Åland modell för fossilfritt samhälle
av Patrik Harald Forum 2021-09, sida 16, 18.11.2021
land modell
Il Om ett samhälle på våra breddgrader ska fungera enbart på förnybar energi borde hela 80 procent av primärenergin komma direk från sol- och vind. Mängden tillgänglig biornassa är liten, säger Berndt Schalin, vd på Flexens. I bakgrunden vindmöllor på Båtskär.
Kan ett samhälle fungera enbart med förnybar energi? Svaret på frågan går kanske att hitta på Åland.
PATRIK HARALD TEXT x”På Åland kan vi visa upp ett helt samhälle med alla funktioner, industri och servicesektor, och demonstrera hur det skulle kunna fungera med hundra procent förnybar energi.”
Det säger Berndt Schalin, vd för Flexens, ett projektutvecklingsbolag inom förnybar energi.
”Med vår bakgrund i ö-samhället har vi andra öar som första målgrupp. Bara i Europå finns 2 400 bebodda öar med sammanlagt 15 miljoner invånare, så det är ingen obetydlig marknad.”
Som bolag är Flexens grundat 2018, men ursprunget finns i ett av Tekes så kallade Shok-program från 2010. Deltagarna i programmets clean tech-del ville demonstrera sina forskningsresultat i ett verkligt samhälJe. Valet föll på Åland som med sina många soltimmar och goda vindförhållanden ansågs optimalt för testet. Landskapet är också en pionjär inom vindkraft i Finland med storskalig produktion sedan 1994.
Om ett samhälle på våra breddgrader ska fungera till hundra procent på förnybar en AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 9 202 ergi borde hela 80 procent av primärenergin —- inklusive trafikbränslen och fjärrvärmenäten - komma direkt från sol- och vindenergi, enligt Schalin.
”Mängden tillgänglig biomassa är liten. Som trafikbränsle skulle den räcka till biogas för cirka 20 procent av den finländska bilparken.”
Dessutom är en tvistefråga inom EU huruvida skogsbiomassa räknas in i Fit for 55 och andra paket.
Schalin konstaterar att biomassa de facto är solenergi som konverterats genom fotosyntes.
”Men uttryckt på ingenjörsspråk är fotosyntesen en process med låg verkningsgrad. När det gäller att ta tillvara energi från solen är solpaneler mycket effektivare än växternas gröna löv.”
För uppvärmning kan en del av energin enligt Schalin komma från bergvärme, men kostnaden för borrhålen är ett hinder. Han säger att priset borde halveras jämfört med dagens nivå för att energiformen ska vara ekonomiskt lönsam.
Elkablar till fastlandet. Den ultimata visionen för Flexens är att göra Åland självförsörjande på förnybar energi, men det kommer inte att ske inom överskådlig framtid. Orsaken är att öriket har välfungerande elkablar både till Finland och Sverige, och mot den bakgrunden är det inte ekonomiskt försvarbart att bygg stora energilager.
Däremot är det möjligt att Åland tidvis blir en nettoexportör av förnybar energi. Landskapet har gott om vindkraft och om cirka ett halvt år är en ny 43 megawatts park klar på Eckerö.
”Då är 65 procent av det åländska elbehovet täckt av lokalproducerad vindkraft i medeltal under året. Siffran är hög i internationell jämförelse.”
Dyra batterier. Möjligheten att lagra energi är helt avgörande för att ett samhälle ska kunna förlita sig enbart på förnybart. Under vinterhalvåret kan Åland vara utan vind i över en vecka. Med det åländska samhällets elförbrukningsprofil skulle det enligt Schalin krävas ett batteri på 6 gigawattimmar för att göra Åland självförsörjande på sol och vind.
”När vi startade Flexens-projektet hade ett sådant batteri kostat nästan 2 miljarder euro. I jämförelse har elkablarna till fastlandet kostat litet över 100 miljoner euro, alltså bara en bråkdel.”
Flexens bygger nu små demonstrationsanläggningar av teknologi som kunde finnas i full skala om inte kablarna till fastlandet fanns. Förutom befintlig vindkraft ser man på till exempel smarta byggnader, värmelager, elbussar, jordvärmeanläggningar och solkraft. Inom projektet Power2AX undersöker man också möjligheterna att satsa på vätgas.
|Las/30503 31408/ADYV-VIOIW 154