40000 PR-män i u-länderna
Forum 1976-14, sida 25, 22.09.1976FORUM 14 - 7 2 — Vad som behövs i u-landshandeln är ”halarförsäljare”. Inte någon ekonomiemagister som sitte i sitt fina rum, äter lunch med bergsråden och säljer ”något stort”, en isbrytare, ett kopparsmältverk eller en pappersmaskin. Vi behöver folk som kan gå ned till verkstan och diskutera problemen med folk där. En som går från lucka till lucka oc säljer.
Den som står för de här orden är Pauli Rantanen. En man som troligen kan sälja det mesta i guds, sonens och den helige andes namn. Han är nämligen i den finländska missionens tjänst, på specialuppdrag i Kenya.
— Finland har minst 40000 pr-män i u-länderna påstår Pauli Rantanén. Vem visste det? Det är de bästa säljagenter man kan önska, omvända och fostrade av finländska missionärer.
I UNCTADs skugga demonstrerar han finländska produkter utanför hotell Jacaranda i Nairobi inför tvåhundra kenyanska affärsmän. Det är rena pr-utställningen, för produkterna säljs inte, de ska vidare till den finländska missionskyrkans förläggningar ute i Kapeddo. Men på väg dit, varför inte demonstrera dem för kenyanarna. Kanske någon vill ha en agentur, eller slå fast en order, resonerar Pauli Rantanen, en märklig mix mellan hårdkokt försäljare och ideell idekläckare, och alltid med vidsträckta affärer på gång, från ädelstensbutiker i Australien till kenyanskt kaffe för den finländska marknaden.
Han står trygg och kolossalt övertygande på utställningsplatsen omgiven av finländska missionärer, kenyanska präster, och tvåhundra kenyanska affärsmän som hör honom lägga ut texten. Övertygande, som bara en missionär kan. Och varför inte — kan man sälja ideer så kan man väl också sälja varor.
Minister och lakrits i PR-jippo
Med fladdrande finländska och kenyanska flaggor, 300 limonadflaskor och 1000 lakritsstänger, minister och ambassadör, gick jippot av stapeln. Där står en Sisu lastbil och två lastningsenheter som lyfts på med Multilift-system, tillverkat av Autolava. UPOs kylmöbler, avloppsrör av plast, Jopocyklar, sjukvårdsmedel, byggnadsmaterial, spisar, läromedel, allt sådant som sedan skall vidare ut på landsbygden till Full Gospel Churches of Kenya för att komm befolkningen — delvis ännu på stenåldersnivå — till godo. Ut i bushen, där man utfodrar tusen människor per dag, där barnen kommer till skolan avsedd för femtio ele ver i hundra- och åter hundratal (mest för matens skull), där missionen grundat en korgflätningsverkstad, eller fabrik som ortsborna stolt kallar det, som ger tvåhundra familjer utkomst.
— Fattigdomen i Kainuu, säger Pauli Rantanen, det är rikedom här. Hos oss har också de fattigaste ett mål mat om dagen, de har radio, ofta tv och en ko i ladugården. Här är sånt lyx.
Potential i utlandsfinnarna
Men affärer kan man göra här i alla fall. Och det finns en stor förbisedd potential i alla utlandsfinländare.
— Ge dem startkapital, säger Pauli Rantanen, och en enda enkel begränsad produkt. De känner Finland. De känner marknaden. De kan göra underverk,
Rantanen kläcker ideer på löpande band: — Sätt tio lastbilar i trafik mellan huvudstaden Nairobi i inlandet och hamnstaden Mombasa. Behovet av transporter här är skriande, det skulle säkert löna sig. Men det ska vara hela paketet, skolning, igångkörning och uppföljning av systemet. Allt från ifyllande av fraktsedlar till slutlig leverans.
Enkla projekt efterfrågas
Vidare: Victoriasjön kunde med bevattningsanläggning göra hela omgivningen till en blomstrande oas. Lake Rudolfs fiskrikedom är bland de största i Afrika, här finns abborrsläktingar som väger 250 kg. Starta en enkel fiskindustri!
Eller varför inte montering av Jopo-cyklar. Det skulle passa bra här. Liksom joint venture-projekt inom skogsplantering — där fö Lännen Tehtaat varit engagerade i
Bakom en Slsu-truck som förevisades för kenyanska affärsmän I Nalrobi står tv Pauli Rantanen omgiven av några medarbetare. ”Harambee” står det påpassligt på presenningen, det är Kenyas valspråk och betyder fritt översatt: “Låt oss alla dra vårt strå till den gemensamma stacken”.
Kenya och sänt ut informationsmaterial. Kenya satsar just nu nu på odling av skog, liksom kaffe och te.
Svenskarna stöter man på överallt, också i Kenya. De har stor goodwill här, och de får mera pengar ut av Kenya än de: själva pumpar in här i u-hjälp. Med Finland är det tvärtom: vi importerar mera än vi exporterar.
Det finns flera tekniska företag i Kenya. . Affärsklimatet är relativt lugnt och stabilt. Intresset för teknisk industri är enormt. Kenya är ett fullblodskapitalistiskt land och det fria företagandet står högt i kurs, Men, säger Pauli Rantanen, det duger inte att bara komma hit med en vara och försöka sälja den. Det ska vara ett paket, ett helt tekniskt/ekonomiskt system. Startkapital är svårt att få i Kenya. Och pionjärmarknadsföring lyckas sällan utan samarbete med infödda kenyanare. Ett bra sätt att göra sig känd är tex att ställa upp i den årligen återkommande Nairobi Show. Det råder inget tvivel om att Pauli Rantanen är en fullfjädrad affärsman.
Affärer och missionärer — en kombination som nog bara är tänkbar i ett u-land. OO