0 Ökning/minskning 5,37 Ya 23.2 Yo 17.2 fo 42.6 Yo 6.62 “Yo Överskott 104.038 99.00 142.47 187.23 187.53 Avskrivningar 57,28 51.58 81.09 104,43 101.85 Finansnetto ‘) 33.87 35.03 41.21 52.06 61.32 Vinst efter avskrivningar o. räntor 12.90 12.39 20.17 30.74 24.36 — i relation till oms. 1.65 /0 1.28 Yo 1.79 Yo 1.91 9/0 1.42 20 — i relation till sysselsatt kap. ?) 117 70 0.92 5/0 1.10 7/0 1.44 “Yo 0.94 9/0 intäkt. från egna skogar ?) 1.61 4.07 2.04 -— -— + Övriga int. o kostnader 1.51 2.22 3.44 + 7.56 + 7.36 + Lagerreservförändringar -— — — — — + Ökning/minskning av raserveringar — — — — 5.49 + 3.49 — Överföring till pensionsfond”) — 2:00 2.00 2.00 2.00 3:00 — Skatter 5.00 5.48 5.14 7.88 12.67 + Skatter från fond + 1.80 Redovisad vinst 9.02 11.20 18.51 22.93 21.34 Utdelning Mmk 8.30 10.40 15.70 21.10 21.10 Antal anställda 12568 12910 12568 13553 14253 Omsättning/anställd tmk 62 75 90 119 120 Kassalikvidiiet 0.91 1.05 0.77 0.67 0.67 Balanslikviditet . 1.50 1.60 1.43 1.36 1.33 Soliditet 12:91 2/0 15:55 a 17.13 9/0 18.53 2/6 15.60 Yo 1) Ränteint/-kostn. 0 kursförluster ?) Sysselsatt kapital = balansomslutningen 3) Ingår troligen i övriga intäkter 1974; 1975 4) Redovisningspråxis för åren 1974, 1975 antages oförändrade. Rauma-Repola Mmk 1971 1972 1973 1974 1975 Likvida medel 14.92 22.83 85.76 25.23 55.84 Leveranskrediter 266.82 38210 333.22 307.66 328.26 Övriga kortfr. fordr. 204.49 174.48 249.40 387.69 535.65 Finansieringstillgångar 486.23 579.41 668.38 720.58 919.75 Omsättningstillgångar 267,18 309.44 569.78 731.19 912.83 Halvtärdiga egna arbeten — — 27.75 57.97 24.07 Jord- o. vattenområden 36.71 71.65 123.43 128.91 132.77 Byggnader o. konstrukt. 108.07 134.47 140.986 174.88 203.05 Maskiner o. inv. 162.64 195.51 222.99 228.13 269.783 Övriga 43.21 50.26 73.18 94.29 128.35 Anläggningstillgångar 350.63 451.89 588.31 684,18 757.97 Värderingsposter 72 65 88 84 1.42 Erhållna förskottsbet. 182.18 189.45 352.24 545,63 801.00 Övriga kortfristiga skulder 318.686 364.79 515.26 523.43 574.38 Kortfristiga skulder 500.834 554.24 867.50 1069.06 1375.38 Leveranskrediter 157.54 219.30 225.76 3M.57 402.57 Övriga lån 303.81 359.34 420.99 370.27 409.786 Långfristiga skulder 461.35 578.64 646.75 671.84 812.33 Reserveringar 4.50 4,50 4.50 7.99 4,50 Aktiekapital 83.00 125.00 157.00 211.00 — 224,58 Övrigt eget kapital 55.07 79.00 151.61 176.90 175.18 Eget kapital 138.07 204.00 308.61 387.90 399.76 Balansomslutning 1104.76 1341.39 1827.36 2138.79 2591.97

I FORUM 8 : 7 4

De ojämförligt största avskrivningarna har gjorts på maskiner och inventarier. Därför skall en kort kommentar ägnas dessa. En närmare analys ger vid handen att avskrivningsprocenten för maskiner och inventarier är 21.479, räknat på utgiftsresten. År 1974 var den 26.9 9/0. Om samma avskrivningsprocent hade bibehållits skulle avskrivningarna ha uppgått till 92.29 Mmk, dvs varit 18.93 Mmk större. Å andra sidan, om samma avskrivningssumma som år 1974, dvs 93.65 Mmk, hade bibehållits 1975 skulle avskrivningsprocenten ha varit 27.3 9/0 Beträffande byggnader och konstruktioner har avskrivningsprocenten ökat till 9 9/0 från 8.48 2/0 år 1974.

