Åland balanserar i kraftfält melln två starka poler

Taggar: Personer: Tor Mattsson Orter: Åland

FORUM 4 - 7 stark med Åbo i centrum.

annat håll är stora.

9 Åland ligger mitt i kraftfältet mellan två mäktiga poler: På ena sidan den attraherande Stor-Stockholmsregionen och på andra sidan Sydvästra Finlands expanderande influensområd 9 Läget kan vara nog så berikande om man förmår kombinera de positiva inflytelserna från vartdera hållet. Men det kan också vara påfrestande — lockelserna att söka sig bättre utkomst p e Här gäller det att gå en balansgång som bevarar det åländska näringslivet intakt.

9 Ålänningen själv drar sig inte för att kalla landskapet ett utvecklingsområde — med tonvikt på utveckling i ordets bästa bemärkelse.

Ö Det är dessa frågor Forums specialnummer om Åland vill ta upp. Den lilla blomman symboliserar Ålandsutställningen 1976.

Ö

Y Vv Vv

Att det är fråga om en balansgång intygar chefen för landskapsstyrelsens näringsavdelning Tor Mattsson.

— Det väsentliga är att vi vet var vi står och vad vi vill åstadkomma. För detta krävs planering. Under de tre senaste åren har näringsavdelningen gjort upp och publicerat helhetsprogram för rådgivningen inom landskapet. Dessa program granskas i samband med budgetbehandlingen för landskapet. För år 1975 gjordes programmet mera omfattande än under tidigare år.

Vänd ÅLAND balanserar

I kraftfält mellan två starka pole landskapsstyrelse Tor Mattsson väntar sig mycket av den stora Ålandsutställningen ‘76. Mottot är: Åland — tidernas örike.

1 =» Tor Mattsson pekar på siffrorna för befolkningsrörelserna + Under 1960-talet förmådde inte det åländska näringslivet skapa de arbetsplatser som skulle behövts för att ge alla ålänningar en tryggad sysselsättning och utkomst. Flyttningsrörelsen blev under

FORUM 4 : 76

FORUM 4 : 76

LL

Speciallag för skärgården + Kontrollerad turi, « Specialisering inomijordbruket + Storsatsning på fiske som en levande bygd har avgörande betydelse för hela regionens framtid, säger han.

— Ännu finns det möjligheter att vända utvecklingen i skärgård och glesbygd i en mera positiv riktning.

denna period negativ. Åren 1960—67 var underskottet i flyttningsrörelsen —L116 personer per år i medeltal för att år 1968 uppgå till —251 personer och år 1969 till —221 personer.

e Till följd av goda konjunkturer och aktivt utvecklingsarbete av självstyrelsemyndigheterna kunde den negativa trenden brytas så att flyttningsrörelsen år 1970 visade ett överskott på +100 personer, år 1971 +94 personer, 1972 +463 personer, år 1973 +325 personer och 1974 +113 personer.

• Åren 1970—75 kännetecknades av stark aktivitet inom alla branscher i det åländska näringslivet. Sysselsättningsläget var gott och inkomstnivån sådan att arbetsplatserna inom landskapet attraherade ungdom och andra arbetssökande.

Allmänt kan sägas att utvecklingen varit mycket positiv i Mariehamn, tillfredsställande på den faståländska landsbygden men fortfarande mindre god i skärgården. En fortsatt aktiv satsning på glesbygd och skärgård är därför nödvändig.

— För att vända den negativa trenden i skärgården skulle det vara önskvärt att i brådskande ordning skapa en speciell skärgårdslag med för skärgården anpassade insatser. Att bevara skärgårde e Först utreda sedan planera

I samband med den nya utvecklingsområdeslagstiftningens = tillkomst blev Åland i sin helhet överfört till zon I. Det här skedde år 1970. Då inleddes också ett mycket aktivt ekonomisktpolitiskt planeringsarbete. På basen av landskapets egen utvecklingslag tillsattes samma år en utvecklingsdelegation för landskapet Åland. Den har 15 medlemmar representerande det åländska näringslivet och förvaltningen.

Från år 1975 sker planeringen i stöd av landskapslagen om fysisk och ekonomisk planering och från den 1 september i fjol finns en ny utvecklingslagstiftning med olika stödformer. Utvecklingsdelegationen har låtit utföra bla följande undersökningar: Det åländska jordbruket och dess binäringar, Fisket och fiskehamnarna på Åland, Distribution av och prisbildning på åländsk fisk, Företagsundersökning, Arbete och bostäder på Åland, Trafikundersökning, De åländska företagens lönsamhetsstruktur, De åländska företagens finansieringsstruktur, Turismens ekonomiska betydelse och marknadsföring av åländska jordbruksprodukter.

