Affärer eller business?
av Torsten Fagerholm Forum 2018-03, sida 28-30, 29.03.2018
Språkförståelsen eroderar och svenskan hamnar alltmer i skymundan i affärslivet. Därför ställer sig finlandssvenska ingenjörer nu till förfogande för att bistå export till Sverige och Norge.
”För några år sedan siade man om jätteaffärer för finska företag i norra Norge. Platt fall. Man kunde inte ens läsa offertförfrågningar, för att inte tala om samarbete på lokal nivå i samband med montage, et cetera”, konstaterar TFiF-aktive Reinhold Enqvist, pensionerad ingenjör.
”Jag jobbar själv med ett antal mindre företag som affärsängel och ser många exempel på hur tokigt det blir när folk med dåliga svenskkunskaper tror att de klarar sig på engelska i Sverige”, funderar bergsrådet Stig Gustavson.
Sverige är en av Finlands viktigaste handelspartner och det viktigaste ursprungslandet för utländska investeringar (32,9 miljarder euro 2013). Men samtidigt försämras finländarnas svenskkunskaper, och bara en liten andel av varje finländsk årskurs lär sig tillräckligt stark svenska med tanke på professionella sammanhang.
Det är mot denna bakgrund man ska se ett gryende projekt som lanseras under våren av föreningarna TFiF och DIFF. Tanken är att engagera pensionerade svenskspråkiga ingenjörer för att erbjuda gratis konsulthjälp åt finska företag som vill börja exportera till Sverige och Norge.
”Vårt mål är att agera exporthjälp och försöka övervinna den språkförbistring som utgör en bromskloss då finländska företag vill få in en fot i Sverige och Norge”, förklarar projektets ordförande Svante Degerth.
Planen är att Finsk-svenska handelskammaren koordinerar och kanaliserar verksamheten (se faktaruta nedan).
[caption id=“attachment_9882” align=“aligncenter” width=“440”]
Strategiskt drag. Svenskans strategiska betydelse inom affärer med Sverige, Finlands viktigaste handelspartner, ska inte underskattas, trots engelskans dominans. Foto: Mostphotos[/caption]
Avgörande skillnad. Vilka språk som används i det dagliga umgänget samt i kontakten med kunder och underleverantörer är ingen obetydlig fråga. Den praktiska och neutrala engelskan dominerar inom internationella bolag, och många menar att svenska eller skandinaviska inte längre utgör Nordens ”lingua franca”.
Jorma Eloranta, bergsråd och styrelseproffs, medger att engelskan formellt har tagit över.
”Mycket beror på att det sitter medlemmar från icke-nordiska länder i styrelser och ledningsgrupper. Intern ekonomisk rapportering i alla bolag där jag är i styrelsen sker nuförtiden uteslutande på engelska.”
Detta gäller dock stora, främst börsnoterade företag, noterar Gustavson.
”För mindre företag gäller det nog att kunna svenska om man vill jobba i Sverige, och finska i Finland. I dag finns det ett stort intresse bland finska företag att börja jobba i Sverige.”
Å andra sidan påminner Kjell Skoglund, verkställande direktör för Finsk-svenska handelskammaren, att tillräckliga kunskaper i svenska kan avgöra skillnaden mellan framgång eller motgång i nordiska sammanhang. Small talk och kulturell finess hjälper att stärka förtroendet och knyta djupare relationer.
”Förhandlingar är möjliga att föra på engelska men vill man skapa personliga kontakter och förstå den lokala kulturen är svenskan viktig. Utanför Stockholm och de största städerna kan språkkunskaperna vara avgörande”, säger Skoglund.
Det medger Eloranta.
”Även om den högsta ledningen brukar använda engelska i professionella sammanhang så använder vi svenska eller nordiska inom sociala sammanhang i Norden.”
[caption id=“attachment_9881” align=“aligncenter” width=“440”]
Gammalt utbyte. Den finska invandringen
i Sverige är gammal, likaså affärskontakterna. Foto: Mostphotos[/caption]
Fakta: Projekt exporthjälp – nästa steg
Projektet riktar sig till ingenjörer som jobbat i ledande ställning eller inom export. Till uppgifterna kan höra att kartlägga marknaden, utvärdera de lämpligaste försäljningskanalerna, kontakta potentiella köpare och hjälpa till vid eventuella förhandlingar.
Arbetsgruppen på TFiF och DIFF består av Johan Brenner (den ursprungliga initiativtagaren), Lars Engström, Ralf Nikander och Svante Degerth (ordförande). Projektet involverar Finsk-svenska Handelskammaren samt Företagarna i Finland, och har getts uppbackning av bergsråden Stig Gustavson och Jorma Eloranta.
Träff 19 april kl. 18 i Tekniskas Salar i TFiF-huset på Eriksgatan 2 i Helsingfors.
Läs mera om projektet på: https://www.tfif.fi/EnrolmentClient/info.aspx?Key=B2EC688CDCC36B8B33A40B0A394E681E
Torsten Fagerholm text
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!