Alkoholproblemen på arbetsplatserna
av Ingalill Österberg Forum 1973-08, sida 11-12, 04.05.1973
Taggar: Teman: alkoholproblem
Alkoholproblemen på arbetsplatserna
Av Ingalill Österber e Senaste december enades AFC och FFC om en rekommendation vars policy innebär att arbetstagare med alkoholproblem inte avskedas utan ges en chans att söka vård. Alkoholpolitiska forskningsinstitutionen som har sökt en lösning på dessa prob ELL lem i flera år hade hoppats på att ett avtal hade kunnat ingås, Men tiden var ännu inte mogen för ett bindande avtal vars konsekvenser inte var kända. Vårdresurserna är även otillräckliga.
Många orter saknar t ex A-klinik och AA-grupp.
Nu är det viktigt att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans diskuterar igenom dessa frågor för att komma fram till realistiska spelregler. De personer på arbetsplatsen som kommer att fungera som kontaktmän mellan arbetsplats och vårdplats behöver även utbildning för uppgiften. Ett bra underlag för dessa konferenser är en kortfilm om alkoholproblem på arbetsplatsen. Alko utlyste senaste år en tävling om bästa kortfilm om det temat. Initiativet hade tagits av FFC. Jaakko Pakkasvirta med arbetsgrupp fick uppdraget. Filmen finns i två versioner — en på 30 och en på 40 minuter. Den kan beställas bla från Arbetarnas Bildningsförbund, Paasivuorigatan 5 B 00530 Helsingfors 53, tel 718 766. En broschyr där t ex olika vårdplatser presenteras delas även ut till arbetsplatserna. Varken filmen eller broschyren finns på svenska. Ett avtal förutsätter givetvis en ändring i lagen om arbetsavtal. Dess 43 $ ger arbetsgivaren rätt att omedelbart avskeda den arbetstagare som uppträder alkoholpåverkad i arbetet. Nuförtiden är det primära problemet inte längre alkoholkonsumtion på själva arbetsplatsen även om den nämnda kortfilmen onödigt mycket koncentrerar sig på den aspekten. Alkobolism klassificeras enligt sjukförsäkringslagen som en sjukdom för vars vård dagpenning utbetalas. En olycklig begränsning har varit att man har favoriserat sjukhus- och anstaltsvård som redan traditionellt har dominerat på den öppna vårdens bekostnad, Självklart är att den öppna vården alltid i första hand måste prövas. En av dess fördelar är att arbetstagaren kan fortsätta med sitt arbete. Dessutom är det bäst att försöka lösa problemen i den miljö där de har uppstått. Risken är stor för att man på en kanske avlägset belägen anstalt fjärmar sig från den vardag som man ändå är tvungen att leva med. En kortvarig vård — ca fem dagar — vars ambition är att avbryta en dryckesperiod och återställa den fysiska konditionen kan vara en tillräcklig början som följs av poliklinisk vård. Det kan nämnas att tex Tammerfors sjukkassa har fattat det progressiva beslut att ersätta även denna kortvariga akutvård trots att den räknas till den öppna vården. Inponerande många arbetsgivare förhåller sig synnerligen humant till personer med alkoholproblem. Alkoholism förekommer som känt under många diagnoser. Endel firmaläkare omskriver gärna alkoholproblem till överansträngning och nervositet.
Forum 8/1973
Problemet är känsloladda ”Dalta inte med alkoholisterna”. Så sade nyligen en arbetsledare som hänvisade till en arbetstagare som kommit berusad till jobbet och blivit hemskickad. Som ”belöning” fick han åtta dagars sjukledighet. Arbetsledaren trodde för sin del på det positiva exemplets makt, Han var helnykterist och hade inte behövt avskeda arbetstagare med alkoholproblem.
Visst är det kvistigt om man upplever att arbetstagare med alkoholproblem favoriseras. Men finns det anledning att känna avund inför dem? De betalar nog sin beskärda del av räkningen i form av kval som inte alltid syns för utomstående. Givetvis är det svårt för den arbetskamrat som blir lidande på grund av opålitlighet förorsakad av alkoholproblem. Alltför mycket har man i allmänhet gått med på hemlighetsmakeri och sett mellan fingrarna. Den atmosfären är en utmärkt grogrund för alkoholproblem. Alla parter gynnas i det långa loppet av öppenhet, inte av en strutspolitik.
Självklart ligger det även i arbetsgivarens intresse att inte behöva tillgripa avsked. Många arbetstagare är trots alkoholproblem skickliga i sitt yrke. En komponent i alkoholproblemet kan vara alltför starka ambitioner och en pliktkänsla som gör det svårt att stressa av. På grund av skuldkänslor över frånvaro från arbetet kan alkoholister försöka kompensera med en ”arbetsnarkomani” som hämnar sig i längden.
Samma inställning som till magsår
Inom varje kommun finns trots allt outnyttjade vårdresurser. Mycket kunde göras om samarbetet mellan social- och hälsovård blir effektivare. I princip hör även företagens hälsovård till hälsocentralerna. Alkoholproblem är även en fråga för företagets hälsovård trots att många är rädda för att avslöja dessa problem på arbetsplatsen.
