Aktuellt : Träförädlingsindustrins vattenkonsumtion minskar

Taggar: Teman: ekonomi

FORU 6. 12. 196 aktuellt

Träförädlingsindustrins vattenkonsumtion minskar

Träförädlingsindustrins produktion har under de senaste åren fortsättningsvis stigit, men träförädlingsindustrins vattenkonsumtion nådde däremot sitt maximum år 1964 och har därefter sjunkit. Detta beror av att den s.k. specifika förbrukningen per ton minskat tack vare förbättrade interna vattensystem, sade dipling. Juhani Orlivuorl på Finska = Pappersingenlörs föreningens höstmöte i Helsingfors. Hela = träförädlingsindustrin den mekaniska borträknad, pumpade 1967 ur sig c. 5,6 milj. m? avvatten, dvs. 65 m/sek. Dessa vatten innehöll 262 000 ton fasta ämnen, det biologiska syrebehovet var 400 000 ton och de innehöll som växtnäring 770 ton fosfor och 3 500 ton kväve. För närvarande arbetar inom träförädlingsindustrin 25 me" kaniska reningsanläggningar som behandlar närmare 22 m3/sek avvatten och c. 240 ton/dygn slam, dvs. ce. 1/3 “av de totala mängderna. I de nämnda siffrorna ingår inte fabrikernas interna rening.

‘Dokumentärt om sjöfart

Man behöver inte vara samma auktoritet på skeppsbyggnadsoch sjöfartsområdet som professor Jan-Erik Jansson för att instämma i hans positiva anmälan i Hufvudstadsbladet av ekonomiedoktor Jorma Pohjanpalos bok »Finland som sjöfartsnation»,. Den över 400

Forum 20/68

Träförädlingsindustrins vattenförbrukning 1950—196 1960

Vad kan då göras ytterligare? Med processtekniska åtgärder kan vattenförbrukningen sänkas med 25 4 till 50 m3/sek., förlusten av fasta ämnen (fiber) sänkas med 48 9 till 400 ton/dygn och BSF, sänkas med 20 24 till 925 ton/ dygn. Med processtekniska åtgärder och mekanisk rening blir vattenbesparingen densamma, men förlusten av fasta ämnen kan sänkas till 150 ton/dygn och BSF, till 860 ton/dygn.

Kostnaderna blir dock rätt stora, c. 10 mk per producerat ton. De processteknisk 1964 1967 1969 Xx

Total vattenförbrukning 106 nöldy n Specifik vattenförbrukning 102 m fo åtgärderna beräknas till 60 milj. mk, och den mekaniska reningen till 170 milj. mk., sammanlagt 230 milj. mk. Om man ytterligare tillsätter en biologisk rening för att avlägsna näringsämnena stiger summan till 750 milj. mk.

Om man räknar med landets hela vattenreningsbehov stiger kapitalbehovet till c. 1,3 miljarder mk, fördelat på bosättningsavvatten 300—400 milj. mk, = träförädlingsindustrins avvatten 700—900 milj. mk och övriga avvatten 100 milj. mk eller sammanlagt 1 100— 1400 milj. mk.

sidor digra publikationen med illustrationer på var och varannan sida är verkligen ett fynd för alla som intresserar sig för sjöfart i en eller annan form. Man har heller ingen anledning att betvivla att boken skulle lämpa sig som kunskapskälla vid merkantil, teknisk, nautisk och sjömansundervisning.

Men boken förtjänar också läsas som fängslande underhåll ning. De talrika bilderna och de titt och tätt återkommande »rutorna», som informerande små utvikningar från ämnet, är ägnade att hålla läsarens intresse vid liv boken igenom.

Tyvärr dämpas förtjusningen över denna dokumentärskildring i någon mån av svenska utgåvans många tryck- och stavfel, plus några direkta terminologi- och översättningsgrodor. Den som sträckläser

Skeptiskt om Norden

Ganska vida kretsar i Norge är sedan gammalt skeptiskt inställda till det reella värdet av ett långt gående nordiskt ekonomiskt samarbete.

Norska politiker och ekonomer fruktar, att en nordisk tullunion endast kan bli én episod utan reell ekonomisk och politisk betydelse. Från det ögonblick då Danmark och Norge får positiva svar på sina ansökningar om medlemskap i ECC kan de två länderna knappast ta hänsyn till sitt medlemskap i en nordisk tullunion. Tullunionen kan då komma att sprängas innan den kommit i gång på allvar. En sådan situation skulle också skapa ett dilemma för det neutrala Sverige, då man räknar med att Sverige i större utsträckning än Danmark och Norge är benäget att ta hänsyn till Finlands speciella intressen.

I Danmark är industrin av lättförklarliga skäl motståndare till en nordisk tullunion, ifall detta innebär en uppgång i priserna på råvaror och halvfabrikat. En tullunions krav på enhetliga tullsatser mot tredje land skulle för Danmark betyda en höjning av de allra flesta tullarna och därmed ökade produktionspriser för industrin med åtföljande sämre konkurrenskraft på den internationella marknaden . De flesta andra kretsar i Danmark är mycket positivt inställda till ett ekonomiskt samgående av de nordiska länderna. Sverige är genomgående positiv, om också de andra ländernas förväntningar om svensk finansiering kan vara så högt ställda, att det svenska intresset svalnar.

boken lägger dessutom märke till en viss ojämnhet i den stilistiska utformningen av den svenska språkdräkten, även om boken till övervägande delen är mycket lättläst och underhållande. Kaj Finell

Pohjanpalo, Jorma: Finland som sjöfartsnation

Nylands tryckeris förlag.

426 s., 251 ill. pris. i 35:— (klotb. 19