Aktieaffärer är osäkra just nu - placera i stället i äkta mattor

Taggar: Personer: Ulf Perander

Aktieaffärer är osäkra just nu- placera i stället

Det ligger mera spänning i-luften än på länge när det gäller de börsnoterade aktiebolagens dividendpolitik.

Samtidigt diskuterar man — om också mindre intensiv än i Sverige — hurudan dividendpolitiken borde vara. Ska den sätta aktiespararen i samma situation som en vanlig banksparare, och ge en liten men säker avkastning från å till år? Det anser många.

Eller ska företagen, som bland annat Föreningsbankens chefdirektör Mika Tiivola anser, låta konjunkturerna återspegla sig också i dividendpolitiken: krympa ned dividenden under dåliga tider men i stället ge kraftig dividendutdelning under goda år? Alla varianter finns i å med i bilden.

wy Forums börsexperter råder i dag börsspararna till försiktighet. Köp inte, sälj inte. Undantag finns naturligtvis, och om dem talar vi mera nedan. Men i stort sett är inställningen konservativ och försiktig. Folk verkar nästan vara gifta med sina aktier. De har troligtvis köpt dem till betydligt högre kurser än dagens och drar sig nu för att sälja dem till nära nog bottenpris.

Ingen är så pigg på att köpa heller. Konjunkturerna ser ut att gå alltför långsamt uppåt — för metallindustrin snarast nedåt, medan träförädlingen är något ljusare.

Under börsens gyllene år 1968—73 drogs nya stora skaror av aktiesparare in på börsen. I dag är de som uppslukade av jorden. Nu dominerar igen institutioner och andra skattefria köpare. Många stiftelser placerar traditionellt sina medel i aktier.

Men till och med den bilden håller på att förändras. Alltfler stiftelser byter ut aktiesparandet mot spekulation i butiker och kontorslokaler. Företag säljer de utrymmen de arbetar i och gör i stället förmånliga tioårs hyreskontrakt.

Bostäder investerar naturligtvis ingen mera i som ren kapitalplacering. Det effektiva skyddet för hyresgästerna och de begränsade möjligheterna till hyresförhöjningar i takt med den allmänna kostnadsnivåns stegring har satt stopp för den saken.

En intressant fråga just nu är givetvis: hur kommer devalveringen att påverka börskurserna? De tidigare devalveringarna ledde till en formlig köprusch på börsen. Det har man nu sett mycket litet av. Del 1 var devalveringen på sex procent alltför obetydlig för att ge något utslag. Dels tog staten vid de senaste devalveringarna hand om en så stor bit av ”devalveringsvinsten” att de inte blev fullt den injektion för företagen som var meningen, och man är kanske rädd för att samma sak ska ske igen, trots försäkringarna om motsatsen.

Någon livgivande spruta har devalveringen alltså inte blivit, också om vissa papper stigit något — men det kan ha andra orsaker. Den kommande dividendperioden borde ju påverka kurserna,

Dåliga konjunkturer, svaga dividendförväntningar, tvångslån på större inkomster och dubblerad förmögenhetsskatt — där är orsakerna till att börsen i dag brinner på sparlåga.

Den som måste sälja av en eller annan orsak ska göra det snabbt. Det är dumt att vänta på dividendutdelningen och betala skatt på dividenderna.

Åt dem som ska köpa ger Forums experter rådet: nu lönar det sig inte längre att vänta på sommaren och de billiga kurserna. Det knepet har alltför många upptäckt, och följden har varit att sommarkurserna inte mera är låga, snarare tvärtom. Dividendpolitiken är naturligtvis dagens samtalsämne bland börsspararna. I vissa fall är den förvånansvärt positiv. Kymmene sänkte sin dividend med endast 50 penni. Rosenlew ger oförändrat. Schauman sänkte med en procentenhet. Wärtsilä gick ned från 10 till 7,5 procent på ökat aktiekapital. Tampella — noll.

