Aktiespararna rycker upp sig
av Peter Nordling Forum 1986-13, sida 08-09, 11.09.1986
Jarmo Leppiniem ktiespararnas Centralförbund har reAz sex år på nacken men har hittill inte gjort något väsen av sig. Profilen har varit synnerligen låg trots att förbundet är aktiespararnas egen intresseorganisation och trots att det gått in för att driva frågor som är av största vikt för alla som placerar i aktier.
Förbundets viktigaste uppgifter är att vara ett slags upplysningsorganisation för privata aktieplacerare, att informera om aktiesparande i allmänhet och om det aktuella marknadsläget i synnerhet. Det sker dels genom föreningens tidning, dels genom de 18 lokalföreningarna.
Den andra viktiga uppgiften är att bevaka aktieägarnas intressen i olika sammanhang, genom att ge utlåtanden om kommittébetänkanden och lagförslag och att avge egna resolutioner för att påverkar myndigheterna.
— Meningen är, förklarar Jarmo Leppiniemi, att vi skall skapa ett verkligt alternativ för placeringsverksamheten och vi vill att våra medlemmar skall göra så fiffiga placeringar som möjligt.
Schismer och konkurs Bakgrunden till den svaga framtoningen står att finna i föreningen Aktiespararna rf, som var centralförbundets föregångare. Föreningens ungefär treåriga verksamhet, som inleddes 1977, kantades av intriger och schismer som utmynnade i konkurs för föreningen.
— Schismerna ledde till att föreningens ledningen inte hade koll på utbetalningarna och till sist var hela kapitalet och mera till
Aktiespararna rycker upp sig
Aktiespararnas Centralförbund rf höjer profilen.
— Vi har byggt upp grundförutsättningarna för en aktivare verksamhet och kan nu på allvar börja värva medlemmar, säger förbundets ordförande Jarmo
Leppiniemi.
Han räknar med att antalet medlemmar kommer att öka explosionsartat nu då intriger och ekonomiska problem klarats upp.
uppätet, berättar Kauko Pörsti, som var ordförande för Aktiespararnas Centralföround då detta grundades 1980. Förbundet tog då av goodwillskäl på sig föreningens skulder på ca 17 000 mark.
Vart pengarna tog vägen har, enligt Pörsti, egentligen aldrig blivit helt klart för centralförbundets ledning.
Ett annat internt problem uppstod då redaktören för förbundets tidning Arvopaperi/ Värdepapper, startade en konkurrerande tidskrift och fick lämna sin syssla.
Solid grund
Uppredandet av de interna problemen har enligt nuvarande ordföranden Jarmo Leppiniemi åsamkat förbundet så mycket arbete att den egentliga verksamheten blivit lidande.
— Det är klart att det är ett nederlag för oss att ha endast ca 3 000 medlemmar då det finns minst en halv miljon aktieägare i Finland. Men vi har hela tiden haft som utgångspunkt att först få fason på basfunktionerna, såsom tidningen, för att ha något konkret att erbjuda medlemmarna. Annars
OPR in på börsen
OP-Finansieringscentralen Ab kommer att anhålla om att bli upptagen på börslistan. För att fylla de formella kraven höjer man aktiekapitalet till sammanlagt 130 Mmk genom att emittera 800 000 aktier till ett sammanlagt värde av 40 Mmk via en emission riktad till allmänheten. Aktiernas nominella värde är 50 mark och emissionspriset 90 mark. Emissionen gäller C-serien och pågår under tiden 15.10.—14.11.1986. De nya aktierna berättigar till full dividend för år 1987.
Med - emissionsvinstmedlen - kommer
OPR att stärka sin konkurrenskraft och utveckla sin verksamhet. OPR har också hittills varit stadd i en snabb och stadig positiv utveckling och verksamhetstörutsättningarna förbättras ytterligare då man så småningom flyttar till det nya huvudkontoret på Malmgatan i Helsingfors, dvs Kemiras gamla huvudkontor.
Omslutningssiffrorna för OPR för år 1985 var 2 miljarder mark och omsättningen 276 miljoner mark. Driftsbidraget var 30 Mmk, dvs 10,9 procent av omsättningen. L förlorar vi småningom alla medlemmar, säger han.
Enligt Leppiniemi vilar förbundet nu på en solid grund. Skulderna är betalda och medlemstidningen, som kanske är den viktigaste delen av grunden har getts ut på entreprenad till en informationsbyrå, som påtar sig förläggarens hela ansvar. Från och med denna höst görs tidningen av professionella redaktörer och professionella försäljare. Meningen är att den både till innehåll och utseende skall vara en gedigen affärstidning.
Tidigare gjordes den huvudsakligen på frivillig bas av personer som visserligen är experter på sitt område men tyvärr är amatörskribenter. Och då man inte kunde betala ut några honorar täcktes man inte heller besvära vem som helst att skriva.
