Älgjakten mer rekreation än ekonomi

av Henric Borgström Forum 2016-08, sida 30-31, 29.09.2016

DYRGRIP. År 2002, då den finländska älgstammen var dubbelt så stor som i dag, inträffade 3 000 älgkrockar vilket kostade samhället 60 miljoner euro.

Kommersialiseringen av älgjakten väcker känslor, inte bara ho vd:ar utan även bland helt vanliga löntagare.

HENRIC BORGSTRÖM SVERIGE

X Jägarexamen på tre daga - annonsen ien affärstidnin lagom till älgjaktens inled ning talar om att skjutbanan = ligger endast 150 meter från Å herrgårdsinspirerade rum. Intill görs rekla för jakt utöver det vanliga på ett slott. Känner du vittringen, har du näsa för af färer kan du bli franchisetagare för Sveri ges största butikskedja inom jakt- och fiske FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR a 201 utrustning, enligt en annan annons i affärstidningen.

Ien tid när avskjutningen av älgar minskar —- medan debatten om jakt på varg och björn är en av de hetaste frågorna över partigränserna i Riksdagen - är älgjakten på väg att bli alltmer kommersialiserad. Den handlar också om skador på skog och åker, rovdjur som tar får och boskap.

Inte enbart direktörshobby. Debatten fick en extra dimension förra året när ledningen för landets ledande skogsföretag SCA tvingades avgå sedan den visat sig spendera mångmiljonbelopp på jaktslott i Norrland med privatflyg, helikoptrar och exklusiva kockar för influgna gäster, familjemedlemmar och vänner.

Uppretade småaktieägare och skattebetalare samsades i hård kritik mot den avdragsgilla ‘representationen! Etikdebattörer efterlyste bevis för att storföretag gör nya affärer på grund av direktörernas dyra hobbyverksamhet på arbetstid i skogarna. Det gick naturligtvis inte att presentera.

Avtagande,. Samtidigt är älgjakten närmast helig bland stora delar av landsbygdsbefolkningen i skogslänen. Många vanliga löntagare tar ut en semestervecka på höstkanten för att vara med om den.

Säsongen 2015/16 rapporterades drygt 83 000 fällda älgar, en minskning med cirka 5 procent från föregående år. Målet är att lika många kalvar som vuxna djur ska skjutas för

SOLOHdLSO > EKOSYSTEMTJÄNS Älgen (lat. Alces alces) är Finlands ekonomiskt sett viktigaste villebråd.

Måltätheten i södra Finland är 2-4 djur/1 000 ha, i Lappland o,5-3 djur/1 000 ha.

Stammarna måste regleras eftersom älgen åsamkar jord- och skogsbruk samt trafiken skador. Vid toppåret 2002, då älgstammen var dubbelt så stor som i dag, inträffade 3 000 älgkrockar vilket skapade samhällskostnader på 60 miljoner euro. m Finska jägare utför “naturvård” och “viltventilering i form av talkoarbete” enligt landets vilt central.

m Årligt byte cirka 58 000-85 000 djur. Toppfångst 84 525 (2002).

DEN PEKINÄRA BITE m Värdet på det finska älgköttet är drygt 10 miljoner euro per år. a Finlands jägarförbund menar att en offentligt finansierad älgjakt skulle kosta 150 miljone euro om året.

m Estimatet baserar sig på faktumet att 110 000 jägare deltar i jakten varje höst, medan varj fälld älg kräver cirka 16 jaktdagar i snitt.

» Ifallinte en enda älg fälldes i höst skulle cirka 165 000 djur vandra runt i skogarna nästa vår och 240 000 därpå följande vår. Inom 10 år skulle älgdensiteten öka från 2,3 djur/1 000 ha till 3 djur. Parallellt skulle vargstammen öka.

Bm Inom loppet av tre år skulle Finland uppnå samma älgtäthet som Sverige, där en älghane på grund av matbrist väger 60 kg i snitt, jämfört med 80 kg i Finland.

Källor: Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Naturresursinstitutet (Luke), Finlands jägarförbund,

Trafikverket.

att nå en älgstam av hög kvalitet med hänsyn till foderresurserna. Men det gångna året nåddes 45 procent kalv.

Före 2014 fälldes årligen över 95 000 älgar, år 1986/87 hela 130 000. En delförklaring i Värmlands och Örebro län är vargens ökade härjningar i takt med fler förbud för att rädda rovdjur.