Expertisen råder:

EXPERT 1 ger följande köpförslag: Etta:

Nokia. Fortfarande vårt främsta börsbolag. För tillfället dock litet övernoterat.

Favorlter: Rauma-Repola, och Pargas.

Kan löna sig: Kymmene. Tack vare stora skogsinnehav ”kan Kymmene stänga ett helt år och ta ut dividenden från skogen". Yhtyneet Paperitehtaat Trots dåligt år och inga egna skogar Serlachius. Förutsatt att skogsindustrin nu börjar gå uppåt.

Möjliga:

Wärtsilä. Men inte alla slantar där, satsa med en viss försiktighet. Aktierna ligger nu under nominella värdet.

Instrumentarium. Representerar både handel och industri. En liten post tänkbar.

Mindre attraktivt:

Amer-Yhtymä. Skicklig marknadsföring för börsens nykomling vid lanseringen, men redan nu lär många ekonomer sälja bort sina poster, och kursen hålls eventuellt uppe med stödköp.

EXPERT 2 ger följande tips:

Skattefria depositioner. Stark konkurrent till börsaktierna i dag. Statens obligationer ger 110 på fem år, hypotekslånen 11,25 ?/o. Ju kortare tid kapitalet är bundet, desto bättre. Ta hellre en litet lägre ränta. Debenturlån. Speciellt bra för skattefria eller lågskatte-köpare. SOK ger så mycket som 14,7 procent effektiv ränta. Kesko ligger lägre och där får man vänta till 1983 innan man får pengarna tillbaka.

Tänkbara köp:

Träförädlingsaktier, om exporten tar fat: Schauman, Rosenlew, Serlachius, Kymmene och Kaukas. Rauma-Repola är en mycket populär och omsatt aktie och företaget orkar med oförändrad dividendprocent trots ökat aktiekapital. W. Söderström Oy. Har gjort det mycket få bolag klarat i år: gjort fulla avskrivningar och nedvärderat lagret maximalt. Gäller också Instrumentarium, men där är en öppen fråga dock utrustningen till de stora sjukhusbyggena som väger tungt i företagets omsättning. Vad händer när sjukhusbyggena stoppas upp och avdelningar står tomma i brist på personal? Viss försiktighet, alltså.

Byt ut:

Nokia. Just nu ligger kursen högt, förmodligen för att en och samma mäklare köper upp stora poster. Vad som ligger bakom vet ingen. Maktkampen mellan KOP och FBF om Nokias aktier borde inte längre vara aktuell. Sälj alltså, och köp andra bra och billiga papper i stället!

Rosenlew

FORUM 7/77

En gång om dagen kommer det in en kund till specialaffären Artistica som inte vet skillnaden mellan en plyschmatta och en orientalisk sk äkta matta. I stort sett har kunderna blivit alltmera medvetna om vad det är som de placerar sina pengar i när de köper en handknuten matta från

Orienten.

Kundkretsen har också ändrat karaktär den senaste tiden. Det är allt yngre årgångar som skaffar sin första ”äkta” matta. Förmodligen har det något att göra med det aktuella svärmeriet för folklore. Det ligger också i tiden med handarbete. Man börjar alltmera förstå värdet av mångtusenåriga traditioner, religiösa riter, högstående konsthantverk och orientalisk mystik. En orientmatta är en personlighet, ett konstverk. Många köper en matta i stället för att köp en tavla.

y»” Kan man betrakta en äkta matta som ett investeringsobjekt på samma sätt som en tavla? Åsikterna går lite i sär. Direktör Ulf Peramnder hos Artistica anser att det i första hand är folk som vill försköna sitt hem som köper äkta mattor, inte investerare. Sedan är det ju bara trevligt att dessutom märka att de stiger i pris med åren.

Diplomekonom Dortty Sandelin 2 ” Eva och Ulf Perander har just kommit hem från en resa till Indien, där de köpt mattor på platsen. — Vi gör våra inköp som partiaffär och säljer som minutaffär, säger Ulf Perander.