På frågan om hur Leppiniemi tror att förbundets tidning klarar sig i konkurrensen med övriga affärstidningar och framför allt Pörssilehti svarar han att marknadsekonomin säkert fungerar.
— Om det finns för många tianingar konkurreras de sämsta ut. Och jag är övertygad om att Arvopaperi/Värdepapper överlever — Ekonomiskt har tidningen också tidigare gått ihop och den är totalt oberoende av banker och börsbolag, säger han med tydlig adress åt Pörssilehti.
Medlemsexplosion
Leppiniemi tror att tidningen kan bli ett verktyg som får medlemsantalet öka explosionsartat. Meningen är nämligen att posta den till aktieägare och se till att den syns I olika sammanhang.
Leppiniemi är också övertygad om att det finns alla förutsättningar för förbundet att växa kraftigt.
— I Sverige har vår broderorganisation, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, nästan 70 000 medlemmar. Och även om vi har e 13/1986 FORUN hälften mindre folkmängd finns det en enorm potential, resonerar han,
Arvopaperi/Värdepapper utkommer med sex nummer per år och den som betalat medlemsavgiften får den utan extrakostnad. Artiklarna är skrivna på finska men det finns ett sammandrag på svenska.
Aktiespararnas Centralförbund har också gett ut en ny informationsbroschyr som presenterades tillsammans med den nya tidningen på Finlands placerings- och finansieringsmässa | början av september. Det var förbundets första offensiva drag.
Det som faller en i ögonen är att förbundet har både ett svenskt och ett finskt namn men saknar svenska lokalföreningar, och svenskt informationsmaterial, förutom sammandraget i tidningen. Leppiniemi framhåller att ingen frågat efter något på svenska. Han försäkrar dock att det finns full beredskap för att så fort det behövs ta fram allt material också på det andra inhemska språket. Han påpekar också att vissa evenemang genomförts på svenska.
Skattereformer
Också om Aktiespararnas Centralförbund hittills legat lågt har man klara uppfattningar och åsikter om det som är aktuellt i placeringsvärlden. Leppiniemi betonar speciell beskattningen, behovet av aktiefonder och en börslagstiftning.
Skattelättnader utlovas visserligen för aktieägarna till nästa år men Leppiniemi efterlyser ytterligare förbättringar på flera punkter. Han anser att avdraget för kapitalinkomst kunde höjas till 10 000 mark, att beskattningsvärdet för börsaktier borde vara 50 procent av börsvärdet och att aktier liksom bankdepositioner och obligationer ska undgå förmögenhetsbeskattning.
Leppiniemi vill också att stämpelskatten vid aktieaffärer avlägsnas helt eftersom det är kutym i flera andra länder.
— Nu är det i princip möjligt att utomlands köpa fria aktier i ett finländskt bolag billigare än hemma, konstaterar han.
Den så kallade femårsregeln vill Leppiniemi se ersatt av en stegvis minskning av skatten.
FÖRUN 13/1986
Den amatörmässiga tidningen ArvopaperilVärdepapper och en postgiroblankett med den viktigaste informationen — enbart på finska — var till för en vecka sedan all tryckt information
Aktiespararnas Centralförbund kunde leverera.
I skrivande stund är det redan klart att statsförslaget för nästa år innehåller skattelättnader för aktispararna. Men till Leppiniemis mål är det dock ännu ett stycke.
Aktiefonder och börslag
För att ytterligare öka aktiviteten på aktiemarknaden ser Leppiniemi gärna att man skapar juridiska möjligheter för aktiefonder. Detta trots att kursutvecklingen för de närbesläktade investmentbolagen inte varit den man uppenbarligen tänkt sig.
— Felet med investmentbolagen var att de första introducerades då kurserna sjönk
Rp! g Aelikvidi-e att förutsp behoven oc ättare at 8 plac De r det me F a sprogramprodul Se då kt (205 neskänger. . DÅ Malgruppen är små ochiMieael sapbrod osen kan A släget. varje da allmänt och att placerarna sedan aldrig fått upp ögonen för dem på allvar.
-—- Fördelen med aktiefonder är att småsparana på ett enkelt sätt kan diversifiera portföljen och att ce kan bli delägare i icke noterade bolag, säger han.
Beträffande börsens etiska regler konstaterar Leppiniemi att de är tämligen hyfsade till innhållet.
— Men regler som övervakas av dem reglerna är till för ger inte ett tillförlitligt intryck. Därför behövs en speciell lagstiftning. Inte behandlas skattebesvär heller av Centralhandelskarmmaren eller en förening som består av skattebetalare.
Peter Nordling €
Ytterligare osen är att
Enligt Puntilanlä EE som dagligt arbetstedska nomiska ledni f BELLE, W rg
SER