A W Enbom

av Christer Ekebom Forum 1984-10, sida 08-10, 30.05.1984

Taggar: Personer: Göran Nykvist Teman: företag

F RUN 10/84 10/84 FÖRUN FOR JAN 10/84

Av CHRISTER EKEBOM

HE Oy A W Enbom Ab har i dag specialiserat sig på korta ”skräddarsydda” serier. De produkter man tillverkar är sådana som inte kan tillverkas i långa serier eftersom kundernas individuella behov måste beaktas i själva konstruktionen. Detta gäller speciellt tubvärmeväxlarna, som kan anses vara AWE:s huvudprodukt. Dessa värmeväxlare är konstruerade för industrins och kraftproduktionens behov.

Det finns i dag i huvudsak två typer av värmeväxlare, nämligen plattvärmeväxlare och tubvärmeväxlare av vilka den senare typen alltså står på Enboms produktionsprogram. Plattvärmeväxlarna har högre verkningsgrad, men är på grund av sin konstruktion inte lämpliga i större sammanhang. De används exempelvis i samband med överföring av värme från fjärrvärmenätet till fastigheterna, men i industriella sammanhang och exempelvis i kraftverk och fjärrvärmecentraler blir det aktuellt att använda tubvärmeväxlare på grund av dess robustare konstruktion. I en plattvärmeväxlare cirkulerar de båda värmebärande medierna turvis i lamelliknande kanaler. I en tubvärmeväxlare det ena mediet cirkulerar i ett rörknippe som placerats inne i växlaren. Rören är svetsade och håller därför längre och tål också betydligt högre tryckskillnader och temperaturer på flera hundra grader.

Svetsningen viktig i tryckkärl

De ovan nämnda värmeväxlarna kan räknas till kategorin tryckkärl. Hit hör också olika expansionskärl, Enbom tillverkar bland annat membranexpansionskärl för industrin och varmvattenberedare. Materialvalet är viktigt i samband med tryck kärlstillverkning, men en minst lika viktig ,. faktor är hopfogningen av delarna. Härvid

A W ENBO — metall och miljövård

Värmeväxlare, luftrenare och biogasreaktorer är exempel på produkter som A W Enbom idag tillverkar. Företaget fyllde 100 år den 26 maj. Från att ha varit en bleck- och plåtslagarverkstad med ett produktsortiment som bestod av allt från badkar och kökskärl till plåtugnar, har företaget under de gångna hundra åren utvecklats till ett medelstort företag inom den tyngre metall branschen.

Biogasreaktorns funktioner och uppbyggnad förevisas här av direktör Göran Nykvist.

används, speciellt då det är frågan om mycket stora kärl, nithopfogning, men i något mindre kärl är svetsningen det normala förfarandet. Enbom strävar hela tiden till att utveckla svetsningsmetoderna eftersom man anser att en behållare inte är bättre än dess svagaste svetsfog. Det är ju ett känt faktum att haverier i tryckkärl under tryck kan få mycket ödesdigra följder och svaga svetsfogar kan mycket väl vara en orsak till en olycka.

Biogasreaktorn — Enboms bidrag till miljövården

I dag, då miljövårdsaspekter alltmer vinner terräng i olika sammanhang, är de alltid intressant att notera vad industrin har att komma med. Det är sedan läng känt att avfallsslam, exempelvis kreaturavföring, avger metangas vid nerbrytningen. Metangasen är en brännbar gas och avfallet är som sådant ett miljöproblem som bland annat kan förorena vattendragen. Genom att bryta ner avfallet i en biogasreaktor slår man så att säga två flugor i en smäll. Dels utvinner man metangas, biogas, som alltså kan användas exempelvis för uppvärmning och dels omvandlar man avfallet till en sådan form att det inte längre utgör någon miljörisk utan tvärtom är ett idealiskt näringsämne för jordbruket.

A W Enbom har under några års tid utvecklat en biogasreaktor speciellt tänkt för lantgårdar med stor kreatursbesättning. Svingårdarna är kanske de intressantaste i sammanhanget.

I reaktorn bryts avfallsslammet ner genom en neturlig process där det aktiva ele AWE:s biogasreaktor har väckt förundran hos experterna. Man har inte väntat sig att processen skulle vara så effektiv som den visat sig vara.

