Ålandsbanken växer med kunderna: Balansen fördubblad på fem år

av Håkan Nylund Forum 1982-18, sida 16-18, 17.11.1982

Taggar: Bolag: Ålandsbanken Teman: banker

Alandsbanken växer med kunderna:

Balansen fördubblad på fem år

Helsingforskontoret är förutom en vanlig filial Mariehamns känselspröt på marknaden, berättar Jan Tallqvist och Peter Grönlund från = sv — Ålandsbanken. r e Mätt med hela rikets mått är Ålandsbanken Ab, grundad 1919, en medelstor bank, Med en balans på ca 811 Mmk placerade den sig år 1981 på 23 plats på rankinglistan över banker och finansieringsinrättningar efter sparoch andelsbankerna i Helsingfors och Åbo.

Men i sin egen serie, den åländska, är banken Den Stora Banken. Ålandsbanken behärskar omkring två tredjedelar av den inhemska rörelsen på Åland och ca 90 procent av utlandsrörelsen. Återstoden delar de två andra lokalbankerna, Ålands Sparbank och Andelsbanken för Åland, samt fastländska HAB och FBF på.

Alandsbankens = starka = ställning framgår också då man granskar det åländska kreditbeståndet. Enligt siffror från Landskapsstyrelsens ekonomiska sekretariat stod banken för 36 procent av det totala kreditbeståndet på Åland och nästan hälften av den rent åländska delen. Skillnaden i jämförels 1 med marknadsandelarna förklaras av landskapsstyrelsens och försäkringsbolagens rätt stora andelar av kreditbeståndet.

Kraftansträngning för färjorn — Ålandsbanken hade en stillsam utveckling som regional affärsbank fram till mitten av 1960-talet, förklarar direktör Peter Grönlund, som är chef för Helsingforskontoret. Då kom färjboomen i trafiken mellan Finland och Sverige, och då kunderna expanderade fick banken följa efter. I början på 70-talet var det igen en tankerboom, och färjornas utveckling avspeglades också på turistnäringen.

Den senaste starka impulsen från kunderna kom då Viking-linjens partrederier byggde sina nya storfärjor — 5 färjor på två år. — Visst innebar det e anspänning, men det gick ändå bra, konstaterar Peter Grönlund. Vi tog upp ett debenturlån på 15 Mmk och utnyttjade dessutom utländsk finansiering för att klara den andel på 25 procent som föll på beställarens bank.

Trycket ökades också av att fartygsbeställningarna = finansierats genom KTR-systemet. — Det blir förstås dyrt att låna ut billigt och låna in dyra marknadspengar, men om man vill vara husbank för rederierna så måste man, kommenterar vicehäradshövding Jan Tallqvist på Helsingforskontoret. Sjöfarten — inklusive varvskrediter — täcker ca 36 procent av vårt kreditbestånd.

Ålandsbankens starka engagemang i sjöfarten är naturligt inte blott med tanke på att 32 procent av den finländska handelsfiottan hör hemma på Åland utan också med tanke på bankens ägarstuktur. En stor del av aktiestocken ligger i händerna på de åländska rederierna, och Gustaf Erik Forum 18/8 Ålandsbanken, landets nästminsta affärsbank, trängde på allvar in i fastlänningarnas medvetande då banke för drygt 10 månader sedan grundade en filial i Helsingfors, den första i riket. Före etableringen i huvudsta den hade banken faktiskt hunnit skaffa sig fotfästen både i Luxemburg och London.

Banken har expanderat snabbt under de senaste decennierna, och drivfjädern har varit tillväxten inom Ålands sjöfart och turistnäringar, bäst symboliserad av de allt större färjorna i Sverigetrafiken.

sonrederiet och Sally är största aktieägare med 13 respektive 12,1 procent. Totalt har banken omkring 5700 aktionärer.

Täta emissioner

I takt med expansionen har aktieemissionerna varit täta. Under 70-talet företogs tre nyemissioner, och dessa följdes av emissioner både 1980 och 1981. I den senaste höjdes aktiekapitalet med 50 procent till 15,4 Mmk.

Sjöfartens nuvarande kris märker man på Ålandsbanken klart i form av minskat valutainflöde, och både Grönlund och Tallqvist är rätt pessimistiska beträffande utsikterna.

— Ganska mycket måste hända innan sjöfarten börjar gå uppåt. Lyckligtvis är färjtrafiken stabilare, inte minst på grund av godstransporterna.

