Åländska rederierna seglar igen i medvind

av Tommy Westerlund Forum 1988-20, sida 10-11, 15.12.1988

Taggar: Orter: Åland Teman: sjöfart

Optimism ino ås sjöfarten

I och med att sjötarten har kommit ur sin djupa kris har prisen på fartyg gått kraftigt upp. Alandia Tanker Company får i dag fyra gånger mer för sin tanker Bonny än vad den kostade då ATC köpte den för tre år sedan av Sally.

10 20/1988 PFORUN

Sjöfartskrisen är äntligen över. Hopp om en ljus framtid har igen tänts hos rederierna. Inte minst hos de åländska. Sammanlagt ett tjugotal passageraroch fraktfartyg har levererats eller beställts till Åland i år. Den åländska flottan är nu större än någonsin.

Text: Tommy Westerlun e uppgifter vi i dag har visar att D överskottstonnaget är litet och ba lansen god. Nästa år ser ut att bli ett intressant år för shippingen. Bättre fraktmarknader för redarna, möjligheter till nya fartygsorder för varvsindustrin och ett ökat värde på fartygen är att vänta. Det här säger skaparen av den norska mäklarfiriman Fearnieys, Birger Nossum, som är en av världens främsta experter på sjöfartskonjunkturer. Han grundar sig på statistik som visar att sjöfarten har återhämtat sig efter en drygt tio år lång djup depression. Fraktkapacitet och efterfrågan är för första gången på tio år något så när i balans. — Det finns tilltro till marknaden igen. Det var länge dystert, men nu lever sjöfarten med starka förhoppningar inför framtiden. Redare vågar igen investera i nyare fartyg, säger VD Henrik Dahlman på Finlands största rederi, Alandia Tanker Company, ATC.

Samtidigt som läget internationellt sett har blivit bättre har också förhållandena för de finländska rederierna blivit bättre i och med specialavtal med fackrörelsen.

— Fackets starka inflytande har brutits, konstaterar Dahlman.

400 procents värdeökning! Dahlman har för egen del inte lidit av någon sjöfartskris. Allt har varit en enda dröm för honom och de tre övriga delägarna i ATC, Christer Berlin, Sune Westerholm och svenska mäklarfirman Ernst Northon. De kom in i tankerbranschen i exakt rätt ögonblick. ATC köpte år 1985 Safllys tre sista tankrar, Fanny, Finny och Bonny. Då hade tankermarknaden nått botten. Oljekrisen hade satt sina spår och många rederier ville göra sig av med en del av tankertonnaget. ATC fick fartygen för en spottstyver. Och därefter började uppgången.

FÖRUN, 20/198 — Vi skaffade snabbt mer tonnage då vi insåg att priserna på tankerfartyg igen började gå uppåt. Det var rätt satsning, bara att bära hem pengar. | något skede borde vi nu börja ta hem realisationsvinsterna, Värdet på de första tankrarna har på tre år stigit med 400 procent. Sämre affärer har gjorts, myser Dahlman.

Då ATC inledde sin verksamhet trodde man att Sally-tankrarna skulle gå i fem år till. Nu talar man om minst fem år till. Det finns med andra ord säkert villiga köpare.

Verksamheten och ägarbasen breddas? I dag har rederiet tio tankrar på sammanlagt över en miljon dwt. De tre senaste, begagnade fartyg liksom de tidigare, har köpts i år för mellan 45 och 60 miljoner mark styck. Deras värde har därefter stigit.

Dahlman tror att ATC kunde köra ytterligare några tankrar. Men de kommer i så fall sannolikt att hyras då priset på begagnat tonnage nu börjar nå en nivå som ligger nära halva priset på nya tankrar. Och nybyggen vill ATC inte ge sig in på.

Men det finns också annat som ATC kan tänka sig att satsa på i framtiden.

— Vi tittar på en hel del olika områden. Jag kan inte tala om exakt vad det är fråga om, men det behöver nödvändigtvis inte ha med sjöfart att göra, avslöjar Dahlman.

ATC-flottan är i dag värd omkring en halv miljard mark. Många skulle säkert vilja bli delägare i det här framgångsrika rederiet.