Reaktorns process regleras via en separat styrenhet (här i byggnaden intill tanken. Till vänster under reaktorn ses en motor vars uppgift är att sakta röra om slammet.

En biogasreaktor är ingen liten sak precis. Det behövs rejäl don både för transporten och på själva stationeringsplatsen.

mentet är anaeroba bakterier (bakterier som lever i syrefri mijö). Hela nerbrytningsprocessen tar ungefär två veckor under dessa noggrannt kontrollerade förhållanden och slutresultatet är biogas och ett rent och till 95 procent luktfritt slam som direkt kan spridas ut på odlingsmarkerna,

Effektiv process

Ett exempel på biogasreaktorns effektivitet: en svingård med 1000 svin producerar ungefär 300 kubikmeter biogas per dygn via reaktorn. En kubikmeter gas motsvarar i effektiv värmeenergi räknat 0,74 Liter lätt brännolja. Således kan en svingård i denna storleksklass producera egen värmeenergi motsvarande den mängd man får ur 220 liter lätt brännolja per dygn! Resultatet är undersökt av statens tekniska forskningsanstalt. På det här sättet kan gårdar med en större kreatursbesättning vara så gott som självförsörjande beträffande uppvärmningsenergin och härvid sparar såväl gården som nationen en del pengar. Men givetvis innebär reaktorn en rätt kostsam investering och om man enbart ser till den direkta ekonomiska nyttan, kan det nog hända att reaktorn inte verkar speciellt attraktiv. Då måste man se på saken ur ett något vidare perspektiv: gården erhåller ren gödsel via reaktorn och miljöriskerna minskar drastiskt. Exempelvis i Sovjetunionen har man insett detta och AW Enbom har redan exporterat en del reaktorer till sovjetiska lantgårdar.

En tänkbar ny kundkrets är pälsdjursuppfödarna. Pälsdjurens avföring är visserligen lämplig, men besvärlig att hantera på ett ”ekonomiskt” sätt. Däremot kunde man tänka sig att ”slaktavfallet”, dvs. djurkropparna kunde användas. De kan nämligen brytas ner på i princip samma sätt som annat avfall och i reaktorns slutna miljö kunde denna nerbrytning ske utan risker för vare sig mänskor eller mijö i omgivningen.

En biogasreaktor ser till det yttre ut som en jättelik tank. Eftersom nerbrytningen sker genom bakterieverksamhet, kunde men tro att det inte behövs mer än ett på lämpligt sätt isolerat skal runt slammet som där innanför skulle sköta sig självt. Så enkelt är det emellertid inte. Processen styrs mycket exakt bland annat via termostatreglerad uppvärmning (slammet ska hålla en temperatur på mellan 30 och 40 grader). Vidare måste slammet regelbundet röras om så att processen sker jämt och homogent. Speciellt svingödsel är besvärlig då slamytan har en benägenhet att tjockna och ytan måste därför hela tiden “slås sönder” så att gasen frigöras. Reaktorn fungerar med ett visst övertryck och ungefär 20 procent av volymen är reserverad för gasen. Processen är kontinuerli och reaktorn har indelats i fyra sektioner som kommunicerar med varandra så att slammet under processens gång rör sig från inmatningsstället till utgången.

Den äldsta reaktorn är idag ungefär fem år gammal, Den har regelbundet granskats visavi funktion och eventuella skador och i båda fallen har resultaten varit klanderfria, Man kunde kanske befara korrosionsskador inne i reaktorn, men dels på grund av den inre ytbehandlingen och kanske dels också på grund av frånvaron av syre, har korrosionen inte förorsakat problem.

Effekten förvånar experter

Många experter har med intresse bekantat sig med reaktorn och alla har varit förvånade över dess goda verkningsgrad. Enbom har anlitat experthjälp redan i utvecklingsskedet, professor Raimo Määttä, tekniska högskolan i Helsingfors, har aktivt medverkat i utvceklingsarbetet, så reaktorn har inte tillkommit enbart med hjälp av — försök-och-misstag-metoden, AWE:s framgångar har naturligtvis också lockat andra att försöka, men de försök som hittills gjorts av konkurrenterna har inte fallit lika väl ut.