Valutaflödet är också en god mätare på utvecklingen inom turistnäringen, som är ett betydande kundsegment för Ålandsbanken. Eftersom svenska kronor är gångbara på de flesta håll på Åland var kontantinflödet i fjol hela 310 miljoner SEK, mot 270 miljoner år 1980 då sjöfartsstrejken stoppade färjorna. Valutadepositionernas andel är också anmärkningsvärt stor, 75 Mmk av totalt 371 Mmk i depositioner, d vs ca 20 procent, mot 7—8 procent hos affärsbankerna i allmänhet.

Den betydande utlandsrörelsen och framförallt sjöfartens behov har också fört in banken i internationaliseringen. År 1980 blev banken delägare i Skandinaviska Enskilda Bankens dotterbank i Luxemburg med en aktiepost på 1,3 procent, och följande år var Ålandsbanken med och grundade Postbankens dotterbolag PSP & Company (UK) Ltd i London. Ålandsbanken har en minoritetspost på 2,5 procent av aktiekapitalet i PSP & Company, som i huvudsak ägs av Postbanken med försäkringsbolaget Pohjola som tredje partner.

— Engagemanget är främst avsett att trygga refinansieringsmöjligheterna

Forum 18/8 utomlands, förklarar Peter Grönlund. Så länge euromarknaden är likvid är det visserligen inget problem ens för en liten bank att söka refinansiering, men om marknaden blir stramare hamnar de små lätt i kläm. Därför är det tryggare att vara med på ett hörn som delägare i dotterbankerna i de stora finanscentra.

Samarbetar med all Ålandsbankens samarbete med bankerna i riket begränsas inte till Postbanken på utlandssidan, utan banken samarbetar i olika former med de tre övriga stora affärsbankerna. Något överraskande är kontakten intimast med finskspråkiga KOP, som betjänar Ålandsbankens deponenter på fastlandet medan Ålandsbanken ger samma service i landskapet. Förklaringen är dock enkel, KOP har till skillnad från HAB och FBF inga filialer på Åland.

——— -———==——DVu TEA

KOP sköter också Ålandsbankens börsaffärer på Helsingfors Fondbörs.

Däremot samarbetar banken med Föreningsbanken beträffande den tekniska hanteringen av bankgirot och utyttjar HAB:s tjänster inom Swiftdatanätet i utlandsrörelsen.

Även om turistnäringen genom dess koppling till sjöfarten och valutaintäkterna är viktig för Ålandsbanken påminner Peter Grönlund om att jordbruket egentligen är den andra stora näringen på Åland, vilket också avspeglas i kreditgivningen. — Jordbruket präglas idag mycket av specialodlingen, säger han. Över hälften av Finlands kinakål odlas på Aland. Andra viktiga grödor är gurkor, sockerbetor och potatis för chipsfabriken.

Depositionsutvecklingen från = allmänheten har varit positiv, och depositionerna ökade år 1981 med nästan 20 procent, d vs klart över genomsnittet för bankerna i allmänhet. Ålandsbanken har också introducerat en ny

Mmk Balans ’ 810,8 inlåning. = 3712 | Utlåning äl = ‘581,9 Räntebidrag 22,9 Övriga “intäkter 38,2 Driftsbidrag 8,8 Rörelseöverskott 5,4 Ökning av reserv; N 3,5 Redovisad.vinst 1,3

Personal: 225 a T Dotterbolag och närstående serviceföreta Ålands Datacentral Ab (20 90) Juristkonsult Ab (20 90 Ålandsbanken ‘Ab i siffror 198 Ålands Företagsbyrå Ab (100 90), bokförings- och revisionsbyrå Ålands Factoring Ab (100 26), factoringkrediter, faktureringsservice ÅlandssLeasing Ab (50 26), leasingkrediter

SsÖkning, från föregående år Ya : 1 j 14 10 18 0,4 H 17

Kraven är hårda, men det finns stora möjligheter för småföreta “Välkommen in på norska offshore-marknaden « År 1981 investerades över 6 miljarder mark i oljeletning och fältutveckling på den norska kontinetalsockeln. Oljedirektoratet i Stavanger väntar att beloppet kommer att stiga raskt under perioden 1982—84 för att därefter falla till 1981-års nivå. Statoil förväntas stå för omkring 50 procent av investeringarna.

Nästan dagligen publicerar den norska pressen rapporter rörande kampen om de stora kontrakten. Om plattformar och moduler, om Norwegian Contractors, Aker, Kvaerner, Brown & Root och Wärtsilä, Men bur är det med företag med under hundra anställda? Vilka möjligheter har de att idag få de av oljepengarna — Vi kommer alltid att ha ett behov av de små och medelstora företagens speciella produkter, säger inköpsdirektör Hans Daastel vid Statoil, Norges statliga oljebolag. Både som leverantörer direkt till oss och till våra andra leverantörer.