FORUM 7/7 som sköter försäljningen av äkta mattor hos Stockmanns, anser däremot att den äkta mattan för många är en ren investering. Hon säger att det ännu finns familjer där mattor ligger hoprullade under sängen, ett minne av flykten från Ryssland år 1918, och där familjen i fråga verkligen lever på att sälja en av de mattorna då och då.

För att understryka den orientalisk i äkta matto mattans värde som investering lanserade matthuset Wuwuorio för en tid sedan begreppet återköpsgaranti. Det innebar inte att man kunde sälja tillbaka sin matta och få reda pengar i stället, endast att man fick byta ut mattan mot en annan efter ett till två år. Numera gör man dock ingen som helst propaganda för återköpsgarantin. ”Det är inte mera fördelaktigt” konstaterar man bara hos Wuwuorio. Endast vid specialöverenskommelse med kunden gäller garantin.

Investering eller inte, skatt på äkta mattor är svårgenomförbar, liksom på konst. Och en tavla av en finländsk konstnär är inte alls lika lätt att sälja t ex utomlands, som en äkta matta.

De använda mattornas pris ofta högre än de nyas

I Iran är mattorna fullt jämförbara med värdepapper. Där hänger de ofta på väggen — och säljs kanske efter några år. De flesta av de äkta mattor som finns i handeln är i själva verket ”använda” — de har hängt på väggen i ett persiskt hem. De använda mattornas pris är ofta högre än de nyas.

Den som köper sin första orientaliska matta får en hel del undervisning på köpet, åtminstone i en specialaffär. Då är det lätt att bli fängslad — och har man en gång köpt en så tittar man gärna på en annan nångång senare.

Den första äkta mattan under sittgruppen i salen

Typexemplet på den första äkta matta kunderna köper är mattan under sittgruppen i salen. Den är ofta en Afghan eller Shiraz, en typ där man kan hitta mattor i överkomlig prisklass. Den är cirka 140 x 170…200 centimeter och kostar från 2500 mark och uppåt. Senare anskaffas ofta kompletterande småmattor att strö ut här och där. Kanske en liten men dyrbar silkesmatta att lägga framför en speciellt värdefull möbel. I tredje hand köps de riktigt stora mattorna, de som placeras under matsalsmöblemanget. Pristaket ligger vanligtvis vid 18—20 000 mark. Vänd 13

Orientalisk matta populär som firmagåva

Diplomater och verkställande direktörer är standardkunder. Den orientaliska mattan har under de senaste fem åren vunnit en enorm popularitet som firmagåva, till 50-årsdagen, till pensionären osv. Det finns företag som köper upp till 25 mattor i året.

Den maskingjorda plyschmattans och den handknutna orientaliska mattans pris har under senare tid alltmera börjat närma sig varandra. Plyschmattan, gjord i stora serier (ofta med imiterat orientaliskt mönster) — hur kan den kosta nästan lika mycket som en matta där varje knut är knuten för hand, med tiotals knutar per kvadratcentimeter? Förklaringen ligger givetvis i att de löner som betalas ut till mattknytarna är chockerande låga, ofta högst femtio penni i timmen, ibland bara en mark per dag. En skicklig mattknytare gör mellan 6 000 och 10 000 knutar på en dag.

De persiska mattorna har dock blivit betydligt dyrare, där har redan arbetslönerna börjat stiga. Låglöneländerna Indien och Pakistan hålle ännu de persiska priserna i schack, men skillnaden är ändå märkbar. För en Kasmir-matta hos Artistica är priset 14 000 mark (1,5 x 2,5 meter). Hade den varit knuten i Persien vore priset sannolikt 21—22 000 mark. En liten dyrgrip från Centralturkiet i helsiden (90 x130 cm) — 22 600 mark.

I vårt land är handeln med äkta mattor ganska koncentrerad till Helsingfors. Det är främst Artistica, Mechelin, Wuorio samt specialavdelningarna hos Stockmann och Rake som säljer dessa mattor.