En ny luftrenare

Om svingårdarnas avfall kan betraktas som ett miljöproblem, är alla överens om att detsamma gäller industriprocessernas förorening av luften. Också detta har AW Enbom tagit fasta på och utvecklat en ny typ av luftrenare för industriellt bruk. Renarsystemet kan användas för rening av såväl rökgaser som förorenad luft och det kan användas som sugtransportsystem för fasta partiklar såsom hyvelspån och liknande. Systemet är mycket effektivt och det kan nämnas att i fallet rökgasrening, kan exempelvis flygaskan avlägsnas så gott som helt och svavelutsläppen minskas till en fjärdedel av det ursprungliga. Också kväveoxidutsläppen minskas radikalt. Detta luftreningssystern, som till och med kan utsträckas till att suga upp förorenad luft från enskilda produktionsställen, torde finna ett stort användningsområde inom industrin efterhand som miljöaspekterna får en mera framträdande roll.

Morus — kompletterande systerföretag

Oy Morus Ab som ofta förknippas med

A W Enbom, är inte något dotterbolag till AWE, utan ett separat systerbolag som idkar ett nära samarbete med AWE. Verkställande direktör Göran Nykvist, som basar för båda bolagen, säger att bolagen, trots den gemensamma ägaren och ledningen, är helt separata. Morus har specialiserat sig på kylteknik och marknadsför kylkomponenter samt projekterar och installerar kylanläggningar. Dessa kylenheter är givetvis tänkta för industribruk. AWE och Morus kompletterar varandra bland annat i tillverkningen, Sålunda levererar AWE bland annat tryckkärl åt Morus. Morus kan av dessa båda mera betraktas som ett handelsföretag och AWE som ett tillverkande företag. Detta visar också omsättningen i förhållande till personalen: båda bolagen har en personal på omkring 70 personer men Morus har en omsättning på 60 miljoner mark per år medan AWE har 20 miljoner mark. Enligt direktör Nykvist ser man på båda företagen i dag med tillförsikt på framtiden: inga allvarliga orosmoln har tillsvidare tornat upp sig vid horisonten. Båda bolagen har tagit hand om sin speciella marknadsnisch som väl räcker till för var och en av dem, men som knappast i någon högre grad intresserar konkurrenterna — så stora marknader är det inte frågan om. OO

KANSALLIS-OSAKE-PANKKI

Akliva

Finansieringstilgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank . . Specialdepositioner i Finlands Bank . … Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter

Lån … Krediter i utlandsk valuta .. Betalningsförmedling. ….

Övriga finansieringstillgångar -..

Ulländska fordringar I utländsk valuta I mark Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebrev . Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier Anläggningslillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar … H Fasticheter och fastighetsaktier . Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar oc! med lång verkningstid Skatter …..c– . Löner och sociala utgiller —.. Övriga utgifter

Månadsbalans den 30 april 1984 Passiva Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar Depositione 1523 414 182,79 952 553 412. — 151 024 384.7 1712 331 B40.4 oe 789 160 512,3 «17.554 343 489,4 7 003 648 453,5 1280 875 226,73 154 495 667 .48

Skulder till Finlands Ba: Skuldaer till andra banker Skulder till staten Betalningsförmedling Övriga skulder Utländska skulder I utländsk valuta 8 879 987 666,37 75 468 500,81 Räntor och övriga inkomster Reserveringar Eget kapital Aktiekapital Aktieemission Reservfonder …. Värderegleringsfon 33 716 597,75 607 833 594,5 2630 042 070.01 136 656 106,13 286 007 854,02

Vinst från tidigare år 358 319 073,59 1612 995 279,47 125 973 177,8 312 056 688.9 24 549 753,36 200 183 261,55 103 752 259.7 46 609 389 053.70

Depositioner i utländsk valuta

Dispositionstond ……. i . . | . 2647 679 660,56 «14 444 698 377,03 sov 1922 079 176,35 ink… 289 069 946,1 eeee 359 953 155.12 60 064 081,0 2129 631 511.8 4 288 552 582,4 15 047 055 438,83 519 916 054.14 1.009 400 000.— 502 178 454,88 927 102 940.47 1.373 625 000,— 327 847 44, — 406 296 010.09 308 494 633.7 44 439 264,68 1304 B22,4 46 609 389 053.70

Ansvarsförbindelser 17 004 925 299.—

För direktionen För föl

Jaakko Lassila Aaro Heinone 10

Reino Ross rvaltningsrådet Markku Mannerkoski