Utgiven i Forum nr 1996-11

Ahtisaari till Indien: Nu öppnar sig Indien

av Fredrik Nars Forum 1996-11, sida 16-18, 21.11.1996

Taggar: Orter: Indien

DEJ

Ahtisaari till Indien u öppnar sig

Fredrik Nars

Parlamentsbyggnaden i New Delbi.

INDIEN ÄR EN EXPORTMARKNAD SOM UTVECKLATS MED VÅLDSAMMA STEG SEDAN 1991. PRESIDENT AHTISAARIS STATSBESÖK ÖPPNAR INDIEN YTTERLIGARE FÖR FINLÄNDSKA BOLAG.

ast is East, and West is 9 West, and never th twain shall meet", skrev

Rudyard Kipling för öve hundra år sedan. Repu blikens president Martti Ahtisaari gör sitt yttersta för att motbevisa Kiplings berömda ord — åtminstone då det gäller handelskontakter. Måndagen den 25:e november reser presidenten till Indien på statsbesök och besöket kommer att ha ett starkt inslag av Indiens och Finlands handelskontakter. I presidentens kölvatten kommer ett imponerande följe av industriledare som hoppas på nya kontakter. Eller vad sägs om Metras koncernchef Georg Ehrnrooth, 4.Ahlströms bergsråd Krister Ahlström, Nokias VD Jorma Ollila. Kones VD Anssi Soila, Outokumpus VD Jyrki Juusela och Rautarvuukkis VD Mikko Kivimäki och många fler.

Fakta om Indien:

Indien blev självständigt 1947 Landet är indelat i 26 delstater och 6 territorier Befolkningsmängd: ca 950 miljoner BNP:1 450 mrd FIM (Finland: 585 mrd FIM) BNP/capita: 1516 mk (Finland: 114590 mk) Ekonomisk tillväxt: 5,7 26 [1995] Inflation: 10.26 (1995)

Källa: EIV

Indien öppet sedan 1991

Indien har sedan 1991 blivit ett utåtriktat och öppet land. Det slutna Indien som skapades under landets socialistiska period (1947-91) tvingades liberaliseras då landet befann sig i en djup ekonomisk kris. Den ekonomiska reformen — en uppluckring av olika bestämmelser och licenskrav samt skatte- och handelsreformer — har skapat ett litet ekonomiskt under. En industriell tillväxt på 10-12 procent driver en tillväxt i Indiens bruttonationalprodukt på över 6 procent. (Finlands ekonomiska tillväxt var förra året ca 4 procent och Sveriges 3). Utländskt kapital har sedan 199 flödat in i landet: över 2 mrd USD i direktinvesteringar förra året (se figur på nästa sida) och portföljinvesteringar 5-6 mrd USD.

Mathew Vergese, indier som är bosatt i Finland säger: ”Indien håller nu på att öppna sig. Landet lider fortfarande av en baksmälla från den planekonomiska tiden som tar sig uttryck i ett otroligt byråkratiskt samhälle. Man behöver fortfarande licenser för nästan allt”

Vergese, som nyligen skrivit en bok för finländska affärsmän om Indien, är märkbart bitter: ”Om inte det socialistiska experimentet fostrat den korruption som nu finns i Indien kunde landet i dag ha en levnadsstandard motsvarande

Premiärminister Deve Gowda tog vid i juni. Han år landets första ledare som inte kommer från överklassen.

Mumbai (Bombay)

Chennai (Madras)

Under Indienresan kommer president Martti Abtisaari att besöka New Delbi och Mumbai.

FORUM NR I 1/96

Syd-Koreas. Levnadsstandarden var densamma i båda länder 1960, enligt köpkraftsparitet mätt.”

Finland bygger Indien

Men nu håller Indien på att återuppbyggas. Indiens infrastruktur — telefonlinjer, energidistribution, transport och hamnar — är för tillfället rätt efterbliven. CMIA (Centre for Monitoring Indian Economy) med högkvarter i New Delhi, har räknat med att det inom de kommande sju åren kommer att behövas 150 mrd USD (närmare 700 mrd FIM) för att utveckla Indiens infrastruktur.

Många finländska företag hoppas kunna dela på denna kaka. Finlands export till Indien har vuxit kraftigt under de senaste åren (se figur nedan). Finlands handelssekreterare i New Delhi Erkki Salminen uppskattar att handeln i år, trots att första halvåret såg dåligt ut, kommer att öka till ca 950 Mmk, eftersom många leveranser har förlagts till slutåret.

Wärtsilä Diesel störst i Indien

Finlands största enskilda exportprodukt till Indien är dieselmotorer för kraftverk, vilka utgör 34 procent av exporten till Indien (1995). Det är Metras

Den största finländska’ produkten i Indien: Wärtsilä Diesels dieselkraftverk. Modellen på bilden produceras i fabriken nära Mumbat.

HANDEL MELLAN INDIEN OCH FINLAND

Mink 1989-35 1000 Finlands export js en 800 Indiens export till Finlan 60 40 20 1989 1980 1991 1992 1993 1994 1995

Finlands export till Indien bar ökat kraftigt. 1996 uppskattas den öka till 950 Mmk.

