Resonemangsparti: Rantaloma köpte Matkaravinto

Taggar: Personer: Juhani Kivelä Teman: företag

Resonemangsparti:

Rantaloma köp Matkaravinto

Då Rantaloma Oy i december köpte aktiestocke i Matkaravinto Oy, blev bolaget samtidigt landets näststörsta företag i hotell- och restaurangbranschen. Kapacitete är imponerande: 22 hotell, 7 restauranger, 19 kaférestauranger, 3 pubar och 2 snack-barer.

Det kan förefalla i djärvaste laget. Både Matkaravinto och Rantaloma har i flera år kämpat med stora svårigheter. Genom sammanslagningen hoppas man på bättre möjligheter att överleva.

ww” Hoppas kan man = alltid. Kuriöst nog har folk råd med hotell och restauranger också i dessa tider. Men hotellen och restaurangerna är för många i förhållande till den genomsnittliga efterfrågan. Antalet arbetslösa i branschen uppgår till drygt 6 600. Driftsnivån väntas i år underskrida 60 procent. Men Rantalomas VD Juhani Kivelä tror att vågdalen har nåtts. Värre än såhär blir det inte — Bakgrunden till det kärva läget idag är branschens snabba kapacitetsökning i början av detta decennium, säger han. — På 60-talet var hotellbranschen i vårt land ännu relativt underutvecklad. Den ökande turismen berättigade den veritabla investeringsboom, som nådde sin kulmen under de sk galna åren 1973—74, men kapacitetsökningen fortsatte också efter att taket nåtts. Från 1975 framåt har obalansen mellan utbud och efterfrågan bara ökat.

Bidragande faktorer till branschens snabba tillväxt var devalveringen 1967, som förbättrade konkurrenskraften, och den allmänna liberaliseringen av alkoholpolitiken. Plus det faktum att de goda åren medgav kännbara konsumtionsmöjligheter.

Kallare vindar

Rantaloma Oy grundades 1965. Samma år köpte bolaget sin första enhet, semesterbyn Valkama i Viitasaari — tio semesterbungalower med självbetjäning. Följande år blev första hotellet, Ruuponsaari färdigt. Investeringsverksamheten fortsatte i tämligen rask takt: Summassaari och Joutsenlampi 1968, Laajavuori 1969, Nilsiä 1970 och samma år inköp av Pihturi, Vasa 1972, Hyvinge 1974 och semesterbyn Joutiainen 1976. Samma år såldes det mycket inkomstbringande hotellet i Vasa till SOK för

FORUM 4/1978

N

VD Juhani Kivelä: — Hotellbranschen växte = till Sig…

bla finansiering av utbyggnad av hotellen i Laajavuori och Hyvinge. — Efter det överhettade investeringsklimatet i början av 70-talet började svårigheterna torna upp sig, berättar VD Kivelä. — 1974 var ännu ett mycket gott år, men 1975 och 1976 började överutbudet på kapacitet göra sig gällande i resultatet, och bottnen nåddes — såvitt jag kan se — 1977. Bolagets omsättning var senaste år ca 58 milj mk, och avskrivningar kunde göras till endast 1—2 procent. Vi genomförde ett radikalt saneringsprogram 1977. Personalen reducerades med 15 procent, egendom som inte utnyttjades såldes, bla vår centralkontorsfastighet i Jyväskylä — administrationen flyttade ut till hotellet i Laajavuori, där vissa utrymmen stod oanvända. Av strandområdet i Björneborg såldes två tredjedelar till staden.

Också andra, markmässigt mindre kännbara inbesparingar kunde genomföras: på de hotell där man haft två orkestrar beslöt man nöja sig med en orkester plus mekanisk musik. Temperaturen på bad- och tvättvatten sänktes. Antalet ljuspunkter i fastigheterna skars ner, likaså tex antalet restaurangglas. — Allt som allt betydde programmet att vi sparade ca 4 milj mk.