Samma budskap förmedlar också Phillips Petroleum, Mobil Exploration och konultfirman Kvaerner Engineering. Tillsammans med Statoil antas de köpa in produkter för närmare 10 miljarder mark under såväl 1983 som 1984. Över 20 000 små och stora ordrar för leverans under år 1983 väntar bara på att bli placerade.

Marknaden

Statoils huvudprojekt är utbyggnaden av Gullfaks (block 34/10 Delta Ost) och Statpipe-rörledningen. Mobil har Statfjord A plattformen i produktion, kommer att köra igång Statfjord B vid årsskiftet, och håller på med utbyggnaden av Statfjord C.

Phillips Petroleum har ansvaret för Ekofisk-området, där de sju fälten redan är färdigt utbyggda och i produktion. Kvaerner Engineering är huvudkonsult för Heimdal-fältet på operatören Elfs vägnar. Förhandlingarna med möjliga underleverantörer pågår för fullt just nu.

kontoform, Allkontot, ett slags bruksräkning med kredit, som emellertid mötte en obehaglig överraskning då Bankinspektionen konstaterade att kontot inte kunde åtnjuta skattefrihet. Lagen kräver ju att en kontoform skall vara i användning inom minst två bankgrupper för att kunna åtnjuta skattefrihet. — Vi försöker intressera någon annan bankgrupp för kontoformen, men frågan är ännu öppen, säger Jan Tallqvist. Men trots att skattefriheten saknas är intresset ändå stort för kontoformen, vilket visar att idén är god.

Tryck på räntemarginalen

En annan åtgärd från myndigheterna som gett banken problem är Finlands Banks räntetaksbeslut från år 1977 som strävar till att minska räntemarginalerna. Beslutet har drabbat Alandsbanken hårt eftersom investeringsnivån i landskapet är hög och kreditbehovet inte kunnat täckas enbart med den åländska inlåningen. Räntebidraget har därför vuxit betydligt långsammare än balansen och övriga intäkter. Kreditbehovet har fått täckas med dyra pengar från inhemska och utländska banker, vilket klart framgår av finansie 1 ringsanalysen i bokslutet för år 1981.

Skötseln av kontakterna till andra penninginrättningar, Finlands Bank och myndigheterna är därför en av Helsingforskontorets huvuduppgifter.

— Egentligen hade det kanske räckt med ett intressekontor, men lagen känner inte till sådana för inhemska banker, så det fick bli ett filialkontor, förklarar vicehäradshövding Tallqvist. Nu kan vi ge full bankservice så när som på bankfack, även om vårt läge ovan gatuplanet gör att vi inte är någon bank för den stora allmänheten i Helsingfors. Privatkunderna är ålänningar på besök, personal på färjorna och åländska studerande.

Skeppshypoteksbank — Till de rent praktiska bankuppgifterna hör också clearing med Finlands Bank och affärer med specialfinansieringsinstituten och andra banker. T ex vid behandlingen av ilremisser gick täckningsväxeln förr per post, vilket gjorde att beloppet kom banken till godo först efter ett par dagar. Nu kan det ske omedelbart, vilket ger klara räntevinster.

Till Helsingforskontorets uppgifter hör också förmedlingen av åländska aktier — banken själv är det end börsnoterade företaget på Åland. Handeln med sådana papper fördubblades i fjol till 4,5 Mmk.

— Erfarenheterna efter de första 10 månader är enbart positiva, och mottagandet har varit mycket gott, konstaterar Peter Grönlund. Egentligen borde vi kanske ha varit här några år tidigare, men allt som allt var ögonblicket rätt valt. Det pågår en enorm utveckling inom banksektorn, marknadspengar, valutahandeln, nya finansierinstrument för att nämna några, och det är viktigt att kunna följa med. Vi fungerar som känselspröt på tidens nerv för Mariehamn.

Några större framtidsplaner = vill Grönlund inte komma fram med. — 10 månader är en alltför kort tid att utvärdera resulteten av etableringen på. Ett framtidsprojekt hoppas han däremot att så småningom kunde förverkligas.

— Vi tycker att man borde kunna grunda en skeppshypoteksbank för hela sjöfartens behov. En sådan finns ju redan för industrin, så varför inte grunda en för sjöfartens finansieringsbehov. Några juridiska hinder finns inte, men än så länge har inte det förekommit några officiella diskussioner i frågan. Men en naturlig placeringsort vore förstås Åland!

Håkan Nylund OO

Forum 18/82