Finns det andra ekonomiska regioner med en lika målmedveten undersöknings- och planeringsverksamhet, kan man fråga sig e Turismen går fram med jättekliv

Turistnäringarna har sedan slutet av 1960-talet expanderat snabbare än övriga sektorer av det åländska näringslivet.

Resandetrafiken på Ålan 1958—197 År Sammanlagt anländ resenäre 1958 39 50 1959 64 000 (bilfärjeepoken inleddes. 1960 1017 00 1961 140 00 1962 164 00 1963 180 00 1964 302 00 1965 500 00 1966 380 00 1967 334 00 1968 431 00 1969 460 00 1970 480 00 1971 640 00 1972 1 033 46 1973 1135 33 1974 1 032 66 1975 1 097 663

Live kan vara som en påse — tomt och innehållslöst.

Men om man fyller påsen med CHIPS — då blir allting knaprigt, saltstänk och fyllt med ljuvliga frestelser.

Det vet vi på AB CHIPS OY LT 22100 MARIEHAMN Tel 928-41 200

Inresandesiffrorna till landskapet illustrerar detta:

Före bilfärjeepoken 1958 besöktes Åland av 39 500 personer. 1959 hämtade färjorna in 64000 personer och därmed kom hjulen i rullning. 1965 var man redan uppe i en halv miljon personer och 1972 passerades miljonstrecket!

En uppfattning om turismens betydelse för landskapet ger också inväxlingen av turistvaluta i de åländska penninginstituten, som beräknas uppgå till 14 procent av hela landets.

— Visst är vi glada över denna utveckling, men någon ohejdad och okontrollerad turism vill vi inte se. Vår målsättning är att dimensionera och lokalisera turismen så att den ger största möjliga samhällsnytta med ett minimum av olägenheter, säger näringschefen, Det måste råda en naturlig växelverkan mellan befintliga näringar och den växande turismen.

— Det är bla här stuguthyrningen kommer in i bilden. Landskapsmyndigheterna och stugägarna har slagit in på en helt egen linje som tar sikte på att bevara landsbygd och skärgård utan att dock gå miste om inkomsterna. Mindre och medelstora stugbyar drivs nu med framgång som binäring till gårdsbruket. Enligt turistutredningen gav stuguthyrningen i fjol en bruttoinkomst på 5400 000 mark åt jordbrukarna och andra markägare. Genom denna verksamhet har såväl sysselsättning som inkomster kunnat spridas inom landskapets olika delområden och befolknings grupper.

hörn.

samtidigt ge framtidstro.

Rågetsböle.

Flaggorna i topp för Ålandsutställningen -76

Den 18—20 juni i år går flaggorna i topp över hela Åland.

Då anordnas den stora Ålandsutställningen ‘76 som skall bli en manifestation av vad öriket uppnått på alla tänkbara områden: självstyrelse, jord- och skogsbruk, fiske, jakt och naturvård, industri och hantverk, sjöfart, handel och turism, förvaltning och kultur.

Den första egentliga Ålandsutställningen hölls 1936. Den var i huvudsak inriktad på lantbruket. Också Ålandsutställningen 1956 lade tonvikten vid landskapets huvudnäring men den kulturella sektorn var med på ett

Nu är det fråga om en totalmönstring som skall spegla utvecklingen oc ”Sedan Ålandsutställningen hölls för 20 år sedan har utvecklingen i öriket gått så snabbt framåt att det verkligen är skäl för en åskådlig summering, som kan rikta blickarna stadigare framåt”, heter det i det första informationsbladet som gått ut till den åländska allmänheten.

Arbetsutskottets ordförande är bonden Arne Isaksson från Finström

Mm

Uthyrningsstugornas antal var år 1970 1343 och har sedan dess utökats med knappa 100 stugor per år. Sommaren 1975 kan antalet uppskattas till ca 1 800 med en kapacitet på ca 9 000 bäddplatser. Det totala antalet bäddplatser i landskapet uppgår till ca 12 000.