Akta er för auktioner, det finns alltid bulvaner med i spelet

Det förekommer också rätt mycket auktioner på äkta mattor. Akta er för dem, uppmanar direktör Perander. Det finns alltid bulvaner i salen som ser till att en matta inte går alltför billigt. j Artistica, Mechelin och Rake köper sina mattor direkt från Orienten, medan Stockmanns tar sina via London från O.C.M. (Oriental Carpets Manufacturers Ltd.).

Ulf och Eva Perander på Arlistica har just kommit hem från en resa till Indien, där de köpt mattor på platsen. Vi gör våra inköp som partiaffär och säljer som minutaffär, säger Ulf Perander.

Persien (Iran klingar än i dag främmande när man talar om mattor) står för hälften av mattorna i Artisticas utbud, andra leverantörländer är Turkiet, Pakistan, Indien, Afghanistan och Kina. Kommunist-Kina har en försäljningsavdelning i Hongkong, Crafts & Art Ltd, som säljer de kinesiska mattorna till utlandet. I Persien anlitar Perander yrkesprutare. Han äger också en andel i ett mattknyteri i Täbris. Där knyts mattor på beställning, som sedan levereras direkt till Finland. Problemet är finansieringen medan mattorna knyts. Finlands Bank har inte gett tillstånd att föra ut pengar för att betala arbetslönerna i Täbris. Motiv: det förekommer så mycket fusk i mattbranschen. Det stämmer, säger Perander. Men han skummar över att de ärliga i branschen ska få lida för det. [|

Bra att veta…

• Enbart storleken avgör inte priset på en äkta matta, utan ofta framför allt kvaliteten. Och kvaliteten är dels materialet (silke är mycket dyrbarare än bomull och ylle), dels knutarnas täthet. Titta alltid på baksidan av mattan där knutarna syns bäst. Eller vik mattan dubbel på rätsidan och titta mellan luggen, där ni ser knutarna. De glesaste mattorna här 10 knutar per kvadratcentimeter och .de tätaste upp till 100 knutar och mera. På baksidan är mönstret precis detsamma som på rätsidan, och framträder ofta tydligare där eftersom där inte finns någon lugg. När en äkta matta slits, förblir mönstret därför alltid detsamma.

• En äkta orientalisk matta är från början till slut handarbete, knut för knut. Fransarna är allti 1 när ni köper en handknuten orientalisk matt gjorda av varpen och inte ditslagna efteråt. Kanterna är langetterade på olika sätt, men alltid för hand, aldrig en tygkant som är ditsatt i efterhand. Luggen är skuren efter det mattan blivit färdig. Mattan är alltid tvättad innan den kommer till försäljning.

e En använd äkta matta är ofta dyrare än en ny. Kolla dock att den inte har slitna partier, eller är bucklig eller ojämn (det kan ofta nomadmattorna vara).

• Lär er känna igen vissa orientaliska mattmönster, och namnet på de distrikt de kommer ifrån. Afghan-mattorna är kanske lättast. Kirman, Hamadan, Täbris, Buhara, är andra. På baksidan av varje äkta matta finns ofta en liten lapp där det står varifrån den komme och också mattans mått. Två olika mått förekommer, före och efter tvätt.

e Om ni vill visa er som kännare, gå stolt förbi de sk ”guldafghanerna”. Det är afghan-mattor som behandlats med ett alkaliskt ämne, så att den röda färgen blekts på konstgjord väg, ett slags ”antikbehandling” som ger samma effekt som hundra års blekning i solljus. Förfarandet är alltså inte äkta och kan dessutom försvaga mattan. Guldafghanerna har det oaktat i dag en grundmurad popularitet bland en bredare publik.

« Tala helst inte om Iran i en affär för orientaliska mattor. Där heter det alltfortfarande Persien.

» Köp aldrig en ”äkta” matta av en dörrknackare.

FORUM 7/77