Teknologi för nord och syd

Taggar: Teman: u-länder

26

FORUM 14: 76

I-ländernas avancerade teknologi…

« » passar sällan för u-ländernas behov.

Teknologi för nord och sy ”Låt vattnet bara rinna ut till havs, och så avsaltar vi det med hjälp av kärnkraft och pumpar det in igen över marken”.

Det här har tagits som exempel på hur man tänker i dagens industriland. Kanske som ett negativt exempel på hur man i i-länder gör livet så problematiskt som möjligt och sedan tar i bruk ny teknologi för att lösa de problem som uppstår — alltmedan ett dussin nya problem uppstår vid lösandet av det första problemet.

Vare därmed hur som helst, en teknologi som är lämplig för ett högt industrialiserat land pässar ytterst sällan in i de fattiga u-länderna.

= Överföring av teknologi är ett relativt färskt tema i de internationella diskussionerna. Råvaror har man diskuterat sedan förra seklet, men först för cirka fyra år sedan tog man upp möjligheten att ”minska u-ländernas teknologiska beroende och öka deras teknologiska självförsörjningsgrad”.

Den = teknologiska — tyngdpunkten ligger nu hos i-länderna, och i så hög grad att av alla världens registrerade patent finns endast en procent hos u-länderna. De fattiga länderna lär betala de rika länderna = cirka 1500 000 000 dollar varje år för privilegiet att använda deras knowhow.

FORUM 14 « 76

Man söker från u-landshåll därför bla få till stånd en revision av det internationella patentsystemet och framför allt sänka u-ländernas patentkostnader till en ”rimligare” nivå.

De multinationella företagens roll som överförare av teknologi har diskuterats mycket och antagligen överdrivits lika mycket. I hela den tredje världen verkar inte mera än två miljoner människor i de transnationellas tjänst, och av dem är det endast en handfull som kanske uppnår den grad av teknologiskt kunnande att de skulle kunna hjälpa sitt land att skapa en egen teknologi.

Anklagelserna mot de multinationella har varit att de ibland påstås hämta in alltför avancerad teknologi i u-länderna, ibland åter hämta in redan föråldrad teknologi. Också u-ländernas egen inställning till teknologisk utveckling är oklar och ibland kortsynt. Vissa makteliter i u-länderna söker för sin egen status skull importera i sammanhanget helt vansinnig och obrukbar teknologi från både väst och öst. Indien, som hårt drabbades av oljekrisen, är villigt att offra 260 gånger mera på sin kärnkraftsforskning än på en egen mycket lovande bio-gas-teknologi på bynivå.

Något av det mest förbluffande när det gäller utvecklingsländerna är, att trots att de i förhållande till i-länderna uppvisar stora olikheter när det gäller geografi, naturresurser, klimat, bosättningsmönster osv så har de båda motpolerna många liknande problem: arbetslöshet massflykt från landsbygden till stadscentra osv.

Det här har bla en grupp som kallas Intermediate Technology Development Group förklarat bero på att u-länderna importerar alltför högt stående teknologi.

Den västerländska teknologin går i första hand ut på att spara arbetskraft och ackumulera kapital.

U-länderna har bara en rikedom — arbetskraft — och mycket stor brist på kapital! Det som u-länderna i själva verket behöver är en småskaleteknologi som lämpar sig för små marknader. En relativt enkel teknologi som kan behärskas av människor med små kunskaper och liten praktisk = erfarenhet. Och framför allt en teknologi som kräver obetydligt med kapital. Härför talar också det faktum att u-länderna i många fall var de som drabbades allra hårdast av energikrisen. De är nödvändigt för dem att ersätta maskinell produktion med handarbete så långt det sig göra låter.

U-länderna har därför insett att det är viktigt för dem hurudan teknologi de importerar. Men vid sidan av detta efterlyser de en ny internationell kod för tillämpning av patent och för överföring av teknologi från ett land till ett annat.

Det här är en knepig fråga för i-länderna. En friare tilllämpning av patentreglerna — hur skulle man kunna begränsa det att gälla enbart transaktionerna mellan i-land och u-land. Skulle inte detta förutsätta helt nya regler också mellan i-länderna? Hur långt kan man gå när det

DEN TEKNOLOGISKA STANDARDEN Uttryckt genom olika socio-ekonomiska indikatorer (1970).

Utvecklade marknads- Afrika ekonomier 1. Antal vetenskapsmän och ingenjörer per 10 000 invån. 112 5.8 2. Tekniker per 10 000 invån. 142.3 8. 3. Vetenskapsmän och ingenjörer engagerade i forskning & utveckling per 10 000 invån. 10.4 0.3 4, Tekniker engagerade i Fo per 10000 invån. 8.2 0.4 5. Kostnader för FoU i procent av bruttonationalprodukten 1.2 0, gäller = fritt-fram-anda = för forskning och utveckling, industriella hemligheter och hittills väl bevakade tillverkningsprocedurer?

Finland är en mycket stor inportör av knowhow och en liten exportör. Vi skulle utan tvekan vinna minst lika mycket som u-länderna på liberalare regler.

I USA har förts en debatt om huruvida USA borde eller inte borde sälja teknologi till östblocket. Motståndarna har påpekat följande — inköp av teknologi från väst skulle frigöra vissa av Östeuropas resurser till exempel för militära ändamål, oc — de socialistiska länderna kan småningom använda denna importerade teknologi till att starkt konkurrera med amerikanska firmor på världsmarknaden.

Motargument till detta har det visserligen också varit gott om. Men frågeställningen kvarstår: vad skulle liberalare patentregler innebära Ändå var överföringen av teknologi den fråga vid UNCTAD-konferensen = där det åtminstone ytligt sett föreföll som om man hade utsikter att nå framsteg.

I dag förekommer en ganska kraftig brain-drain från uland till i-land: de bästa begåvningarna från den fattiga världen lockas bort av bättre möjligheter i i-världen.

Och u-länderna frågar: hur kommer det sig att om ni sänder en kanadensisk läkare till Indien så kallas det uhjälp. Men om en indisk doktor reser till Kanada så talas det om ”Kanadas generösa inställning till immigranter” …

U-länder

Asien L-Amerika (utom Kina) 22.0 69 23.4 72.2 1.5 1.15 0.6 1.4 0.3 0.2

Och innan hän PUSSAS behöve han en Läkerol,

Gör Läkerol till en vana

AFL - Oy Alex. F Lindberg Ab