Afrika i världshandeln

av Christer Krokfors Forum 1969-14, sida 32-33, 17.09.1969

Afrikas andel världshandeln är fortfarande obetydlig. 196 svarade de afrikanska staterna för endast 5,4 procent av världshandelns totala varuomsättning. Om liksom i fortsättningen Sydafrikanska republiken uteslutes sjunker denna andel till 4,2 procent. Under 1960-talet har såväl export som import visat tendens att minska. Exporten per capita är 25 dollar (Finland 334 dollar).

Den afrikanska utrikeshandeln är starkt koncentrerad. Sju länder med över 5 procent av Afrikas totalexport svarar tillsammans för 56 procent av Afrikas export. Dessa länder var 1960 Nigeria, Zambia, Algeriet FAR, Demokratiska republiken Kongo, Marocko och Ghana. 1966 hade Ghanas andel i totalexporten sjurskit under 5 procent och dess ställning bland de dominerande exportländerna intagits av Libyen. Libyen hade genom sin starkt expanderande oljeexport under perioden ökat sin andel från 0,2 till 12 procent.

I början av 1960-talet ökade den afrikanska exporten med ca 8 procent per år. Mera än hälften av denna ökning berodde på ökad export från de nya oljefälten i Libyen, Algeriet, Nigeria och Gabon.

Importen: är ännu mera koncentrerad till ett fåtal länder. Algeriet, FAR, Nigeria, Marocko och Ghana hade 1960 över 5 procent av totalimporten och importerade tillsammans hälften av all afrikansk import. 1966 hade Ghanas importandel sjunkit under 35 procent, medan de övriga länderna tillsammans med Libyen svarade för ca 40 procent av den afrikanska importen. En stark koncentration är också kännetecknande för handelns varusammansättning. Jordbruket svarar för huvuddelen av exportprodukterna. I de afrikanska staterna sysselsätter jordbruket två tredjedelar av den aktiva befolkningen. Under det senaste decenniet har jordbruksproduktionen ökat med ca 2,5 procent per år. Exporten av jordbruksprodukter har efter 1960 ökat snabbare än produktionen. Följden är minskad tillgång till jordbruksprodukter för konsumtion, och trots att Afrika numera är nettoexportör av jordbruksprodukter, har importen av dem ständigt ökat.

De viktigaste exportprodukterna är kaffe, kakao och jordnötter. I vissa fall tillkommer bomull, malmer, olja och ädelmetall. Ofta är det en eller.ett par produkter som helt dominerar exporten (se fig. sid. 33). Maskiner och transportmedel utgör tillsammans med övriga manufaktur hälften av Afrikas import. På andra plats kommer textilier och livsmedel (12 procent av importen).

Utrikeshandelns inriktning

Under kolonialtiden handlade de nya afrikanska staterna nästan enbart med moderlandet och deras produktion utvecklades som komplement till moderlandets. Det politiska oberoendet har inte hittills medfört några större ändringar i utrikeshandelns inriktning. Det politiska oberoendets handelspolitiska betydelse kan belysas med fyra exempel (valda på grundval av tillgänglig statistik):

Ghana blev efter att ha varit brittiskt område självständigt 1957. Landet beslöt att stanna inom samväldet för att kunna dra nytta av sterlingområdets preferenssystem. Ghana är också medlem av den s.k. Oasablanca-gruppen som under senare år visat ökat intresse för handel med kommunistblocket. Före självständigheten handlade Ghana i huvudsak med Storbritannien (50 procent), Tyska förbundsrepubliken, Japan och Hol land. Den mest iögonenfallande förändringen i Ghanas utrikeshandel under 1960-talet är att Storbritanniens andel minskat, att importen från kommunistländerna ökat och att likaså handeln med USA ökat. Nigeria blev självständigt 1960 och beslöt liksom Ghana att stanna inom samväldet. Den enda afrikanska organisation, som Nigeria anslutit sig till är Monrovia-staterna. Dessa favoriserar handel med Västeuropa och de forna kolonialmakterna. Nigerias handel med EEC och USA har ökat medan handeln med Storbritannien. minskat. Elfenbenskusten blev självständig 1960 men anslöt sig inte till det franska samväldet. Däremot är landet medlem i PEntente och erhåller därigenom speciella förmåner i handeln med Frankrike, Å andra sidan påtvingar medlemskapet landet kvantumrestriktioner i handeln med dollar- eller sterlingområdet. Frankrike dominerar fortfarande i Elfenbenskustens utrikeshamdel, mer handeln med de övriga EEC-länderna har ökat. Guinea var också fransk koloni och blev självständigt 1958. Landet anslöt sig inte till det franska samväldet. Följden blev Vänd!

