Affärer i Finland - inte bara bastu
av Monica Löfgren Forum 1975-07, sida 08-09, 16.04.1975
e En konservativ, ”dämpad” kostym rekommenderas vid affärsresor i Finland. De finländska affärsmännen är måna om sin titel. Om du är osäker på titeln så säg ”Johtaja” — direktör. Trots att din affärskontakt kanske inte är direktör, blir han nöjd i alla fall.
9 Den finländska affärsmannen är reserverad och konservativ — men hans handskakning gäller för ett kontrakt.
e Affärssamtalen sker på kontoret, inte på krogen. När överläggningarna är undanstökade kommer festen, extralång lunch eller sauna — bastu.
e En inbjudan till bastu är ett tecken på att du är accepterad — det är otänkbart att avböja den.
e Undvik att diskutera politik — speciellt den finländska neutraliteten och socialism.
ye” Dehär råden inför affärsresor till Finland ges i en handbok, utgiven av en av affärsbankerna.
Det är kanske skäl att inte ta dem alltför allvarligt. Men vem står till tjänst med praktiska råd för de svenska företagare, som inte känner den finländska marknaden och som vill knyta kontakter med det finländska näringslivet eller etablera sig i Finland.
VD Håkan Nordqvist på Finsksvenska handelskammaren i Stockholm är en pålitlig och flitigt använd upplysningsinstans.
— Vi får ungefär hundra förfrågningar månatligen från svenska företagare om det finländska näringslivet. Hälften är personer, som är intresserade av att sälja något till Finland, hälften representerar köparsidan.
— Tio eller tjugo förfrågningar i månaden gäller etableringsplaner i Finland. Finsk-svenska handelskammaren är en av de instanser, dit svenska företagare som är intresserade av det finländska näringslivet i första hand ska vända sig. — Vi kan jämna vägen åtminstone för de företagare som inte har några tidigare kontakter med det finländska näringslivet, säger Håkan Nordqvist. Även om vår främsta uppmärksamhet ägnas åt verksamheten i motsatt riktning. Finsk-svenska handelskammaren i Stockholm har till uppgift att förmedla praktiska råd.
— Det försöker vi göra så aktivt och handgripligt som möjligt. Vi strävar till att inte bara leverera telefonnummer eller namn utan försöker para ihop rätt frågeställare med rätt leverantör. Och försöker se till att kontakten fungerar bra. Dessutom strävar vi till snabba svar.
Och vad gäller de svenska förfrågningarna? Allt från juridiska spörsmål, lokaliseringsort och hyresnivån till frågor om nöjeslivet och den finländska affärsmannens intresse för nattliga förlustelser.
— Att direkt svara på en fråga om vilken stadsdel i Helsingfors är bäst och vilken hyresnivån är där är inte så lätt, säger Håkan Nordqvist.
— Det borde finnas en organisation för dylika frågor i Finland. Det är besvärligare att härifrån plocka fram exakta upplysningar. — Men vi försöker svara också på sådana frågor i mån av möjlighet.
— Var den svenska företagaren ska hyra eller köpa kontors- eller fabriksutrymmen beror helt på verksamhetens art.
— De flesta får förbereda sig på att fungera inom triangeln Helsingfors— Tammerfors—Åbo. Och det mesta kon centreras ju faktiskt till huvudstaden eftersom myndigheterna, huvudkontoren och beslutsfattarna finns där. Kommunikationerna fungerar bäst och språksvårigheterna är minst där. i”
FORUM 7 : 75
Finsk-svenska handelskammaren = förmedlar också kontakter med myndigheterna och beslutsfattarna. Man tar reda på lämplig instans eller person och uppmanar de svenska företagen att vända sig till dem.
Handelskammaren kan göra upp en budget för en tilltänkt etablering, och tex tipsa om i vilken tidning det bäst lönar sig att annonsera efter arbetskraft.
Frågeställningarna är ofta också mindre seriösa.
— Vi får frågor om vad och var man ska bjuda en finländsk affärsman på lunch eller middag. Och då gäller det att tipsa rätt — den sidan av affärskontakten bidrar ju till framgången i arbetet.