FORUM NR 11/9 | nomi so karakteri klat k få W: [ britti | VECKIAG, JO NG ön

För det ändamålet kring lande / skulle skydd

DEN EKONOMISKA TILLVÄXTEN IH INDIE 74 oe 59 49 39 | 22 1 ’ 0 + Prognos 1990 91 92 93 94 95 96 9 d ”Wlbäxten i Indien är 6, procent (Kina bar över 10 procent), men bakom tillväxten finns en industriell tillväxt på hela 10 protent.

ng

Källa Cane har Moonorong the Indian Brmsam yn 16 2 teringar I Indien, bar skjutit Före 1991 var dei praktiken noll.

r SK 3 fO oms — veckling me nella

Tåda

OMin. prakti [Ci

UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR I INDIE 2:05 mrd US 0,0 | 1990 1991 1992 1993 1994 1995

Källa: Centre for Monitoring tbe Indien Econom sutländska bo ge öretagsköp och invesÖjden. n den på gränsen till existensminimum, under usla levnadsförhållanden, med dålig hälsa, utan skriv- och läskunnighet. Den största delen av bördan axlades ändå av lafidéts kviftfior,söm var undertryckta av traditioff; fattigdom octsärbehandling. Indiens demografiska struktur uppvisade en kvinnoandel av befolkningen sömjär extremt låg i jämförelse med andra länder i världen (48 procent mot mer än 50 procent både för industrilinderna och för Afrika). Redan detta faktum Kan ses Somr-en indikator på det

Felätiva förtryck en typisk indis kvinna är utsatt för.

Tiberaliserin 1991 ställdes Indien mot väggen. Då påbörjades reformarbetet för attlägga om kursen mot en mer förnuftig ekonomisk utveckling. Nyckelordet blev liberalisering, Indien fick god hjälp av valutafönden IMF och det inhemska politiska klimatet var också bäddat för en förändring. Målet blev att skapa en marknadsorienterad- näringsmiljö fr fritt. från feglering OCh styrning.

= Det bar gått snart fem dan dess.En i levande demo 9 inett land med ett Torp statskick med ett flertal delstater, religioner, kast och språk kräver ständiga kompromisser och p tisk manövrering. Trots det har det vidtagits en hel rad konkreta åtgärder. Valutakursen shar vid flera tillfällen justerats nedåt (för närvarande tillämpar man ett managed floating-systerm). Iodustrilicensen är praktisk taget borta. Importlicensen har också avskaffats och importtarifferna har reducerats kraftigt. Statliga monopol på tung industri och infrastruktur har luckrats upp och reella försök har gjorts för att locka till sig utländskt kapital. Den offentliga sektorn, fi nansiella marknaden och skattestrukturen har inte heller undgått reformsträvanden.

Även om reformarbetet inte har fortskridit i önskat tempo och har stött på många problem, är resultaten genomgående positiva. BNP-tillväxten har stannat upp på en nivå på 6 procent, inflationstrycket och budgetunderskottet har minskat, valu tareserven har förbättrats och de utländska investeringarna har ökat kraftigt.

Fillväxtpotentia Ändå ä är det inte de siffermåssiet iomedelbara vinsterna i form av makroekonomiska storheter som uppmärksamheten skall fåstasvid i första hand. Reformpolitiken i den indiska ekonomin har satt det gamla stelbenta systemet i gungning och medfört dynamiska spelregler för ekonomisk utveckling. Reformen har gradvis slitit sönder de ramar som under flera decennier mer eller mindre hindrat marknadskrafterna från att verka i indisk ekonomi. Samtidigt har den banat väg för en avreglerad hemmamarknad och utrikeshandelsregim. Följden kan bli en ekonomi’som är intimare knuten till världsekonomin, dels via en ökad handel, dels via ett aktivt medverkande av den multinationella ”) företagsverksamheten. Potentiaen för en gynnsam tillväxt är.) högre än an någonsin och just därig ligg en senaste I

Par a roblemens formpolitik kan, åtminstone i ett litet längre perspektiv, onekligen förbättra de ekonomiska villkoren, En någorlunda jämnare fördelning av reformens frukter kräver emellertid ett genomgående samhälleligt ingripande, inte minst inom sådana områden som hälsa, utbildning och de mest fundamentala mänskliga behoven. Det är en förutsättning för att få bukt med den kroniska fattigdomen som landet lider av. En naturlig startpunkt för satsningar inom dessa områden borde vara de indiska kvinnorna. All historisk erfarenhet pekar på att en sådan investering kan resultera i en gynnsam utdelning, inte enbart för kvinnorna, utan för nationen i sin helhet. Q

Skribenten är tf. professor i nationalekonomi vid Svenska handelshögskolan,

Nokia levererar GSM-nät genom sitt dotterbolag Nokia Telecommunications Pvt Ltd, med kontor i Delhi, Kalkutta och Chennai.

dotterbolag Wärtsilä Diesel som står för den biten. Finland, eller Wärtsilä Diesel, exporterar enligt Tullstyrelsen motorer för nästan 300 Mmk, vilket enbart utgör grunden för bolagets verksamhet i In dien. Därpå kommer Wärtsilä Diesel India Ltd — ett av Metra över 50 procentägt dotterbolag som är noterat på bör sen i Mumbai som producerar mindre dieselmotorer — med en omsättning på ca 100 Mmk.

ning.

HANKPR - YOUNG PROFESSIONALS

Hankens managementprogram för unga

HANKPRO är för dig som är ung och inte nödvändigtvis har ekonomisk basutbild Kursen ger dig ett baspaket i före tagsekonomi, marknadsföring och administration. Du får en möjlighet att se över och utveckla dina målsättningar. D får kunskaper och perspektiv för att utvecklas till chef och ledare.

Efter avslutad kurs får du ett HANKPRO Diplom utfärdat av Svenska handelshögskolan.

Kursen ordnas under kvällstid på Hanken i Helsingfors under perioden januari — maj 1997.

För tilläggsuppgifter och broschyr, ring Nina Nummi, tfn 09-431 33 530

HANKEN

Svenska handelshögskolan Fortbildningscentralen

PB 479, 00101 HELSINGFOR tfn 09-431 33 530, fax 09-431 33 540

Utgiven i Forum nr 1996-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."