DEN AFRIKANSKA UTRIKESHANDELNS REGIONALA FÖRDELNING

Export fob (milj. $) från Afrika till

Export fob (milj. $) till Afrika frå 1955 1966 1955 1966 Totalt 4430 100 8380 100 2 5090 100 8150 100 46 Västeuropa 3090 69,8 5700 68,0 3460 68,0 4370 53,6 — EEC 1900 42,9 3880 46,3 2260 44,4 2850 35,0 — EFTA 1120 25,3 1560 18,6 1160 22,8 1350 26,5 Nordamerika 472 10,7 701 8,4 416 8,2 1767 9,4 Australien etc. 26 0,6 30 0,4 23 0,4 32 0,3 Japan 35 0,8 225 2,6 170 3,3 590 17,2 Östeuropa, inkl. USSR 115 2,6 475 5,7 110 2,2 600 7,3 Sydafrika 79 1,8 115 1,4 180 3,5 275 3,3 Övriga Afrika 310 7,0 560 7,8 310 6,1. 560 6,9 Övriga 253 5,7 470 5,6 446 8,7 756 9, 32 Forum 14/6 att Frankrike omedelbart drog bort all teknisk och administrativ personal från Guinea, och övriga västeuropeiska länder stödde inte heller landet. Före självständigheten hade ca 2/3 av Guineas handel skett med Frankrike och den återstående tredjedelen med övriga västeuropeiska länder. Efter självständigheten har det skett en nästan fullständig förändring i utrikeshandelns inriktning. De östeuropeiska länderna och Kina är de viktigaste importländerna medan Frankrike fortfarande är den störeta köparen av Guineas exportprodukter.

Den svaga tendens till ökad multilateral handel som kan skönjäs i dessa exempel (Guinea utgör ett undantag i det tropiska Afrika) beror inte på någom förändring i varusammansättningen utan är av rent handelspolitisk natur. Ungefär 70 procent av den afrikanska exporten går fortfarande till Västeuropa. 18 afrikanska staters associering till EEC har lett till att handeln med EEC-länderna under 1960-talet ökat med ca 20 procent per år. För närvarande går 43 procent av den afrikanska exporten till EEC. Handeln med EFTA har så gott som stagnerat och EFTA-länderna köper knappt 19 procent av den afrikanska exporten. Bland EEC-ländermna är Frankrike den stösta köparen av afrikanska varor, bland EFTAländerna intar Storbritannien naturligt nog motsvarande plats.

Relativt sett är handeln med kommunistländerna obetydlig men visar en fortgående ökning. Det är främst de nordafrikanska länderna och Guinea som handlar med kommunistblocket. Större delen av FAR:s utrikeshandel sker med Sovjetunionen. Under senare år har ett flertal handels- och kreditavtal ingåtts mellan afrikanska länder och Sovjetunionen eller Kina. Dessa länders agerande i Afrika är för tillfället den faktor som mest kan påverka utrikeshandelns inriktning.

De afrikanska staternas inbördes handel och handeln med andra utvecklingsländer är obetydlig; handeln med Latinamerika har under senare år gått tillbaka. Den interafrikanska handelm hindras av transportnätets uppbyggnad med få tvärförbindelser mellan: staterna, det stora antalet tullområden och den monetära disintegrationen. Mellan de olika staterna existerar många kvantitativa restriktioner — från licenstvång till totalförbud. En specialställning bland de afrikanska staterna intar Uganda, Kenya och Tanzania. Handeln mellan dessa länder uppgick 1966 till 17 procent av deras totala utrikeshandel (i Västafrika är motsvarande andel under 10 procent). Också vad handelns varusammansättning beträffar skiljer sig den östafrikanska handeln från dem väst- och centralafrikanska genom att industrivaror utgör em betydande del.

Z an AL 0 50 100 2 av hela exporten

Jordnötter

Gambia Ghana Gummi, järnmalm

Liberia

Libyen

Kryddnejlikor

Zanzibar

Exempel på några afrikanska stater med mycket ensidig export.

NU HÅLLER VI BK!

VARFÖR INTE ARRANGERA ERT MÖTE PÅ BÅTEN? BK. EN STRÅLANDE IDÉ. BK. TAG KONTAKT. BE OM OFFERT. SÖDRAKAJEN 8 HFORS 13, TEL. 10 901.

Ms FINLANDIA

FINSKA ÅNGFARTYGS AKTIEBOLAGE typer och storleka dysor för industri samt 30-årig know-how erbjuder världsledaren

Spraying Systems Company, USA.

Varje industriell sprayprocess kan och bör utföras med härför lämpligaste dysorna. Detta betyder förbättrad produkt till lägre kostnad.

Börja denna lönsamma investering genom att rekvirera vår katalog 25 G — 64 sidor tekniska data över industridysor.

Importör:

SE. NIEMINEN Ä s ISEN, N

X Folkskolegränd 3 — Helsingfors 10 — Tel. 11 591/växel

Forum 14/69 33

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."