9 Gränshandeln ett proble — Ett problem inom turismen är gränshandeln därför att den är så konjunk turkänslig, säger Mattsson. Av livsmedelshandelns totalomsättning svarar turisterna-gränshandlarna för ca 44 procent. Inemot en tredjedel av de inresande kan karaktäriseras som ”rena” gränshandlare. I och med att priserna i Finland och Sverige jämnats ut har gränshandeln mattats av. Problemet är att hitta sådana turistprodukter som dels kan ersätta gränshandeln som motiv att resa till Åland, dels locka nya kategorier av turister till Åland. — Ett annat problem är säsongturismen Vänd mu ÅLAND sov ÅBOLAN snabbt och bekvämt med

AB SKÄRGÅRDSFLYG 3st.

1- el. 2-motoriga SJÖ-, LAND- och AMFIBIEFLYGPLAN.

Vi utför HALVREGULJÄR TUR MARIEHAMN — NÅDENDAL via skärgården.

RUNDTURER, TAXIFLYG, CHARTER och FRAKT — AMBULANSFLYGDEJOUR dygnet runt.

Boka ho ÅLANDS TURISTFÖRENING, tel. 928-12 515, telex 63 25.

12

FORUM 4 : 7 ÅLAND HAR TVÅ KONFERENSHOTELL ARKIPEILAG OCH ADILON

Båda specialister på konferenser som sätter värde på att allt fungerar och är under

TILL ER TJÄNST samma tak.

sokretariat.

hotell

Strandgatan 31, Tel. 928-14 020 Tix. 63-62

HOTEL ARKIPELAG — de många möjligheternas konferenshotell. Stora välutrustade lokaler och grupprum.

Tid för arbete — tid för avkopp- Kaptenssalen rymmer 150 perling. Maten är utsökt och priserna soner vid bord. Vidare pool, en glad överraskning. Konferens- bastur, raksalong, restaurang, bar etc.

Vår konfetensservice kan berätta mer. Skriv eller ring.

rkipela ställningsrum.

HOTELL ADLON — nytt hotell med 54 rum alla med eget badrum, telefon, radio. Två-rums dubletter.

Styrelserummet för ca 10 perso- Konferenssalen för ca 80 personer. Vidare 3 grupprum 0. ut- ner vid bord. Utrustning. Del Dessutom klubbrummet för 30 p. med egen bastu o. pentry, pool, bastu, biljard, motionsredskap, I klass grill, hiss.

HOTELL — GRILL

JAIDIL O bar.

Hamngatan 7 Mariehamn Tel. 928-12 180 Tix. 63-7 på landsbygden och i skärgården. Hur och på vilket sätt förlänga säsongen 9 Specialisering inom jordbruket

Jordbruket som ger 24 procent av ålänningarnas sysselsättning har alla de svårigheter och problem att kämpa me som jordbrukarna i andra delar av riket.

Medelåkerarealen är endast 7,6 hektar och av de totalt 13 000 hektaren finns en betydande del i skärgårdsområdet med dålig arrondering.

— Specialisering är dagens lösen, framhåller Mattsson. En fabrik för tillverkning av potatischips verkar sedan tre år på Åland och man räknar med en odlingsareal om ca 500 ha för denna anläggning. Sockerbetsodlingen har på fyra år utökats från 160 ha till 756 ha senast säsong. Lökodlingen omfattar ca 130 ha med en årsproduktion om 1,5—3,0 miljoner kg. Gurkodlingen hoppas vi skall få vind i seglen igen.

e Fiskförädlingen expandera — Vi har i viss mån blivit kritiserade för att vi inte i tillräcklig grad understött fisket, framhåller Mattsson. I själva verket har vi expanderat kraftigt. Över 40 procent av landets trålarflotta finns på Åland. Våra ansträngningar just nu går ut på att förbättra förädlingen och marknadsföringen. Fiskförädlingsföretagen är i detta nu fyra: Erik Nyman på Jurmo, Kumlinge Frys, Yngve Sjöblom på Föglö och Ålands Frys Ab.

e Spirande industr — Bilfärjetrafiken hade också en annan god sida med sig än turismen. Man kan säga att den var utgångspunkten för industrietablering på Åland. Vi kan idag peka på en blygsam men snabbt spirande industriell verksamhet som ger sysselsättning åt drygt 10 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, säger Mattsson.

— Utbyggnad och nyetablering har förekommit inom plast-, snickeri-, metalloch nonwovenproduktionen. Den kraftiga tillväxten inom servicesektorn har dock inneburit en uppbromsning i den industriella utvecklingen. I första hand gäller det nu att ge de etablerade företagen möjligheter att utvecklas. I andra hand kommer nyetablering. OO