Österbottniska företagare får skräddarskydda kurser
Forum 1976-05, sida 09-10, 24.03.1976Taggar: Personer: Alf Neuman Orter: Österbotten Teman: företag
FORUM 5 » 7 Österbottniska företagare får skräddarsydda kurser
De små företagen behöver nära och handgriplig hjälp med sina dagliga bekymmer, en hjälp som stora centraliserade förbund kanske inte alltid förmår ge. Inte minst svenskspråkiga småföretagare kan ha svårt med finskspråkiga förordningar och avtal. Det för oss automatiskt till Österbotten, där enspråkigheten fortfarande är gansk vanlig.
Österbottens Företagarförening är ur riksperspektiv inte någon stor sammanslutning. Men för medlemmarna känns den viktig. Här får de service som passar dem, kurser som skräddarsys för dem och daglig hjälp med produktutvecklingsfunderingar och papperskrig. ÖFFs verksamhetsledare AlfNeuman, 40, rör sig ständigt ute på fältet och står till tjänst som konsult. Han berättade för FORUM vad ÖFF sysslar med. I två andra artiklar i’ detta nummer stiftar vi bekantskap med två österbottniska företag som ä medlemmar i ÖFF.
wy& Medlemmarna i ÖFF är 180. Småindustrin står för 60—70 procent, resten är serviceföretag: bilreparationer, konsult- och planeringsbyråer. Den här blandningen mellan industri och service gjorde att föreningen inte kunde sväljas av det nya Industrins Centralförbund, som bildades vid årsskiftet.
I Vasa—Jakobstads ekonomiska region finns det också andra organisationer som tar hand om själarna, t ex VIEXPO, med vilken företagarföreningen har ett intimt samarbete. Viexpo arbetar dock mest på marknadsföringssidan. En sammanslagning har varit på tapeten då och då. Och så finns Vasa Handelskammare, men dess kurser och program är för det mesta finskspråkiga och av en karaktär som inte riktigt passar ÖFFs medlemmar.
Kurser på svenska
Mera stöd har man då av Utbildningsstiftelsen för hantverk och småindustri (Pienteollisuuden koulutussäätiö) som nu verkat i två år, och som ordnar kurser och skolningstillfällen som verkligen passar för de mindre företagen. Då Österbottens Företagarförening anslöt sig till Småindustrins — Centralförbund PTK (Pienteollisuuden Keskusliitto) som medlem senaste år lovade PTK också ge en viss service på svenska. Alf Neuma hoppas den sidan kan utvecklas ytterligare.
PTK är också en ”blandorganisation”, där cirka 70 procent av medlemmarna representerar industri, resten något annat.
Vad ska jag göra? Min produkt säljer inte Österbottens Företagarförening har si lilla byrå vid Handelsesplanaden i Vasa. Det är bara två personer som sitter där.
ån
Alf Neumans tid delas mellan telefonkonsultationer och rundturer ute bland ÖFFs medlemmar.
Ulla Rönnqvist, sekreterare och allt-iallo. Och Alf Neuman i den mån han nu hinner sitta där. Mest är han på språng, besöker medlemsföretag, talar med folk om deras problem, hjälper och förklarar.
— Ofta får jag frågan: nu säljer min gamla produkt inte längre och jag borde hitta på något nytt. Vad ska jag nu börja tillverka? Alf Neuman tycker att det skulle behövas marknadsundersökningar för att svara på sådana frågor. Men till det räcker inte ÖFFs resurser. Därför har man här samarbete med t ex Viexpo.
— Vi ska börja lägga allt större vikt vid skolningsverksamheten, säger Alf Neuman, ÖFF har redan ordnat två arbetarskyddseminarier. Kurser i blanketteknik, som helt enkelt berättar om hur man fyller i myndigheternas formulär och hur man ansöker om hjälp från olika instanser, är ofta på programmet. Nyligen höll vi ett mycket populärt tvådagars produktutvecklingsseminarium i Jakobstad. — Det viktigaste med våra kurser är att de ger konkret handledning. Också om idéerna oftast är de samma i små som i stora företag, så måste de presenteras på ett mera jordnära sätt för att motsvara våra medlemmars genomsnittliga skolningsnivå.