— Diskussioner har förts om en bredare ägarbas, men inga beslut har ännu fattats. Unger vintern drar vi upp riktlinjerna för den fortsatta verksamheten. Om vi bestämmer oss får att utvidga verksamheten behövs mer kapital. Då ligger det nära till hands att ägarnas antal ökar, säger Henri Dahlman.

Storsatsning av GE

Anrika Gustaf Erikson, GE, fick redan för e& år sedan nya ägare då norska Rederiet Oddfjell och UnfTrans i Helsingfors tog över en tredjedel var. Resten av aktierna stannade kvar hos familjen Erikson och de anställda.

Gustaf Erikson seglar igen i medvind efter ett antal hårda stormar. Det vittnar tron på framtiden om. I år har rederiet beställt tio nya kylfartyg från det norska varvet Kleven. Fem kommer sannolikt att köpas av GE-gruppen.

Alla tio fartyg ingår i en ny kylfartygspool. Det innebär att också de fem övriga kommer att befraktas och opereras från GE:s kontor i Mariehamn. Fartygen kostar 16 milJoner dollar, cirka 65 miljoner mark, styck. Skulle GE ha gått i tand med satsningen också utan de nya ägarna — Det måste köpas nytt för att ersätta gamla fartyg. GE skulle nog ha satsat på nya fartyg ävenom de nya ägarna inte skulle ha funnits med i bilden. Men nu kunde vi satsa mer, gå ut bredare, berättar VD Bo Limnell.

De första nya fartygen levereras nästa höst. De kommer att ersätta fartyg som är från 1960-talet. En del av dem har redan sålts till Asien, dit också de övriga kommer att säljas.

Förmodligen flaggas alla nya fartyg ut. I vilket register de införs är ännu oklart, men mycket tyder på Norge.

— Det kan mycket väl bli Norges Internationella Skeppsregister förutsatt att vissa pensionsfrågor som ännu är öppna kan lösas, säger Limnell.

GE:s fartyg blir I så fall de första finländska fartygen i NIS.

Emission i sikte

Limnell säger att han med facit i handen nu vet att GE skulle ha klarat sig också utan de nya ägarna. Men man skulle ha tvingats sälja fartyg och friställa personal. Men han ångrar inte affären och intygar att Gustaf Erikson alltjämt känns som ett åländskt rederi trots den nya ägarstrukture — Vi har inte daglig kontakt med de övriga ägarna. Inga konflikter har förekommit, tvärtom har det mesta varit enbart positivt. Vi har fått nya kontakter och idéer. Och pengarna som omstruktureringen gav har gett oss en starkare grund att stå på. På sikt kan ägarbasen breddas ytterligare, till exempel genom en emission.

Bo Limnel tror på en högkonjunktur inom sjöfarten åtminstone en bra bit in på 1990-talet. GE kommer främst att satsa på kyltransporterna. Det blir knappast fler nyköp efter att beslut om de två optioner man ännu har på fartyg från norska Kleven fattats. Eventuellt kan begagnade kylfartyg komma i fråga. Det råder stor efterfrågan på kyltrtansporter. Men det finns också andra sektorer att utveckla, till exempel administration av andra rederiers fartyg.

— Management-sektorn har vuxit internationellt, så vi kan säkert växa i Finland En del gamla rederier och eventuella nya kan låta oss administrera sina fartyg. Vi kommer också att fundera mer på torrlastsidan och fartyg typ Degerö, som vi håller kvar.

Räntestöd räddar smårederierna Smårederierna har inte haft det lättare än de stora under sjöfartskrisen. Det vet redaren och betraktaren Alpo Mikkola som leder familjeföretaget Godby Shipping. Företaget sköter transporterna för dotterbolaget Trailer Link och Minicarriers som till en fjärdedel ägs av Mikkola. — Det har varit hårda tider men nu ser det bättre ut. Det hela börjar gå ihop. Mikkola har i år beställt tre nya ro-rofartyg från västtyska Sietas-varvet. Eftersom tre andra finländska smårederier samtidigt beställde liknande fartyg gavs en viss mängdrabatt. Fartygen kostade mellan 40 och 50 miljoner mark styck. Nu är nypriset redan 20 procent högre fortsättning på sid 2 11