Utgiven i Forum nr 1979-12

Trängsel på utombordsmarknaden

av Rolf Ekman Forum 1979-12, sida 42-43, 29.08.1979

Trängsel på | utombords- > marknaden |

Den centrala frågan är: skall de stora amerikanska och japanska utombordsföretagen helt slå ut de nationella tillverkarna? Det ser inte bättre ut än att det lutar därhän. Volvo i Sverige har redan lagt ned sin produktion av aktersnurro i Sverige, och på Valmet i Finland rynkas pannorna i djupa veck. Inga avgöranden har ännu fattats. Någonting måste dock ske, säger man på Valmet.

Eller håller hela utombordsbranschen på att ta ett nytt långt steg mot mer ekonomiska motorer? Man talar om dieseldrivna småbåtar med allt större entusiasm i dessa energikris stämningar.

ye” De stora i utombordsmotorbranschen — amerikanska Johnson/ Evinrude och Mercury med det nya amerikansk-japanska märket Mariner i släptåg, samt japanska Yamaha — håller på att mala sönder de nordiska marknaderna för de “”egna” tillverkarna.

De som närmast har kommit i kläm i långdansen är de nationella märkena: Volvo med Penta och Archimedes har redan kastat yxan i sjön, och Valmet med Terhi står inför mycket svåra avgöranden ännu i år. Vem som övertar de lockande svenska marknaderna torde ännu vara oklart, men vissa tecken tyder på att Mercury skulle ha sopat tämligen rent där.

I Finland och på Valmet, enda tillverkare av aktersnurror, säger man att det inte går i längden att konkurrera med samma produkter på marknaden med de stora märkena, som har hela världen som marknadsområde.

— När de vill in på en markna 4 som till exempel Finland, har de helt andra resurser till sitt förfogande än de mindre tillverkarna, säger avdelningschef Hannu Uljua vid Valmets Jyskä-fabriker nära Jyväskylä, där Terhi tillverkas. — Vi har inte gått in för att lägga ned produktionen, men vi utesluter inte den möjligheten heller. Vi måste helt enkelt få fram något nytt, om vi skall hålla oss flytande med den här tillverkningen i längden. Ett konsultföretag har kopplats in, och vi väntar oss kunna komma fram till något avgörande före årsskiftet 1979—80, säger han.

Diesel-snurra?

Hannu Uljua vill inte gå in på tänkbara möjligheter i detalj, men framkastar att man kanske bör komma på någon lösning som medför billigare körning i dessa energisparartider.

— Det är dyrt att köra fram och tillbaka på sjön med bensin som drivmedel, säger han. — Varför inte tän ka sig en dieselmotor där bak — det är ingalunda tekniskt omöjligt. Men det är inte det enda alternativet, Valmet tillverkar ju redan seda många år en centerbordmaskin, Vire, och det kan ju tänkas att utvecklingen för småbåtarnas del kommer att gå i den riktningen.

Varför inte? De amerikanska utombordsmotorerna är inte kända för att vara bensinsnåla precis. Snarare tvärtom.

Inte så illa

Det går ingalunda för Terhis del så illa att det är dags att måla fan på väggen.

Enligt Valmet är var femte utombordsmotor som säljs i Finland en Terhi. Marknadsandelarna ser ut ungefär så här:

Yamaha 19970 Terhi 19/0 Evinrude/

Johnson sammanlagt 30 a Mercury 10/0 övriga 2270

Uppgifterna baserar sig på fjolårsförsäljningen, men avdelningschef Uljua säger att fördelningen stämmer också i år för Terhis del.

— Försäljningen har inte återgått till samma nivå som före lågkonjunkturen, då man sålde ca 25 000 utombordsmaskiner i Finland per år. Nu säljer man högst 20000, säger han.

Arbetslösheten är fortfarande stor

FORUM 12/7 i Finland, och det återspeglas naturligtvis i försäljningen av en så typisk fritidsprodukt som en aktersnurra.

Valmet har i år sålt ca 3 000 Terhimotorer på hemmamarknaden, och 700 på export. Alla uppgifterna finns naturligtvis inte ännu tillhands, de här baserar sig på partiaffärens uppskattning. Tendensen visar i varje fall, att uppsvinget inte ännu har kommit på allvar, fast man hos Valmet säger att ”suget har börjat”, och att man nu främst kämpar med svårigheterna att få underleverantörerna att hålla takten. Men det är tydligen inte tillräckligt i kampen om själarna när konkurrenterna är världsmärken.