Vänd 10
FORUM 5 : 76
Samarbete med Skellefteå
Det finns ett industriellt utvecklingscentrum i Skellefteå, ett produktutvecklingsinstitut kan man kalla det, Här har ÖFFs medlemmar möjlighet att använda dess tjänster på samma villkor som svenska företag. Man får bla hjälp med att tekniskt utveckla sina produkter. Centret motsvarar ungefär statens tekniska forskningscentral hos oss. Ur österbottnisk synpunkt ligger det närmare — och så är det svenskspråkigt.
Österbottens Företagarförening har ingen aktiv medlemsvärvning. Men intresse för anslutning tycks finnas ändå. En service som är mycket uppskattad ä just att föreningen tillställer sina medlemmar svenskspråkigt material som gäller lagar, förordningar och avtal. Många av medlemmarna kan faktiskt inte finska alls. Medlemsföretagen får också hjälp med översättningar, telex, kontakt med olika instanser, kanaler till kreditgivare osv. |
Alf Neuman är inte så säker på att denna service skulle kunna ges lika bra från de stora centralförbunden i Helsingfors. Det finns alltså tv några små föreningar som slunkit genom maskorna då Industrins Centralförbund bildades vid årsskiftet.
De är på svenskt håll, förutom Österbottens Företagarförening, Ålands Före tagareförening och Södra Finlands Företagarorganisation. Dessa tre bildar Företagarnas Centralorganisation som tillhör PTK, men det är huvudsakligen en ”pappersorganisation”. I praktiken går kontrakterna direkt från de enskilda företagarföreningarna till PTK. De är ”småfolkets” föreningar, som ännu” håller stånd mot centraliseringen.
Hur länge? Så länge ingen stor organisation äter dem. Så länge det finns småföretagare med behov av någon som är nära till hands, som talar deras språk och förstår deras dagliga problem. Kan de stora organisationerna konkurrera med denna skräddarsydda konsultverksamhet? Det återstår att se.
Uppnosigt, målmedvetet kämpar Vasa-tryckeri
Ett litet uppnosigt och målmedvetet familjeföretag i Vasa har med en specialprodukt lyckats föra en framgångsrik kamp mot den stora dominerande jätten i branschen.
Företaget heter Vasa Stentryckeri. Specialiteten är etiketter. Den stora jätten man konkurrerar med är förstås Tilgmann, som trycker de flesta etiketterna i Finland. Men Vasa Stentryck kan konkurrera, främst med små specialbeställ ningar och flexibilitet.
”Salt på brödet” får familjen Gröhn från familjeföretaget och ingen övertidsersättning, men entusiasmen för arbetet är stor. Fr. v. Katri, Leif, Annabella och
Kaj Gröhn.
y»” VD heter Kaj Gröhn, en gladlynt skarpnäst man som tycker att företagande är ett sätt att leva. Hela den övriga familjen är också engagerad i företaget. Hustrun Katri Gröhn, sköter om ”papperskriget”: bokföring, kassa och korrespondens. Dottern Annabella är kopist på reproavdelningen. Sonen Leif är produktionschef, har gått i offsettryckarlära. ”Det skulle ha fått vara flera barn…” säger Kaj Gröhn, som suttit vid rodret sedan 1954. Återväxt finns det hopp om, närmast i form av dottersonen Johan, 6 år. Tryckeriet har allt som allt femton anställda, de flesta på produktionssidan. Omsättningen var senaste år 1,7 miljoner mark, en stegring på 15 procent jämfört med föregående år. Man har i detta nu order för fyra månader framåt.
Export till Sverige
Vasa Stentryckeri kan kallas ett exportföretag. Av produktionen går 55 procent till Sverige. Det är etiketter plus lite reklamtryck till jul och påsk. Sverige är en marknad som passar Vasa Stentryckeri. Tryckeriet har cirka sextio små svenska bryggerier som kunder och fem stora finländska. De här siffrorna säger också något om bryggerinäringens struktur: i Sverige är branschen inte på långt när lika centraliserad som hos oss. Det kommer många små svenska specialbeställningar. Indirekt export, via Sverige, har också Vänd!