ABC i patentlära

av Arne Baltscheffsky Forum 1969-05, sida 21-23, 12.03.1969

Taggar: Teman: patenter

ABC i patentlära

Av dipl.ing. Arne Baltscheffsky

Den finländska industrins aktivitet på patentområdet är idag ganska obetydlig, men intresset för patentfrågor har definitivt börjat vakna upp. Den på alla områden skärpta konkurrensen synes ha framtvingat ett ökat patentmedvetande inom industriföretagen. Avsikten med denna artikel är att reda ut några grundbegrepp och att ge litet information om patentpolitiken mål och medel.

Vad är ett patent?

Ett patent innebär rättigheten att hindra andra från att yrkesmässigt använda sig av en viss teknisk idé. Denna rätt tillkommer patentinnehavaren, som inte behöver vara identisk med uppfinnaren.

En vanlig missuppfattning är att patentet även skulle garantera en rätt för patentinnehavaren att utnyttja den patenterade idén. Så är icke fallet. Eftersom patentet utgör en förbudsrätt, kan ett beviljat patent falla under någon annans äldre patent och således omfattas av dennes förbudsrätt.

Såsom exempel på en sådan situation kunde man tänka sig att en person A uppfinner ett nytt halvledarelement och erhåller patent på sin uppfinning. En tid därefter uppfinner en annan person, B, en ny apparat, i vilken A:s element kommer till användning, varvid personen B söker och erhåller patent på sin apparat. A:s patent avser halvledarelementet som sådant och omfattar följaktligen även alla apparater, i vilka detta element ingår, alltså även B:s apparat. B kan således inte tillverka sin apparat utan A:s tillstånd. B:s uppfinning är emellertid även skyddad av ett patent och A kan följaktligen inte tillverka B:s apparat utan tillstånd av denne.

Grundregeln är att patentet ger patentinnehavaren rätt att hindra andra, men innebär inte någon garanti för att patentinnehavaren själv kan utnyttja den patenterade uppfinningen.

Varför söker man patent?

Den främsta orsaken till att ett industriföretag söker patent ligger däri, att företaget önskar skydda resultatet av sitt eget forsknings- och utvecklingsarbete. Genom att i så stor utsträckning som möjligt patentskydda nya produkter kan man hindra andra företag, konkurrenterna, från att skörda frukterna av ens eget arbete.

Risken för att man skall besväras av andras patent kan man avsevärt reducera genom att systematiskt bygga upp ett patentskydd för sina egna nya utvecklingsprodukter. Patenten kan således hjälpa ett företag att staka ut ett område av tekniken, inom vilket företaget kan hålla en ledande position.

Om man önskar patentskydda en uppfinning i flera länder måste patent sökas i varje land för sig. Den i reklamtexter använda beteckningen »världspatent» saknar helt motsvarighet i verkligheten. Det finns endast nationella patent. Det mycket omtalade gemensamma nordiska patentet är inte något gemensamt patent, utan endast ett gemensamt patentansökningsförfarande och dessutom har systemet ännu inte börjat tillämpas. Den första patentansökan på en uppfinning inlämnas vanligen i hemlandet. Patentansökningar utomlands behöver inte in lämnas samtidigt, utan man har ett år på sig att fundera på om det är lönt att söka patent i flera länder. Inom denna tid kan man söka patent på uppfinningen i andra länder med åberopande av prioritet från den första patentansökans inlämningsdag.

Prioritetsrätten innebär i grova drag, att de senare patentansökningarna skall anses vara inlämnade samma dag som den första ansökan gjordes.

Patentets juridik

Patentets grundläggande juridik är inte särskilt invecklad. Den som i sitt arbete kommer i kontakt med patent borde åtminstone i någon mån känna till patentjuridikens grunddrag. De kniviga fallen bör man naturligtvis överlåta åt specialister, men man bör ju helst själv kunna avgöra när det är dags att begära hjälp.

Patentskyddets omfattning anges i princip av de sk. patentkraven, Tidigare kallades patentkraven »patentanspråk», men för att erhålla en enhetlig nordisk terminologi har man numera övergått till att på svenska tala om patentkrav i stället för patentanspråk.

Vanligen föreligger flera patentkrav. Det första patentkravet kallas för huvudkrav, de övriga för underkrav. I normala fall behöver man endast fästa avseende vid huvudkravet. Huvudkravet anger de minimivillkor, som ett alster eller ett förfarande måste uppfylla för att falla under patentets skyddsomfång. Därav följer att ju färre bestämningar patentkravet upptar, desto vidare omfattning har kravet.

Om man skall undersöka huruvida patentintrång föreligger, eller med andra ord om en produkt faller under ett visst patent, går man igenom patentets huvudkrav och ser efter huruvida patentkravets bestämningar uppfyllts av den ifrågavarande produkten. Om samtliga i patentkravet angivna bestämningar eller villkor uppfylls av produkten, föreligger formellt patentintrång, dvs. produkten omfattas av det av patentkraven definierade patentskyddet. Om däremot något i patentkravet angivet väsentligt villkor inte uppfylls av produkten, tyder detta på att patentintrång icke föreligger. Man bör dock vara försiktig om likheten mellan patentkravet och den därmed jämförda produkten är mycket stor, eftersom praxis i Norden och i många andra länder tillåter en tolkning av patentkraven, som är något vidare än vad deras exakta ordalydelse ger vid handen. Vi kommer här in på den sk. ekvivalensregeln, som säger att tekniska lösningar som är ekvivalenta med de i patentkraven angivna även skall anses omfattas av patentkraven. Man bör särskilt komma ihåg att patentkraven anges minimifordringarna. Om den med panentkraven jämförda produkten har känne Forum 5/69 22

Forum 5/69

BÄTTRE LUFT

Med rätt ventilation kan Ni skapa trivsam arbetsmiljö. Vänd Er därför till oss i allt som gäller ventilation — vi har mångårig erfarenhet av branschen. Fläktfabriken, b Hertonäs, &

Tel. 780 32 tecken utöver de i patentkraven angivna, spelar detta i allmänhet inte någon roll.

