Ab Statens bolag behövs inte - men nog bättre koordination

Taggar: Personer: Ingvar S. Melin Teman: statsbolag

NN

ER

Ab Statens bolag behövs inte = men nog bättre koordinatio e Vi har i Finland sjutton s k statsföretag, aktiebolag där staten äger hela eller majoriteten av aktiestocken. Statens intressen i bolagen tillgodoses genom representanter för Handels- och industriministeriet i styrelserna samt genom att till förvaltningsråden utses politiker — nuvarande eller f d riksdagsmän. Företagens verkställande direktörer står i kontinuerlig kontakt med vederbörande minister.

e Motsvarar nu denna administrativa uppbyggnad sitt ändamål? Eller borde vi försöka ändra på den i riktning mot det svenska systemet, eller något annat?

Med dessa frågor som utgångspunkt diskuterades statsbolagen av kanslichefen vid Handels- och industriministeriet, jur.lic. Bror Wahlroos generaldirektören vid Oy Yleisradio Ab Erkki Raatikainen oc riksdagsmannen, ekonlic. Ingvar S. Melin.

Vid protokollet dipl.ekon. Inger Ehrström,

Forum 15/71

MELIN: — Experimentet i Sverige med Ab Statsföretag utgår egentligen från ett holdingbolag med en gemensam styrelse för den statliga bolagssektorn. Denna sektor är mindre än hos oss, med färre starka bolag, men liksom hos oss synnerligen heterogen. Jag tror att detta är en orsak till att Ab Statsföretag inte i allo har varit så lyckat och effektivt som man avsett.

FORUM: — Hur ser man hos oss inom Handels- och in dustriministeriet på statsbolagens administration? Vänd 9

WAHLROOS: — I praktiken har man inom ministeriet rätt god kännedom om statsbolagen. Men när det gäller att avväga frågor om företagens investeringsplaner, aktiekapitalsförhöjningar o s v är det ofta en person — ministern eller en hög tjänsteman — som står emot ett bolag och denna persons ansvar är oerhört stort. Det kunde därför vara bättre med ett organ av något slag, låt vara inofficiellt, där det skulle bli mera av koordinering och totalbedömning av läget.

FORUM: — Det är kanske någonting i den stilen som man I Sverige har ansett sig vinna genom holdingbolaget?

WAHLROOS: — Jo, men felet är att detta organ är direkt involverat i det slutliga beslutsfattandet liksom ett förvaltningsråd, låt vara under parlamentarisk kontroll som i Finland. Att ett enda organ verkligen skulle kunna styra hela den statliga företagssektorn, det tror jag inte på. Personligen anser jag att verkställande direktörerna skall ha en relativt stark ställning. De skall inte klavbindas för mycket utan få leda sina företag i det stora hela som privata bolag leds. Genom att samla ihop tio-tolv personer i ett sådant bolag som Ab Statsföretag tror jag inte man i princip ger dem större möjlighet att fatta besluten än vad bloagens VD har. Men samtidigt är jag dock fullt medveten om att det kanske har utbildats en viss kejsar Ingvar S. Meli mentalitet hos vissa av våra statsföretags ledare. Den måste bort och ersättas med ett samarbete som är starkare än idag.

FORUM: — Koordinationen fungerar alltså inte bra?

WAHLROOS: — Formellt har vi ju ett organ där detta samarbete skulle äga rum: delegationen för statsbolagen (i lagtexten kallad ”rådgivande nämnden”). Men är man realistisk måste man väl konstatera, att detta organ är ganska omöjligt. Där sitter ordförandena i statsbolagens förvaltningsråd och så har man bildat ett arbetsutskott bestående av VD för statsbolagen.

— Det är knappast mer än mänskligt att, om man där tar upp en sak, så måste varje ordförande och VD se som sin uppgift att tillvarata det egna bolagets intressen gentemot de övriga. Dessutom omöjliggör sekretesshänsyn o s v enligt mitt förmenande de facto varje behandling av investeringsfrågor inom ett så stort organ som 15—20 personer. Då måste man tänka sig en mindre enhet, där sådana frågor kunde diskuteras förbehållslöst.

FORUM: — Finns det planer på omorganisation?

WAHLROOS: — Jag tror personligen — men det är inga konkreta planer att man borde skapa ett mindre organ inom

RR ER

Bror Wahlroo

Handels- och industriministeriet, vilket tex skulle bestå av industriministern (som ordförande), några företrädare för ministeriet (kanslicheferna?). Om sedan statsföretagen kunde ena sig om representation genom tex två förvaltningsrådsordförande och två VD, så skulle det bli ett arbetsdugligt organ. Men den största svårigheten vore väl att få statsbolagen att samsas.

— En annan utväg skulle därför vara att organet bestod bara av tjänstemän, Bolagens förvaltningsrådsordförande och VD skulle då vara närvarande när respektive bolags ärenden behandlas. Industriministern skulle här representera den parlamentariska sidan — han är ju politiker — och så kunde man tänka sig att riksdagen skulle utse tex två personer som sina direkta representanter,

MELIN: — Jag är ense med Wahlroos om att statsbolagen, vilka ju utgör en viktig del av vår industri — måste drivas så effektivt som möjligt företagsekonomiskt sett. Och jag håller också med om att VD:s makt inte skall fråntas honom när det gäller skötseln av företaget och dess dagliga rutin.