Och här är Håkan Nordqvists råd på den punkten: — Ta det sakligt, strikt och försiktigt. Den finländska affärsmannen är inte längre så intresserad av mycket sprit och spring på krogarna.
Är kontakterna mellan det svenska och det finländska näringslivet redan fast etablerade eller behövs det fortfarande organ som står till tjänst med kontaktförmedling — Visst är de större företagen redan fast etablerade tex inom träförädlingsindustrin och andra industriföretag, som är ”få och stora”, har kontaktnätet färdigtutvecklat.
— Men samtidigt har en breddning skett och nya företag har kommit upp tex inom metällindustrin, En annan sektor är textil- och konfektionsindustrin. Det råder stor efterfrågan på finländska kläder tex. Och det finns mycket att göra när det gäller att skapa kontakter för finländska småföretag, som sysslar med presentproduktion, smycken, båtar och fritidsstugor. '
Utrikeshandelsförbundets roll
Magister C G T ollet på Finlands utrikeshandelsförbund i Helsingfors säger att brev från svenska företag som önskar kontakter med det finländska näringslivet hör till den dagliga rutinen. Ändå är dehär förfrågningarna relativt få jämfört med förfrågningarna från andra länder.
— Dethär beror på att de ledande svenska företagen redan är etablerade i Finland. De har redan skapat ett fint kontaktnät här.
— Dessutom är vägen över till oss så kort att de svenska företagen oftast direkt sänder över personer för att knyta affärskontakter.
— För mindre företag ordnar i första hand Sveriges exportråd i Stockholm en eller två gånger årligen försäljningsresor till lämpliga marknader i Finland. Finlands utrikeshandelsförbund står i alla fall till tjänst både när det gäller kontakter med agenter och köpare och information om förhållandena i Finland tex statistik.
Handelskammarbladet
Centralhandelskammaren förmedlar också kontakter. Det sker främst i form av tidningsanmonser. Centralhandelskammaren ger ut en tidning — Handelskammarbladet — som utkommer med tio nummer i året i Helsingfors. Den är en flitigt använd kontaktform för svenska föreag, när man t.ex vill ha tag på en agent.
Flitigt utnyttjade kontaktförmedlare är också bankerna och jurister.
R ”Etablering i Finland”
LR
Heidi Backström är sekreterare för kommissionen för utlänska investeringar vid handels- och industriministeriet i Helsingfors.
Denhär instansen sköter ”större” frågor — typ juridiska spörsmål, policyfrågor. Tex under vilka omständigheter ett dotterbolag får grundas. Vilka tillstånd krävs, var kan man få dem.
Heidi Backström anser att kontakterna mellan det svenska och finländska näringslivet är så etablerade att det inte kommer mycket förfrågningar från svensk sida — Tidigare — ännu i början av 70-talet — kom det mer direkta förfrågningar från Sverige till oss. En orsak till att förfrågningsströmmen stannade av var skriften ”Etablering i Finland” som vi tillsammans med Finlands Bank gav ut år 1970. Skriften distribuerades i 6000 exemplar till Sverige, men är tyvärr slut
O just nu. En ny upplaga är under bearbetning och den kommer ut på hösten.
Handelssekreterare kommer
Svenska ambassaden i Helsingfors har också en förmedlande roll när det gäller kontakter mellan svenska och finländska företagare.
Men Marita Helameri, som sköter handelsförbindelserna på ambassaden, säger att de flesta kontakterna i alla fall tas direkt.
— Det beror bla på att det mesta har koncentrerats till Helsingfors, där man klarar sig med svenska.
Ambassaden får dock tex adressförfrågningar, frågor som gäller kreditupplysningar, tullbestämmelser, importavgifter och frågor om hur finländska företag krävs på obetalda fakturor,
Från början av april kommer en handelssekreterare som sorterar under det svenska handelsdepartementet, att fungera i ambassadhuset. (Monica Löfgren)
Föll MED ODEN EKONOMISK —TEKNISKA TERIMINA LOGIN PÅ SVENSKA I
FORUM :;ör
EKONOMI och TEKNIK F SAKER som sSKeR I FINLAND!
Ny