Ur uppställningen nedan framgår att vinsten efter avskrivningar och finansnetto, 24.36 Mmk, i relation till omsättningen är 1.42 9/o år 1975. En jämförelse med tidigare år visar att detta lönsamhetstal, såsom även avkastningsgraden (vinsten i relation till sysselsatt kapital) sjunkit. Detta sagt med en viss försiktighet eftersom, såsom tidigare framhållits, lagerreservförändringarna inte öppet redovisats. Eventuella lagerreservökningar resp. minskningar ingår sålunda i överskottet. Dessutom borde avsktivningarna som är skattemässiga, ersättas med de kälkylmässiga. Uppgifter om>de senares storlek saknas också.

Finansieringen

Ur verksamhetsberättelsen framgår att likvidetsläget var kärvt under redovisningsåret. Ur tabellen framgår även att kassalikviditeten varit oförändrad under året. Finansnettot har ökat från 52.06 Mmk till 61.32 Mmk. En av förklaringarna till detta förefaller att vara att kortfristiga främmande upplåningar har ökat med drygt 300 Mrok. Det är främst det erhållna förskottet som ökat.

Stockmann:

Relationstalet balanslikviditet visar en svag försämring. På detta tals tillförlitlighet inverkar dock omsättningstillgångarnas nedvärderingsprocent. Även soliditetstalens tillförlitlighet kan ifrågasättas — på grund av att information om lagerreservens storlek saknas, Härav följer att soliditetstalen är rätt låga. En annan omständighet som försämrar soliditetstalen är ett varvet finansierats med leveranskrediter, som i en viss mån blåste upp balansomslutningen. De långfristiga Jeveranskrediterna bland passiva borde kanske kvittas med de bland aktiva.

De bifogade finansieringsanalyserna belyser finansieringens strukturella förändring

FINANSIERINGSANALYS Rauma-Repola

Tillförda medel: Internt:

Redovisat årsresulta + Lagerreservförändringa + Ökn/minskn av reserveringar + Redovisade avskrivninga + Skatter enligt R — Utdeln. (inkl. styrelsens disp.m.) — Skatter (inkl. från fond)

Från verksamheten Övriga interna medel: + Utrangeringar (endast bokföringsvärdet)

Externt + Ökning av kortfristigt främmande kapital + Ökning av långfristigt främmande kapital + Ökning av eget kapital, nyemisslo + agio Tillförda medel totalt

Använda medel + Ökning av finansieringstillgånga + Investering i omsättningstillgångar + Investering I anlåggningstillgångar + Värderingsposter, nett åren 1974 och 1975. Självfinansieringen har minskat, skuldsättningen har ökat. Finansieringsanalysens omslutning har ökat med knappa 140 Mmk, Denna kan när det gäller använda medel huvudsakligen hänföras till ökningen av finansieringstillgångar, beträffande tillförda medel till ökningen av främmande kapital. :

Investeringstakten avmattades, investeringarna uppgick under år 1975 till 176,98 Mmk mot 205,40 Mmk år 1974. Enligt verksamhetsberättelsen var man tvungen att framskjuta vissa redan godkända investerings projekt — detta på grund av det ansträng (Per Sedel) da likviditetsläget.

1974 197 22.93 21.3 ? -— + 5.49 — 3.4 104.43 101.85 7.88 140.73 10.87 130.5 — 15.85 — 21.26 — 7.88 23.73 — 12.67 = — 33.93 117.00 i 96.64 5.11 1.34 122.11 97.9 201.56 306.3 25.10 140.49 70.20 296.86 13.58 460.39 418.97 558.3 52.20 199.1 161.41 181.56 205,40 419.01 176.9 — 0.04 418.97

Lönsamheten i kläm

Den dåliga lönsamhetsutvecklingen för Stockmann år 1975 anser företaget bero på de problem som uppstod för servicenäringarna i samband med förra årets inkomstpolitiska uppgörelse. Man försökte tackla problemet genom nedskärningar av personalen.

y» Stockmanns nettoomsättning steg år 1975 med 19,49/0 till 534,0 milj. mk. Då konsumentprisindex under året steg med 18/9 och partiprisindex med 10 29/0, torde en stor del av ökningen ha varit inflatorisk.

Sesto-enheterna står för den största ökningen om 46/9, men svarar med en omsättning om 82,5 milj mk för blott 15 “/o av omsättningen. Varuhusens andel av omsättningen är 247,5 milj mk., vilket motsvara en ökning om 14/9 jämfört med 1974. Helsingforsvaruhusets omsättningsandel är härav 203,4 milj mk, vilket är 82 /o av varuhusomsättningen och 38 ?/+ av 1975 års totala nettoomsättning. Helsingforsvaruhusets omsättningsökning är 15 9/9.

Räntabilitet och lönsamhet

Stockmanns lönsamhetsutveckling belyses i . verksamhetsberättelsen både i den rätt irn VändL