— Däremot kommer vi in på en annan fråga när det gäller stora, för samhället viktiga investeringar — anläggning av nya fabriker os v. Där tror jag att vi inte kan komma ifrån det faktum att ägaren, alltså folket genom sina valda företrädare, måste få sitt ord med i laget.

Erkki Raatikainen

FORUM: — Vem är det i så fall som skall företräda dessa ägare? MELIN: — Jag skulle säga att riksdagen är den enklaste definitionen, och riksdagens möjligheter att påverka skeendet bör kunna förbättras. Riksdagen som kollektiv gör ju ingenting och har heller inte möjlighet att blanda sig i privaträttsliga aktiebolags verksamhet — och statsbolagen är ju sådana, inte en del av statsförvaltningen. Kravet har i stället tillgodosetts genom att politiker, bland dem riksdagsmän, har valts in i statsbolagen förvaltningsråd och några är revisorer. Det faktum att ministern är parlamentarisk och företräder staten vid bolagsstämman ger möjlighet att förverkliga den sittande regeringens politiska intentioner i fråga om bolagen — i den mån de kommer upp på bolagsstämman. — Vi behöver inte här göra stora reformer, men dessa poster i statsbolagens förvaltningsråd borde i mitt tycke fördelas i stort sett enligt parlamentariska styrkeförhållanden. Detta har fö regeringen redan senaste år lovat genom minister K. Haapasalo, men det har inte skett ännu. WAHLROOS: — En kommitté under generaldirektör Lampolas ledning har just nyss avgett sitt betänkande rörande statsrevisionens utvecklande. Där föreslås bla att inom statens revisionsverk inrättas en byrå med uppgift att revidera statsForts. på sid. 34

Statsbolagens ”vinstutdelning” — vad är det?

I broschyren ”Statsbolagen 1970” har använts begreppet ”vInstutdelningen enligt boksluten”, för alta statsbolag sammanlagt och ”vinstutdelning” för de enskilda statsbolagen. Den finska texten talar om ”tilinpäätösten voitonjakoerät” (vilket närmast skulle motsvara vinstens fördelning). Även om detta begrepp ibland kan vara helt förträffligt för specialändamål, tex vid en kassaflödesanalys, så kan det dock synnerligen starkt ifrågasättas om det är ett ändamålsenligt begrepp att arbeta med i en dylik broschyr med informativt syfte. För den i mindre grad initierade och speciellt vid en hastig genomläsning av det grafiskt framställda materialet, ger det alltför lätt intrycket att alla statsföretag skulle vara lönande företag för staten, medan den rätta bilden är att en del är det, andra inte.

10

Det är av intresse att rörande statsbolagen vid årsskiftet 1970 konstatera följande enligt broschyren:

Totalsumma gjord investeringar = ca 4 500 miljoner mark (utan beaktande av penningvärdet förändringar)

Totalsumma gjord avskrivningar = ca 3 000 miljoner mark Totalsumma avskrivninga under år 1970 = ca 627,9 miljoner mark (enligt sammanställningen.

(I texten på sid. 12 uppges de till 664,3 miljoner mark.)

Nyanskaffningsvärdet för investeringarna torde kunna uppskattas till ca 6 300 miljoner mark.

Forum 15/71

Resultatet för statsbolagen år 1970 fås fram enligt följande: (Resultat före skatter, räntor, avskrivningar, investeringsinkomster.) Nettovinst + skatter +räntor Avskrivningar, totalt Investeringsinkomster 19,6 —-— Resultat summa = 1 045,0 miljoner mark Avdrages, dividender till staten 14,9 de Kvarstår ca 1030,0 miljoner mar (Anm. Ifrågavarande dividender uppges på ett ställe till 14,9 miljoner mark, på ett annat ”dividender m m” till 26,1 miljoner mark.)

397,5 miljoner mark 627,9 ———

Il

Det bör i detta sammanhang nämnas att i den nu aktuella statsbudgeten uppgår dividendinkomsterna från statens bolag till 15,9 miljoner mark, vilket var avkastningen från ett totalt aktiekapitalsinnehav till nominellt värde 1028,0 miljoner

Forum 15/7 mark. Detta ger en genomsnittlig procentuell avkastning om blygsamma ca 1,6 procent av aktiekapitalet i dividend. — På 721,0 miljoner mark betalades ingen divident alls; i denna grupp ingick som första Rautarukki Oy, följt av Kemijoki Oy, Valmet Ab, Imatran Voima Oy och Veitsiluoto Oy.

I samma budget finns upptaget anslag på 100,0 miljoner mark för höjning av statsbolags aktiekapital: 50,0 miljoner mark för Neste Oy och 50,0 miljoner mark för Valmet Ab, jämte ett lån åt Imatran Voima Oy på 20,0 miljoner mark, alltså totalt 120,0 miljoner mark.

Om vi tar t ex Rautaruukki Oy som typfall ur denna broschyr, ser vi att detta bolags ”vinstutdelning” skulle vara 20,1 miljoner mark — alltså mera än statens dividendinkomster 14,9 miljoner mark — bestående av totala utgiftsräntorna 19,6 mil joner mark, intäktsräntor som inte är avdragbara, samt beForts. på sid, 34

LU