Av Sveriges 21 län är älgjakten överlägset störst i Norrland där länen Norrbotten, Västerbotten och Jämtland registrerar över 10 000 skjutna älgar var senaste säsongen. Gävleborg, Dalarna och Västra Götaland (Göteborg) noterar vardera över 6 000, de övriga enstaka tusental. I Skåne längst i söder fälldes drygt 500 älgar. Ett par tusen älgar dödas årligen i trafiken.

10 euro/kg för tolvtaggare. Länen är uppdelade i förvaltningsområden där myndigheter, jägare och markägare ska samarbeta om att bevara älgstammen och dess kvalitet på en rimligt hög nivå. Länsstyrelserna beslutar om hur mångaälgar varje jaktlag får skjuta, avgiften är nästan 100 euro (850 kronor) för vuxen älg, drygt 10 euro (100 kronor) för varje kalv. En vuxen älg brukar ge cirka 100 kilo kött, som kan säljas till viltvårdsanläggningarna för knappt 5 euro kilot, som efter deras hantering kostar cirka 7 euro. Efter momsskatt 2 procent hamnar priset i butik i allmänhet på en bit över 10 euro. Älgjakten har stor ekonomisk betydelse för en hel del landsbygdsbyar i skogsområden, dock under en kort period av året. Försök att sälja älghudarna som skinn till kläder med en ny garverimetodleddei slutet av 1990-talet till uppbyggnaden av ett stort lager i Sveriges skinneentrum Malung i norra Dalarna.

Folkrörelse. När denne reporter besökte anläggningen var stanken nästan outhärdlig runt omkring. Efter några få år lades verksamheten ned, de som inte lyckades sälja sina älghudar till garveriet i Karleby i Finland tvingades gräva ned dem.

Att älgjakten är en omfattande folkrörelse kan sammanfattas i att 300 000 jägare jagar 270 000 älgar av vilka nästan var tredje fälls. Älgjakten inleddes i början av september i nordligaste Sverige, i början av oktober söderöver. Som längst får den pågå februari månad ut.

Sveriges Lantbruksuniversitet SLU beräknade för nio år sedan värdet av älgjakten till totalt närmare en halv miljard euro och noterade senare att antalet jägare har ökat trots att antalet fällda älgar har minskat kraftigt. Slutsatsen var att rekreationen fått allt större betydelse.

AKTUELLT I FÖRENINGARNA

Tekniska Föreningen — DIFF -Ingenjörerna iFinland i Finland Banvaktsgatan 2 A, Banvaktsgatan 2 A 00520 Helsingfors 00520 Helsingfors tfn: 040585 097 e-post: kansliediff. tfn: 040 585 2586 e-post: kanslietfif.f 30.9 DIAS-gillets månadsmöte, Helsingfor 5.10 TFiF-sitz för naturvetare, Åb 6.10 TFiF-sitz för årets Phuxar och Gulnäbbar, Helsingfors 10.10 Solveig Lehrer - Vett och etikett i arbetslivet, Vasa 12.10 Må bra på och utanför jobbet, Åb 12.10 Dagsresa till Loj 18.10 Teknologinfo med biokväll, Åb 21.10 Arkitektgillets A-gasque, Helsingfor 25.10 Teknologinfo med biokväll, Helsingfor 26.10 En kväll på Arcada, Helsingfor 27.10 TFiX Kick-off, Helsingfor 28.10 DIAS-gillets månadsmöte, Helsingfor 4.11 Vinprovning på restaurang Napoli, Åb 17.11 Klinik för aliasadressernas avslutande, Helsingfors 26.1 Teater: Kungens tal, Åb 29.n DIFF:s valmöte, Helsingfor 29.n TFiF:s valmöte, Helsingfors

Se även tfif.fi eller www.diff.fi.

NIORD

Ekonomföreningen Niordr.f.

Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors Cati Lilja, 040013825 4.10 Blomsterkväl 4.10 Bokslutsanalys del 12.10 Företagsbesök: Balmui 18.10 Bokslutsanalys del 20.10 Chokladtastin 21.10 Ekonorni Summi 2.11 Musikal: Shrek

Se även Niordbladet och www.niord.fi.

EKF

Ekonomiekandidatföreningenr.f.

Kontaktperson: Ensio Erä-Esko, 050-583 919 e-post: ensioeeGgmail.com

Baraviföreningen rf

Kontaktperson: Torvald Lindberg, tfn: 045-1015 414 e-post: torvald.lindberg&kolumbus.fi

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 82016

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."