Akut kris blev kroniskt illamående

av Janne Salonen Forum 2013-06, sida 06, 19.06.2013

FfORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2013

Akul Lettland blir av allt att döma eurozonens 18 medlemsland. Det lettiska medlemskapet är ett tecken på att eurogruppen efte den mest akuta krisen håller på att gå tillbaka till “business as usual”

JANNE SALONEN TEXT

X Uppfattningen bland euroländernas beslutsfattare är att eurokrisens mesta akuta skede börjar vara över. Följaktligen börjar fokus småningom flyttas på hur eurogruppen ska fortsätta att utvecklas.

Eurozonen håller på att få ett nytt medlemsland. Lettland söker nu medlemskap, och kvalificerar sig åtminstone på basis av sina ekonomiska nyckeltal. EU-toppmötet i slutet av juni tar slutlig ställning till Lettlands euromedlemskap, och torde ge grönt ljus. De främsta frågetecknen har rört det lettiska bankväsendet. Det har väckts frågor om de lettiska bankerna, som en del anser håller på med penningtvätt av ryskt flyktkapital. Detta bestrids från lettisk sida och ialla händelser torde omfattningen av ryska depositioner i lettiska banker vara en bråkdel av det som fanns i Cypern.

Likväl torde det lettiska euromedlemskapet få grönt ljus från de övriga EU-länderna, och då blir Lettland eurogruppens adertonde medlem från nästa årsskifte.

Det lettiska euromedlemskapet är symptomatiskt för hur eurogruppen håller på att gå tillbaka till ”business as usual” efter det akuta skedet av eurokrisen. Ett annat utslag var det utspel som Tyskland och Frankrike kom med inför EU-toppmötet, där riktlinjer för hur eurogruppen ska fortsätta att utvecklas drogs upp.

På tyskt initiativ ser den gemensamma bankövervakningen ut att bli urvattnad, medan tanken är att eurogruppens politiska beslutsfattande fortsätter att utveck kris blev kroniskt illamåend z [ng z = a Ka = = m mn

NYA UTMANINGAR. Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem och ekonomikommissionär Olli

Rehn svarar på journalisternas frågor.

las, enligt Frankrikes önskningar, bland annat med en permanent ordförande, och med toppmöten även för övriga ministrar i eurogruppen, inte enbart finansministrarna. Det var också ett synligt försök att återuppliva det tysk-franska ledarskapet inom EU, där Tyskland under eurokrisens gång allt mer har börjat framstå som EU:s obestridliga ledare.

Eurokrisen är likväl långt ifrån över, även om det akuta skede verkar vara passerat. I stället för de akuta kriserna håller ett mera kroniskt illamående nu på att utvecklas, där den fortsatt svaga tillväxten (eurozonen är fortfarandeirecession) ger utslag i en kroniskt hög arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet, i syn nerhet inom de krisdrabbade sydeuropeiska länderna. Ungdomar i euroländer som har svårt att hitta jobb kan nog fråga sig om toppmötesdeltagarnai Bryssel eller EU:s kommissionärer överhuvudtaget bryr sig om dem.

Eurogruppen och de enskilda krisdrabbade länderna har gjort stora uppoffringar för att inget enskilt land skall tvingas lämna eurogruppen. Till och med Grekland verkar göra vad man kan för att hålla sig kvar. Däremot kan det bli aktuellt att enskilda länder efter hand självmant vill lämna eurogruppen, för att råda bukt med en kroniskt svag tillväxt och stor arbetslöshet, om inte de ekonomiska utsikterna inom eurozonen snart börjar tydligt ljusna.