Åländskt skeppsbefäl föredrar utflaggning

av Christian Schönberg Forum 1991-15, sida 16-17, 07.11.1991

Nej till parallellregister ÅLÄNDSKT SKEPPSBEFÄL FÖREDRAR UTFLAGGNING

Text: Christian Schönberg

Om riksdagen vägrar acceptera regeringens förslag till ett nytt parallellregister för handelsflottan försvinner 1 000 arbetsplatser direkt då rederierna flaggar ut 35 olönsamma fartyg som ännu segla under finsk flagg.

Sitvationen bekymrar bl a inte åländskt skeppsbefäl som säger sig föredra utflaggnin framom ett nytt register.

En modern registerlag skapar nya möjligheter för finsk sjöfart, anser VD hans Ahlström från Ålands Redarförening.

1 sationer är överens om att gör ett allvarligt försök att bevara den del som ännu finns kvar av landets handelsflotta under finsk flagg. En flotta som år 1976 bestod av 227 fartyg på sammanlagt 2,039 milj.brt och i dag krympt till 98 enheter på futtiga 0,975 milj.brt. Lösningsmodellen är ett parallellregister som dock stöter på hårt motstånd bland landets sjöfolk. Registret har ännu inte fått riksdagens godkännande.

Problemet är som känt fixerat vid fartygens bemanningskostnader vars dagskostnadsnivå är 2-4 gånger högre än konkurrenternas och följaktligen inte kan stå sig i internationell konkurrens. Havet är fritt för alla som vill konkurrera om transporterna vilket betyder att den som kan erbjuda den fördelaktigaste — fraktnivån = vinner kampen. En kamp som fartyg vilka för finsk flagg inte kan vinna.

| andets regering och redarorgani NIS återförde Norge till sjöfartstronen

På redarhåll leder man i bevis de positiva följdverkningar ett parallellregister kan få för ett lands flotta.

För att rädda sjöfartslandet Norge undan en total katastrof infördes parallellregistret NIS år 1987. Åtgärden ansågs då vara nödvändig eftersom fartygsregistret hade krympt från 49 milj.dwt till blygsamma 9 milj. dwt på endast 10 år. Nu 4 år senare har Norge återtagit sin position som ledande sjöfararnation med en flotta på 41 milj.dwt. Mätt 1 antal fartyg betyder det en ökning från 486 till I 174 enheter.

Innan det nya parallellregistret infördes i Norge minskade det totala antalet arbetsplatser katastrofalt medan man numera till och med kan peka på en brist av norskt sjöbefäl på fartygen. Enbart i år har antalet norrmän i den norska handelsflottan ökat med 2 000 personer. Cirka 86 procent av manskapet på NIS-fartygen är utlänningar vilket ger en lönekostnads 15/1991 FRU nivå som är 50-65 procent lägre än på motsvarande finskregistrerade fartyg.

Lagen trampar int på eget fol -—-Vi måste se den nya parallellregisterlagen, om och när den kan genom föras, som en möjlighet och inte som ett dråpslag mot finsk sjöfart, säger

Hans Ahlström, VD för Ålands Redarförening. Vi måste helt enkelt anpassa oss även här i Finland till de radikala förändringarna i vår omvärld. Vi borde ha en gemensam plattform med sjöfolket från vilken vi kunde skapa fler arbetsplatser, inte färre. Regeringens lagförslag genomfört innebär inte rätt och slätt en övergång

Pinfärska ro-ro fartvget Ms Granö hör till de undantag som, tack vare det 90 procentiga räntestödet i kombination med lägre bemanningskrav för småtonnage, ännu kan drivas lönsamt under finsklåländsk flagg.

arsa OO från inhemsk till utländsk arbetskraft. Däremot ger lagen möjligheter till förhandlingar om tillämpningar av avlösningssystem, flexiblare arbetstidssystem och bemanningsvillkor för finländskt sjöfolk. Genom ett parallellregisterarrangemang kan vi rädda en del av de arbetsplatser som nu hotas av en utflaggningsvåg. Men vad som på sikt är ännu viktigare är att vi får en möjlighet att expandera verksamheten under finska flagg, med finsk besättning till marknader som vi redan försvunnit från.

Föråldrade argument

Ett av motiven bakom åtgärdsförslagen till stöd för Finlands handelsflotta har varit att landet måste kunna sköta sina sjötransporter utrikes på egna kölar.

Hans Ahlström anser argumentet vara föråldrat.

—Det vore ju galenskap att tvingas anlita eget lands fartyg om en gång utländska konkurrenter kan offerera vår industri fördelaktigare sjötransporter. Men för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga inhemska alternativ måste vi först skapa lika konkur fortsättning på sid 23

Eckerö förhindrad svenskt kapförsök

Text: Christian Schönber enom att lösa in Trygve Erikssons och Sven-Erik Holmbergs aktieinnehav i

Birka Line Ab räddade Eckerö Linjen sin åländska kollega från att hamna utländsk ägo. Utan ingripandet hade ett svensk investmentbolag, utan tidigare anknytning till rederibranschen, lagt embargo på den intressanta aktieposten som motsvarar drygt 26 pro cent av röstetalet i företaget. Eckerö Linjen är kanske mest är känd för sin färjtrafik mellan Eckerö och Grisslehamn.

Det var närmast försäljningen av rederiets ena fartyg som gjorde det möjligt för Eckerö Linjen att snabbt ge ett bud på aktierna, som redan en tid varit till salu, i det tysta. Enligt uppgift rör det sig om belopp i trakten av 80 Mmk.

20-åriga Birka Lines delårsrapport som publicerades endast några dagar innan aktieaffären offentliggjordes visar på en 40 procentig omsättningsökDing jämfört med motsvarande tidsperiod för år 1990. Omsättningen i fjol var drygt 225 Mmk.

Förutom kryssningsfartyget Birka Princess äger Birka Lines ro-ro rederiet United Shipping och high-tech bolaget Optinova. Utöver dessa har bolaget även en andel på 5 procent av aktierna i SF Line som till hälften äger Viking Line.

Pengarna från utförsäljningen av ms Eckerö gjorde det möjligt för rederiet att ta över de flytande Birkaaktierna.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."