Utgiven i Forum nr 2009-12

Ägarfamiljernas roll i styrelsen

av Jan Sten Forum 2009-12, sida 14-15, 21.12.2009

Taggar: Teman: företagande

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2089

DEBATT

Skicka din debattartikel till feedback&forumf. Vi välkomnar även kortare texter.

Ägarfamilj ernas rolli styrelsen

X Det finns många familjeägda företag på Helsingforsbörsen, men vad vet vi egentligen om de här företagen? Är det ägarfamiljerna själva som styr och ställer i dem enligt egen bästa förmåga? Väljer de in enbart sina egna släktingar i styrelsen för att ha kontroll över företaget och dess ledning, eller hur ser det ut?

För att lära sig mer om noterade familjeföretag behöver de till att börja med definieras. De kan definieras på många olika sätt, men i den här redogörelsen är utgångspunkten den definition som Familjeföretagens förbund rf rekommenderar. Det vill säga att ifall en familj kontrollerar, direkt eller indirekt, minst 25 procent av rösterna är det fråga om ett familjeföretag.

Två tillägg har gjorts till den här definitionen. För det första måste ägandet vara fördelat på åtminstone två familjemedlemmar. För det andra likställs farnilje- och släkt företag, vilket betyder att företag som kontrolleras av ett par, eller en generation, hör till samma kategori som de företag där ägandet är utspritt på tiotals ägare över generationsgränserna inom samma släkt.

Med en sådan här kategorisering kunde jag klassificera 44 av 130 företag på Helsingforsbörsen som familjeföretag i början av oktober 2009. Uppgifterna om ägarstrukturen baserar sig på informationen på företagens egna webbsidor.

Fokuset i min korta analys ligger på styrelsesammansättningar. Av speciellt intresse är andelen familjemedlemmar i styrelsen. Är de här personerna i majoritet eller minoritet? För att få svar på den här frå Jan Sten är ED och driver det egna konsultbolaget Train Station.

”Det finns inga belägg för att släktingar skulle vara mindre kompetenta styrelsemedlemmar gan undersöktes styrelsesammansättningarna med hjälp av information från företagens webbsidor, företagen själva och andra initierade informationskällor. På det här sättet var det relativt lätt att identifiera sådana styrelsemedlemmar som hörde till ägarfamiljen. Det finns naturligtvis en risk att några ingifta och släktingar med andra familjenamn lämnats utanför, men kategoriseringen borde nog kunna betraktas som tillförlitlig.

Antalet medlemmar varierar. Analysen visar att i sju styrelser utgör familjemedlemmarna hälften el ler mera av ledamöterna. I tre av fallen har de här medlemmarna till och med kvalificerad majoritet. Intressant nog finns det nästan lika många företag, åtta stycken, som inte har en enda familjerepresentant i styrelsen, De flesta familjeägda företag, 29 stycken, har däremot valt att utse en eller två styrelsemedlemmar från ägarfamiljen.

Att de flesta ägarfamiljer har valt att satsa på en kombination av familjemedlemmar och utomstående, där de senare är i majoritet, är ingen överraskning. Det kan till och med klassificeras som ett beslut i linje med god förvaltningssed. Däremot kan det ses som en aning förvånande att det i sju familjeföretag inte har valts in någon släkting i styrelsen, Tre av de här fallen berör däremot en och samma familj, och här tycks strategin vara klar.

Familjen har en förhållande vis stor och väldiversifierad portfölj, och därför är det ur ett familje perspektiv inte ens kanske motiverat att sitta med i de olika företagens styrelser. Liknande tongångar finns i de fyra övriga företagen. I samtliga fall handlar det om ägarfamiljer som har sitt primära ägarfokus på annat håll.

Maktkoncentration. Ägarfamiljer med mer än 50 procent av rösternaistyrelsen tycks däremot ha en annan strategi. Kontrollen ska tydligen vara i de egna händerna. De flesta av de här företagen hör till de mindre på börsen, men vad ger den här maktkoncentrationen för signal till övriga investerare? Åtminstone tycks företagsanalytikerna till en del överge de här företagen, för fyra av dem är enligt Factset sådana som bankirfirmornas företagsanalytiker inte ens följer.

Ordförandeposten är en viktig position och visst prioriterar även ägarfamiljer den här posten. I 25 familjekontrollerade företag är styrelseordförande en familjemedlem. Endast tio styrelser med familje medlemmar har en utomstående som styrelseordförande.

Frågan om det ska vara en man eller kvinna som styrelseordföran de besvaras på ett obalanserat sätt. Endast ett företag har valt att satsa på en kvinna från den egna familjen. I övrigt satsar inte ägarfamiljerna heller mycket på sina kvinnor. Endast tio ägarfamiljer har valt in någon kvinnlig släkting till styrelsen. I två av de här fallen är det endast kvinnor som representerar familjen. I alla andra styrelser är det en kombination av män och kvinnor, En ansenlig andel av de här har givetvis kvinnor i styrelsen, men de representerar som sagt väldigt sällan familjen.

Här skulle nog ägarfamiljerna ha en möjlighet att göra en markering ifall de så önskar. De flesta ägarfamiljer sitter på en väldigt stor ägarpost, och har därmed ett stort inflytande över vem som väljs till styrelsemedlemmar. Följaktligen skulle det vara ett väldigt lätt beslut för dem att diskriminera kvinnor i positiv bemärkelse. Det skulle inte behövas några kvoter här utan ägar FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 208 familjer skulle själva sköta det här på ett enkelt sätt. Få se hur länge det tar innan det kommer någon ändring på den här punkten?