Eller snarare förlorade 4 railj mk mindre,

Hit men inte längre Verksamhetsberättelsen för 1977 är inte ännu publicerad, men VD Kivelä säger, att resultatet inte i avgörande grad avviker från 1976, En viktig skillnad är dock förbättrad lönsamhet, genom att kostnaderna fåtts under kontroll. Trots depressionen, är efterfrågan oförändrad. Relationen mellan främmande kapital och eget kapital är ca 86 procent-14 procent. Räntor på lån uppgick till nästan 14 procent av om FORUM 4/197 .-.. långt över efterfrågan, på relativt kort tid. Men…

sättningen. Underskottet var ca 563 000 mk. Men i december inköptes aktiestocken i ett kännbart större bolag. Köpesumman: hemlig. I det sammanhanget höjdes Rantalomas aktiekapital med 5 milj mk till 22,7 milj mk.

Hur länge håller bubblan? Är risktaket nått — Onekligen är vi väldigt skuldsatta, speciellt i dagens konjunkturläge, medger Juhani Kivelä med ett så optimistiskt leende uttalandet kan befoga. — Å andra sidan uppgår tillgångarna i fastigheter ju till 50— 60 milj mk. Köpet av Matkaravinto skedde i huvudsak medels egendomsarrangemang såsom <aktieöverföringar etc. Matkaravintos fd aktieägare Finlands Turistförbund rf och Rautakirja Oy blev genom affären aktieägare i Rantaloma Oy. Matkaravintos personal med undantag av ledningen ”följde med på köpet”. Vi hade fört förhandlingar om saken sedan augusti 1977, och idag står det ganska klart att köpet ur Rantalomas synpunkt var en ännu bättre affär än vi utgått från.

Så idag går det bra för Rantaloma — Nej, bra går det inte. Genom sammanlagningen av Matkaravinto och Rantaloma har vi bara skapat förutsättningarna a) för att undvika att det skall gå ännu sämre, b) och för att förbättra lönsamheten — och likviditeten.

Stimulansen: början är bra

De första takterna i stimulansuvertyren tycker VD XKivelä verkar 1lovande — Hotell- och restaurangbranschen har anledning att glädja sig över bl a lösningen på <socialskyddsavgiftsfrågan och restaurangpriserna på alkohol. Men man måste nog utgå från att detta inte räcker. Mera genomgripande åtgärder behövs i samma riktning.

-.. vågdalen har väl nåtts nu. Kan det inte…

-.. gå sämre så måste det ju börja gå bättre!

Bland dem nämner han ”små skatter” — nöjes- och programskatter — som kostar nästan lika mycket som de inbringar — det ä fråga om 5—7 milj mk om året i inkomster för staten. En annan detalj är omsättningsskatten. Hotell- och restaurangbranschen är de enda arbetsgivare som betalar omsättningsskatt på arbetsplatsmåltiderna. Men i stort sett anser han att Finland behandlar branschen ganska gentlemannamässigt — i Sverige är det däremot verkligt illa ställt. När kommer uppsvinget för branschen — Innevarande år kommer ännu att vara knackigt, säger Juhani Kivelä. — Men kapacitetstillväxten har i stort sett avstannat, och vi får fast mark under fötterna, då efterfrågan hinner ifatt den nuvarande kapaciteten … Jag tror att en ökad efterfrågan kan påverka resultatet 1979. Efterfrågan på internationell turistservice har ökat år från år. Kvalitativt är vi konkurrenskraftiga, men för oss liksom för landets hela näringsliv är kostnadsnivån den knepiga frågan. Trots detta sjönk antalet utländska kunder med endast 2 procent från 1976 till 1977, och tex de tyska kunderna ökar för närvarande.

Samarbetsbolag Rantalomas produktidé är en kombination av semesterservice, konferens- och kursservice samt ”resor under arbetstid” — mao inkvartering och mötesarrangemang för affärsmän etc. Dessa tre sektorer svarar för ungefär lika stora delar av försäljningen. Ett iögonenfallande drag i bolagets verksamhet är kommunernas intensiva ekonomiska engagemang. — Kommunerna på de orter där vi etablerat oss äger sammanlagt 37 Vänd procent av aktiestocken. Det är ganska naturligt, i beaktande av att deras uppgift är att befrämja turismen. Olika andelslag och bolag — huvudsakligen försäkringsbolag, banker och företag med anknytning till resebranschen — äger 43 procent av aktierna, 13 procent ägs av Turistförbundet och 7 procent av privatpersoner. Man kan alltså med fog säga, att vi arbetar på bred bas. Rantaloma är ett samarbetsbolag. Samarbete blir det också fråga om, då Matkaravintos 14 hotell och 26 näringsställen skall integreras i verksamheten. Huvudparten av hotellen skall genomgå en ansiktslyftning och därefter avancera till Rantasipi-enheter. Dessa investeringar kommer i år att uppgå till ca 1 milj mk.

