Aktiesparande på kort och på lång sikt

av Eva Liljeblom Forum 1997-02, sida 20-21, 27.02.1997

PLACERING

AKTIESPARAND på kort och på lång sikt

PENSIONSPENGAR ÄR LÅNGSIKTIGA PLACERINGAR OCH KAN SÅLUNDA PLACERAS I AKTIER — TROTS ATT AKTIER PÅ KORT SIKT KÄNNETECKNAS AV HÖGRE RISK ÄN MASSKULDEBREV.

EVA LILJEBLOM VISAR I EN UNDERSÖKNING VARFÖR.

Finland har en debatt nyligen aktiverats kring huruvida pensionspengar kan kanaliseras till aktieplaceringar. Många ser stora risker förknippade med detta; aktiekursfluktuationerna kan j vara rätt stora på kort sikt. Denna debatt kring riskerna med aktiesparandet kan lämpligen jämföras med en debatt kring “gåtan om premiet för det egna kapitalet (the equity premium puzzle), som pågått i över tio år i de finansiella vetenskapliga journalerna.

Kärnan i vetenskapsjournalernas debatt kring aktiepremiets gåta är inte aktiernas höga risk, utan - surprise surprise - deras låga risk i förhållande till den högre avkastning de i medeltal bjuder. Med högre avkastning avses den genomsnittliga aktieavkastningen utöver den riskfria räntan (riskpremiet).

”Aktieavkastningens gåta” I likhet med många andra aktiemarknadsfenomen, har de observationer som ligger till grund för ”aktieavkastningens gåta” gjorts på data från USA. Där har den genomsnittliga reella avkastningen (avkastningen utöver inflationen) på aktier varit ca 7 procent per år under de senaste 100 åren, medan den genomsnittliga korta realräntan endast varit ca 1 procent per år. Aktierna har m.a.o. givit en tilläggsavkastning på hela 6 procent! När detta riskpremium har konstrasterats med risken hos aktieavkastningen, verkar risken hos placeringen inte vara tillräckligt stor för att motivera ett så högt riskpremium för en

Eva Liljeblo investerare med en riskaversion på en icke helt extrem nivå.

Förknippad med aktieavkastningens gåta föreligger ett annat “mysterium frågan om varför den riskfria realräntan i USA varit så låg, och varför investerare trots detta sparar pengar i den takt de gör. I försök att förklara dessa gåtor, framför allt gåtan om premiet för det egna kapitalet’, har man påpekat att investerarna antingen måste vara extremt riskaversiva, eller att det t.ex. måste finnas mycket större transaktionskostnader kopplade med aktiesparandet.

Riskpremiet i Finland

Debatten ovan har gällt avkastningarna i USA. Hur är då läget i Finland? Jag har närmat mig frågan genom att studera avkastningen på aktieplaceringar över olika långa tidshorisont i Finland under perioden 1930-96. I brist på en ränteserie för korta placeringar (m.a.o. en ränta av typen HELIBOR) för hela perioden har jag jämfört aktieavkastningarna med avkastningen på placeringar i masskuldebrev.

Resultaten visar för det första att den reella aktieavkastningen i medeltal har varit under 3 procent per år, och överstigit avkastningen på masskuldebrev med endast ca 2.5 procent per år. Denna differens är avsevärt lägre än riskpremiet i USA, men talet är å andra sidan snedvridet nedåt p.g.a. att jämörelsen har gjorts mot avkastningen på masskuldebrev (vilket i medeltal torde överstiga avkastningen på en ortsiktig placering på penningmarknaden).

För att belysa riskerna med aktieplaceringar har jag räknat ut ett antal jämförelsevärden. Dessa rapporteras i tabellen intill där första kolumnen, ‘A > 0’, anger i procent hur ofta en aktieplacering av en viss längd (från I månad till 20 år) under perioden 1930-96 har gett en positiv avkastning. Följande kolumn ‘A > M’ visar hur ofta aktieavkastningen har överstigit avkastningen på masskuldebrev, medan de två sista kolumnerna visar hur ofta bägge dessa placeringar har avkastat procentuellt mera än inflationen under motsvarande

FORUM NR 2/9 placeringshorisont.

Tabellen illustrerar riskerna med aktieplaceringar på kort och lång sikt. Medan risken att förföra pengar (att få en negativ avkastning) är kring 40 procent för placeringar upp till ett år, börjar risken sedan sjunka med flerårig placeringshorisont. För placeringar på 10 år och över har risken historiskt varit närmast obefintlig. Även den senaste tioårsperioden 1987-96 stämmer rätt väl överens med dessa genomsnittliga resultat. Dessa resultat är uträknade för ett generalindex för hela börsen, m.a.o. för ett väldiversifierat aktieindex - med en sämre diversifierad aktieportfölj kan risken att förlora pengar väntas vara högre. Vi ser vidare t.ex. att placeringar på tio år i 82,7 procent av fallen skulle ha klått en placering i masskuldebrev. Att klå inflationen har däremot inte historiskt varit lika lätt.