Tills vidare har vi antagit, att det av patentkraven definierade skyddsomfånget även motsvarar patentets verkliga skyddsomfång. Detta behöver emellertid inte vara fallet. Det kan mycket väl tänkas att ett patent har beviljats med alldeles för vida patentkrav, vilka definierar ett skyddsområde, som är större än det som patentinnehavaren i själva verket har rätt till. För att få ett begrepp om huru detta kan vara möjligt, måste vi titta litet närmare på hur det går till när ett patent beviljas.

Patentansökningsproceduren

Den som söker patent lämnar vanligen in en patentansökan med ganska optimistiska patentkrav, dvs. krav med stor omfattning. Patentverket granskar ansökan och finner därvid, att det finns tidigare kända konstruktioner, som omfattas av sökandens patentkrav. Patentkraven är således för vida, eftersom patent kän beviljas endast på nya tankegångar. Patentverket anmodar då sökanden att begränsa sina patentkrav med hänsyn till det tidigare kända. När sökanden har gjort detta, beviljas vanligen patentet, såvida patentverket anser att de gjorda begränsningarna är tillfyllest.

Man kan emellertid inte begära, att patentverket skall känna till absolut allting som före ansökans inlämningsdag på ett eller annat sätt har blivit känt. Trots att patentverket gör sitt bästa, finns det således risk för att någon känd konstruktion, som Jigger nära det sökta patentet, blir förbisedd. För att minska denna risk begär patentverket hjälp av allmänheten. Detta tillgår på så sätt att patentverket förklarar sig för sin del vara beredd att godkänna ansökan, varvid ansökan blir utlagd. Allmänheten har då möjlighet att inom tre månader protestera mot patentets beviljande genom att göra s.k. invändning. Invändningen innebär, att man fäster patentverkets uppmärksamhet på tidigare icke beaktade hinder för patentets beviljande. Inte heller invändningsförfarandet ger någon absolut garanti för att ett beviljat patent verkligen är hållbart. Om man stöter på ett besvärande patent, kan det således vara värt en bra slant att låta undersöka huruvida patentet verkligen är hållbart, dvs. uppfyller de krav på nyhet och uppfinningshöjd som lagen föreskriver.

Konkurrenternas patentverksamhet

Möjligheterna att följa med vad andra företag söker patent på har under den senaste tiden genom ändring av patentlagarna i Norden och i Tyskland väsentligen förbättrats. Det är numera möjligt att få insyn i alla patentansökningar som är mera än 18 månader gamla räknat från prioritetsdagen. Sådana ansökningar kallas offentliga eller tillgängliggjorda.

Den som söker efter patent eller patentansökningar inlämnade i hågot bestämt företags namn kan vända sig till patentverket, som har för sådana undersökningar lämpliga kartotek. Även vissa grunduppgifter om patentansökningar som är yngre än 18 månader framgår av ansökningskartoteket.

Det enklaste och bästa sättet att bekämpa konkurrenternas patent är att angripa dem innan de beviljats, vilket sker med tillhjälp av det tidigare nämnda invändningsförfarandet, Invändning kan göras först då en patentansökan blivit utlagd och förfarandet måste inledas inom tre månader från utläggningsdagen. De utlagda ansökningarna finns uppräknade i Patenttidningen och de är ordnade klassvis, dvs. i ämnesgrupper enligt patentklassficeringssystemet. Det är således relativt lätt att effektivt bevaka ett visst tekniskt område.

Patentansökningarnas fullständiga text med tillhörande patentkrav och ritning publiceras i form av en utläggningsskrift som kän beställas från patentverket. Man kan även prenumerera på samtliga utläggningsskrifter från valbara patentklasser.

För att det skall vara någon mening med att göra invändning, måste man kunna påvisa, att den patentsökta uppfinningen va känd före patentansökans inlämningsdag eller före dess prioritetsdag om prioritet åberopats. En uppfinning anses vara känd, om den beskrivits i någon för allmänheten tillgänglig publikation eller om den blivit förevisad eller tilllämpad på sådant sätt, att allmänheten har kunnat förvärva kännedom om densamma. Leveranser utan sekretessförbehåll räknas såsom nyhetshinder. Ett företag kan således skapa patenthinder för sig själv genom att leverera en ny produkt innan patentansökan blivit inlämnad.

Företagets allmänna patentpolitik

Man kan uppställa följande två regler för uppläggning av patentverksamheten inom ett industriföretag 1. Sök systematiskt patent, speciellt på sådana nyheter som direkt berör företagets produktion.

2. Håll ett öga på vad konkurrenterna har för sig, särskilt genom att bevaka de utlagda patentansökningarna.

Dessa regler omfattar patentverksamhetens två huvudtyper, den aktiva och den passiva patentpolitiken, även kallade offensiv och defensiv patentpolitik. Den första regeln är utan tvekan den viktigare, men en hel del trassel och besvärligheter kan undvikas om man även håller den andra regeln i minnet.

Jag tycker fortfarande att den andra tvätthögen är vitare.» det lönar sig att fråga efter

Phenix Work produkter hos.

KESKO.

Phenix Works är Europas ledand tillverkare a förzinkad stålplåt.

KESKO rr

Förum 5/6 23