Produkiutveckling mot ”långa paket”

Rantalomas marknadsandel i hemlandet är ca 12 procent. Man hoppas på en större bit av kakan genom bl a produktutveckling.

— Vårt främsta mål är att förbättra den prismässiga konkurrenskraften på semestermarknaden. Våra weekendpaket har visat sig vara en framgångsrik produkt, och en ny trend är sk långa paket — rabatt för längre vistelse exempelvis i samband med semester. Södernresorna säljs som känt enligt den principen. Vi borde sträva till att hålla resepengarna inom hemlandet, och helst få in pengar av utländska turister. Långa paket kanske är lösningen, Vi marknadsför redan sådana serviceformer, men kör igång med full styrka i sommar. Matkaravintos restauranger och kaféer betyder å sin sida att vi gör entré på delvis helt nya marknader.

En experimentell sektor av verksamheten är semesterbyn i Joutsa. Rantaloma investerade 1976 — samma år Vasa-hotellet såldes — ca 13 milj mk i 106 nyckelfärdiga bungalower nära bolagets hotell Joutsenlampi, men ”i naturens sköte”. Av dessa är ett fyrtiotal ännu osålda.

— Tidpunkten var olyckligt vald, penningmarknaden kärvade till sig just då semesterbyn blev klar, men de erfarenheter vi fått av verksamheten har varit goda, trots att investeringen hittills visat sig föga lönande. Då det allmänna ekonomiska klimatet blir bättre, är det meningen att fortsätta på denna linje och investera i liknande projekt i anslutning till de större hotellen, säger Juhani Kivelä. 10

Nm

Semesterbungalowerna i Joutiainen är komplett utrustade nyckelfärdiga semesterhus, men penningmarknaden har dämpat efterfrågan på dem, Av 106 bungalows är ett fyrtiotal ännu osålda.

Rantasipi Hyvinges auditorium är utrustat med det modernaste i konferens- och mötesteknikväg.

Efter en hård dag av grupparbete kräver kroppen som känt sin tribut — på bilden Hyvinge-hotellets bastukabinett.

Friskt vågat hälften vunnet 7 Känslorna inom Rantalomas ledning är blandade. Också omvärlden (inte minst de som investerat pengar i bolaget) följer med intresse med utvecklingen. Rantalomas företagsprofil företer både positiva och negativa drag. Ett proargument: finns det något lika snabbt expanderat företag, som inte skulle ha det kritiskt med ekonomin idag?

Det äger också sin riktighet, att hotell inte kan monteras upp och monteras ner i takt med efterfrågan, och det är logiskt att investeringarna tar fart under perioder då utvecklingen verkar att berättiga dem. Onekligen förfogar Rantaloma idag över en imponerande och representativ kapacitet. Tron på framtiden har varit oerhört, Det finns de, som säger att VD Kivelä har varit fartblind. Men fortsätter; Han är en verklig toppförmåga på området.

På papperet ser ekonomin ruskig ut, det är inte fråga om annat. Men det gör den för en massa företag idag. Ändå kan det ibland uppstå en pinsam valsituation: Investera eller dö. Rantasipi I Hyvinge låg för nära Matkaravintos Aulanko. Det gick dåligt för vardera företagen. Alltså: bättre att samarbeta, än äta ut varandra.

En annan viktig detalj: banker och försäkringsbolag har redan lånat Rantatoma en massa pengar. En konkurs skulle betyda väldiga omedelbara förluster för dem. Rantaloma kan alltså inte tillåtas gå omkull.

Då återstår tydligen bara att Finlands Bank ordnar med sådana valutakurser, att utländska 1urister strömmar till och gör bruk av den högklassiga kapacitet som väntar på dem. I närheten av viktiga städer. I naturskön omgivning. OO

FORUM 4/1978