Styrelsen viktig för familjerna. En ansenlig andel av aktierna i företagen på Helsingforsbörsen är i händerna på utländska aktieäga re. I skenet av detta faktum är det en aning förvånande att det endast finns tre utländska ägarfamiljer som innehar poster på mer än 25 procent inågot av företagen. De här familjerna kontrollerar sex företag. Alla har sina egna representanter i företagens styrelser, men uppläggen varierar. En svensk familj har inte sat ”Det är viktigt för ägarfamiljer att ha egna släktingar i styrelsen, och det är skäl att betona att det inte ska ses som något negativt sat på egna släktingar utan har valt representanter från personalen i det egna investeringsbolaget. I samtliga fall innehar de här personerna åt minstone ordförandeposten. De andra familjerna har valt att sitta på ordförandeposten eller att ha hälften av ledamöterna från den egna familjen och organisationen.

Det är onekligen viktigt för såväl utländska som finländska ägarfamiljer att ha egna släktingar i styrelsen, och det är avslutningsvis skäl att betona att det inte ska ses som något negativt. Det finns nämligen inga belägg för att släktingar skulle vara mindre kompetenta styrelsemedlemmar än andra, En in tressant fråga är däremot hur de här ägarfamiljerna utser sina egna representanter.

I mindre företag och släkter är processen säkerligen ganska enkel, men hur ser det ut i större släkter med ett spritt ägande? Hur hittas kandidater och vad är det som sist och slutligen avgör vem som blir familjens representant i styrelsen? Varför är det i så få av fallen som en kvinna väljs att representera ägarfamiljen? Det här är frågor som ännu väntar på svar, och som är väl värda att plockas upp på familjeföretagforskares bord. Det oberoende av om de själva är aktieägare i de här företagen eller inte. m

Klimatrealisterna utgår från fakta

X Björn Wahlström bemöter i Forum nr 11/2009 mitt inlägg om klimatförändringen i föregående nummer. Några kommentarer:

Avslöjandet av dokumenten ibrittiska CRU:s datanät 19.11 drog mattan undan fötterna på klimatfanatismen. De visar på en global vetenskaplig skandal med bland annat förfalskande av både gamla mätdata och nya sådana för att de skall passa in på IPCC:s modeller, förtryckande av forskare av olika åsikt och förhindrande av deras publikationsverksamhet. Dagens klimatpolitik är till stor del är baserad på detta bedrägeri. Dokumenten från CRU kan laddas ner från http://www. filedropper.com/foi2009. Wahlström hänvisar till Stern-rapporten. Den är oduglig som bas för klimatpolitiska beslut på grund av de fundamentala felen i den. Läs dokumentet på http://meteo.led.lu/globalwarming/Carter/WE-STERN. pdf.

Wahlström sätter Rachel Carsons DDT-kampanj, sura regn och koldioxid i samma kategori. Carsons korståg mot DDT ledde till ett folkmord i malaria utan motstycke i världshistorien. Hennes berömda bok “Tyst vår” är rena smörjan och hennes profetior har till största delen slagit fel. Koldioxid igen är en av grunderna för allt liv och världen har gått oskadd igenom perioder av varierande koldioxidhalt.

Wahlström säger att en ökande koldioxidhalt leder till negativa följder för livet på jorden. Detta påstående baseras på IPCC:s modeller men motsägs av verkliga observationer. Den stora faran är tvärtom att jorden håller på att svalna på grund av förändringar i solaktiviteten.

Wahlström tror att vi klimat realister har dunkla motiv för våra åsikter. Mitt motiv är strävan efter sanning baserad på tillgängliga fakta. Jag känne inte någon annan klimatrealis tiv, Han säger att jag påstår att IPCC är sammansatt av charlataner. Det har jag inte sagt. IPCC är sammansatt av personer med kontakt till klimat forskning. Dess ledning består av ett fåtal politiskt valda per verksamheten och som är an heller som har något annat mo soner som järnhårt kontrollera svariga för manipulerandet av data och resultat. Ordföranden, järnvägsingenjören Rajendra Pachauri, kallas en ledande expert på klimatförändring. Han har inga meriter på klimat forskningens område.

Björn Wahlströms önskan om en hållbar bas för vårt energisystem är vi alla ense om. m FOLKE STENMAN

Debatten om koldioxidutsläppens

Förnuft i klimatdebatte klimatpåverkan börjar nu gå het ock så på Forums sidor. Mest uppmärksamhet har på senaste tid den så kallade e-postläckan fått, trots att det är fråga om en ren pseudonyhet där lösryckta citat ur några klimatexperters e-postkorrespondens getts en betydligt större betydelse än de förtjänar (se till exempel en kritisk kommentar till uppståndelsen i Economist 28.11).

Det förekommer dock också seriösa inlägg i den internationella debatten. Jag citerar de viktigaste punkterna i ett inlägg i tidskriften Economist 21.10 av Horst-Joachim Lädecke, professor emeritus i fysik i Heidelberg; 1)

I en IPPC-rappart har det bekräftats, att ingen mätbar ökning av extrem väderleksfenomen såsom orkaner, torka med mera har kunnat konstateras. … häftiga skyfall med översvämningar Åvutrymmesskäl publicerar vi här endast en del av Kristian Stenius debattartikel. Texten kan läsas i sin helhet på Forums webbsidor: www.forumn.ft.

Utgiven i Forum nr 2009-12

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."