Pensionspengar i aktieplaceringar?

Granskningen av data för Finland för de senaste 67 åren tyder på att ‘aktie avkastningens gåta’ inte föreligger hos OSS i samma utsträckning som i USA, eftersom aktieavkastningen varit lägre i Finland. Den reella aktieavkastningen har i medeltal inte överstigit 3 procent medan den i USA varit hela 7 procent under de senaste ca 100 åren.

Å andra sidan borde man inte heller överdriva riskerna med en aktieplacering. När placeringsperioden förlängs går sannolikheten att förlora pengar mot noll (vilket den varit för placeringar på 20 år och över). En aktieplacering på över 10 år har mera sällan avkastat mindre än masskuldebrev. Pensionspengar representerar långsiktiga placeringar, och det torde sålunda inte vara motiverat att helt avstå från den tilläggsavkastning som man kunde få genom att i rimlig utsträckning även placera i en väldiversifierad aktieportfölj. &

Skribenten är tf. professor i finansiell ekonomi vid Svenska bandelshögskolan, Helsingfors.

Aktiesparande ger bättre avkastning på lång sikt

Relationer mellan olika investeringsalternativ 1930-96

Så ofta har av- | 1Så ofta har avkastningen på | |kastningen på en en aktie varit — | laktie gett högre positiv. avkastning än på

Så ofta har avkastningen på ett masskuldebrev överstigit inflationen.

Så ofta har avkastningen på en aktie överstigit inflationen.

Placeringen långd A>0 A> 1 mån. 56.546 51.64 3 mån. 59.496 — 51:6 « 6 mån. = 60.946 — 49TA 39 mån. 61.240 AIR Tår 62.690 — 48.54 2år 68.590 54 3år = 76.220 — 594 5år 86.990 —5IBA ”10år == 98:20 —= BITIT —20:år — =100.090 == B8:99 - NO

Relationer för aktieavkastningen (A), masskuldebrevsavkastningen (M), och inflatio NS

A>Infl. M>infl.

52.890 — 60.64 52.146” 60.64 51.920 80,56 51,14 61,50 50.990 = 80.92 54.84 BIK 60.526 =62.726 60.064 69.220=56.080 Me 61:30 51.696 nen (Infl) för olika långa placeringsborisont. Siffrorna i tabellen anger bur ofta G procent av tiden) respektive relation gällt under perioden 1930-96.

FORUM NR 2/97

Kort om | Pengar & Placerin : lulosabörsen körde äntligen igång

Efter många om och meftkörde Finlands Optionsbörs’ cellulosabörsiigång i början av februari. I den första affärerbköptes 500 ton ceflulos fatt levereras” i juni 1997 till priset 550 USD per ton.

På cellulosabörsen handlar man dock inte Tfysiskcellulosa utan framtida prisnoteringar, dvs, futurer, på cellulosa. De noteras i ett s.k. PIXindex (Pulp Price Index) som motsvarar cellulosans prisnivå. Om t.ex. PIX-priset på cellulosa i juni är 560.dollar; har en innehavare av en 550 dollars köpfutur tjänat 10:dollar. Alla affärer på cellulosamarknaden har hittills gjorts i priset på cellulosa i juni 1997.

“En typisk aktör på cellulosamarknaden är ett skogsbolag som vill förvissa sig om den kommande prisnivån. Åvensmånga bolag som köper och säljer cellulosa har Köpt cellulosafuturer”, säger VD för Finlands Optionsbörs Anders Lindeberg. Han poängterar att majoriteten av aktörerna är internationella.

Dagsomsättningen RR den första veckan var 500-1-000 tan per dag’vilket innebär “några affärer dagligen”. Enligt Lindeberg är handelsnivån - även om den är modest - i enlighet med det förväntade och han.emotser att den skall stiga. FN €

Nytt fondbolag: Fondita

Ett nytt finländskt fondbolag, Fondita Ab hålle på att grundas av Aktia Sparbanks före dett chef för penning: och kapitalmarknadsavdelnin » PetersStorsjö. Den första placeringsfonden

Fondita Equity är en tillväxtfond som fråms skall placera sina medel i finländska aktier oc aktiereläterade värdepapper, men även något i utländska värdepapper: | “Fönden vänder sig främst till privatpersone 4 — men även vissa institutioner” , säger Storsj

Förti fälletväntar bolagetpåattfå godkännan av Finansinspektionen och finansministeriet.

1” Därefterkan teckningen NE ords inledas.

På börsens, förteckning på fondbolag som Cerari finländska vär epapper noteras för olika fondbolags placeringsfonder. S 63 olika placeringsfonder. Fondita je som inte bunden till någon bank irma, deandi revise och Di senaste nykomlingen bland fönd- —Y rg inledde sin Finlandsverksamhet.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."