Hurudana resurser dessa har märktes kanske tydligast då japanerna kom in på den finländska marknaden: Yamaha kunde pressa ned priserna, trots oavbrutet ökande produktionskostnader och stigande yenkurs. Prisen har stannat på en relativt sett låg nivå, frågan är bara för hur länge. Det är antagligt att priserna förblir låga åtminstone så länge ett eller annat konkurrerande märke slås ut från marknaden.

Liten är stor

Trots glansen på båtmässor, är det de små maskinerna som säljer bäst: 60 procent av hela försäljningen gäller motorer med 5 eller mindre hästkrafter per enhet. 30 procent av de sålda motorerna är av storleken 9— 20 hästkrafter och bara 10 procent blir över för de verkliga vrålåken.

Samma linje syns för övrigt också i båtförsäljningen. Det är för export som de stora och sköna båtarna tillverkas. För familjebruk i det insjörika Finland köper man små båta d

FORUM 12/7 ; b och små motorer. Man ser visserligen många större båtar och kryssare längs havskusterna och på båtutställningar, men ekonomitänkandet håller på att ersätta lyxglansen i bra många fall, säger man på båthandlarhåll i dag.

Valmet har i alla fall tillverkat över 70000 Terhi-motorer, så de kommer nog att finnas på marknaden ännu länge, åtminstone som andrahandsmotorer också i det fall att man övergår att tillverka något annat på Jyskä-fabriken. Någon större sysselsättningsfråga är det inte: ett drygt hundratal metallarbetare klarar produktionen hos Valmet. Utöver dem finns naturligtvis de många underleverantörerna.

Sverige

Terhi har just nu ingen märkesrepresentant på den svenska marknaden: man väntar på avgörandena under slutåret förrän man kör igång något nytt. Till dess svarar Valmets dotterbolag Valmet-Traktor för reservdelsservicen i Sverige, och till en viss mån också för försäljningen. Exporten har sjunkit, berättar man på Valmet. Under de bästa åren före oljekrisen och den senaste recessionen sålde man omkring 3 000 motorer på export, och resultatet för det första halvåret är som sagt omkring 700. Även det är dock mer än under den svåraste depressionen, då man inte kom upp till mer än 500—600 motorer på hela året för export.

Förutom till Sverige exporteras Terhi till England, där den på experthåll fått ett synnerligen gott mottagande, till Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Spanien och Grekland — och givetvis till Danmark och Norge.

Ända sen 1920-talet

Tillverkningen av utombordsmotorer är ingenting nytt i Finland: de första försöken gjordes redan år 1920. Motorerna var på den tiden till den grad krångliga och kanske även dyra, att alltsammans stannade på experimentbasis ända fram till år 1958, då Valmet kom ut på marknaden med den första Terhi-motorn. Produktionen kunde kanske ha kommit igång även tidigare i Finland, om inte kriget och efterkrigstiden varit. Terhi fick ett bra namn om sig från första början, och i dag omfattar sortimentet praktiskt taget alla storlekar mellan 3,5 och 50 hästkrafter.

Vad händer nu?

Utombordsmotorerna används huvudsakligen för fritidsbruk även om de förekommer också i yrkes- och försvarsbruk. Om man på Valmet besluter sig för en nedläggning av produktionen, innebär det ingalunda att aktersnurrans saga skulle vara slut. Men det innebär naturligtvis att marknaden helt övertas av de stora amerikanska och japanska märkena. De nordiska länderna är trots allt marginala marknadsområden = för dem, och kommer troligen att så förbli ännu länge. De första konsekvenserna torde för fritidsbåtfararna att bli en ännu osäkrare reservdelsservice än hittills, om det inhemska märket skulle försvinna. Vad reservdelskostnaderna och väntetiderna innebär redan i dag vet alla som råkat ut för dem: det har visat sig att det ofta blir billigare att köpa en begagnad motor än vissa reservdelar till en aktersnurra, i varje fall om det gäller motorer under 20 hästkrafter.

Skulle utvecklingen ta en helt ny vändning, kan det tänkas att hela småbåtsindustrin får lägga om sin produktion: aktersnurran är ingalunda den enda lösningen, även om den i många fall är synnerligen praktisk.

Rolf Ekma 43

Utgiven i Forum nr 1979-12

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."