Alkoholproblem borde inte få bli specialproblem. Varför kan inte inställningen vara liknande som till magsår eller migrän? Men, invänder någon, ”alkoholism’är ju självförvållat”. Men har inte även magsårspatienten delvis förorsakat sitt magsår genom stress? Självklart är att det aldrig är hälsosamt att låta människor fly konsekvenserna för sina handlingar bakom en sjukdomsdiagnos.
LÄ
Ingen hemlig kontroll
Alkoholisten bör inte ensidigt utpekas till ”syndabock”. Ansvarsfördelningen är aldrig 09/o kontra 1009/0 tex när det gäller familjeproblem. Endel arbetsgivare tvingas ofrivilligt att se att det ofta är fråga om komplicerade familjekonflikter. Särskilt svåra kan de situationer vara där tex någon anhörig i smyg försöker forcera in arbetsgivaren i en biktfars roll. Endel hustrur försöker i sin desperation övervaka mannen på ett sätt som har motsatt effekt än den önskade. Ju mer friheten begränsas desto hetare värnar man den. En tumregel är att arbetsgivaren borde vägra vara i maskopi med någon bakom arbetstagarens rygg. Han kan ändå inte använda dessa ”hemliga” fakta som bara skapar misstro och misstänksamhet. Kanske kan hälsovårdspersonalen i vissa fall själv ta emot både mannen och hustrun för ett samtal. Viktigt vore att arbetstagare kunde få lov att besöka en vårdplats under ordinarie arbetstid.
En öppen fråga är vilket kontaktmannasystem som är lämpligast på arbetsplatserna. Om man försöker bedriva preventiv vård genom att i överdriven nit stämpla människor som alko - holister kommer bakslagen inte att låta vänta på sig. Självklar är att inget hemligt kontroll- eller rankningssystem får skapas där man spejar in vem som darrar på hand måndagsmorgnar. Klimatet på arbetsplatsen likaväl som samhällsproblem kan även vara boven i dramat. Orättvisor, överdriven konkurrens, intriger och stress gynnar naturligtvis alkoholproblem. Många känner auktoritetsskräck oberoende av om den är befogad eller inte.
Tvångsvård ger dåliga resulta Även om arbetsgivaren ställer ultimatum kan vården lyckas.
Vi vet att tvångsvård uppvisar usla resultat. Men motstridiga känslor inför vårdsökan kan kantra över till övervägande positiv valör. Det avgörande är om man känner förtroende och får kontakt med vårdpersonalen eller med andra som har gått igenom samma problem. Olika former av gruppvård och familjevård har visat sig vara mest realistiska. En grupp kan vara av ovärderligt stöd för en som behöver något istället för alkohol och sin forna dryckesgrupp. Finländska män har erkänt svårt att umgås med varandra utan alkohol. Det kan behövas långvarig träning för att skaffa sig nya vanor. Endel som har åtnjutit löneförmån att konsumera alkohol vill ogärna avstå från den ”förmånen”. Men för många blir det nödvändigt åtminstone då tjänsteåren börjar tynga.
Det är viktigt att arbetsplats och vårdplats på förhand noga går igenom de spelregler som skall följas för att undvika onödiga missförstånd. Självklart är även att det borde gå att få hjälp även innan man är ”alkoholist”. Det borde inte vara stigmatiserande att söka hjälp. Ändå resonerar endel enligt modellen ”pu har det gått illa för honom. Han har sökt vård”.
Både överdriven vårdoptimism och vårdpessimism är skadlig. Ett faktum är att många kan lösa sina problem. Men en lyckad vård är beroende inte minst av familjens och arbetsplatsens attityder. Alla kan inte heller få hjälp. Ibland kan det ur mentalhygienisk synpunkt vara bäst att byta arbete. Det är ändå alltid en krasch för självkänslan att avskedas för alkoholproblem. Endel kommer aldrig över den chocken. För arbetsgivaren är det oekonomiskt att avstå från skolad arbetskraft. Ett system där man flyttar problemen till nya arbetsgivare är kortsynt.
I den ovannämnda kortfilmen om alkoholproblem förekommer en sekvens där en byggnadsarbetare som befinner sig högt uppe på ett tak berättar om, sin rädsla. Alkohol har varit en medicin mot denna rädsla. Skräcken för att ramla ner delar han med många på hierarkistegen. Oo
STÖRRE TRIVSEL =>
PLATS: HOTEL INTER-CONTINENTAL TID: MÅNDAGEN DEN 21 MAJ 1973 KL. 13.30—17.00
Raine Björkholm
ANMÄLAN: PRIS: ARRANGÖR:
Tel. 42 30 03 eller per brev Mk 300:— PM CONSULTANTS KY, eller 330:— PM CONSULTANTS KY Toppelundsvägen 7 D 40, 02170 Gäddvik inkl. middag
Sista anmälningsdag: 15.5. kl. 17 Progressive Management Consultants
HÖGRE EFFEKTIVITET 2-> 72 DAGS SEMINARIUM FÖR TOPPLEDNINGEN I
MÅLSTYRD FÖRETAGSLEDNING (MBO)
MÅLSTYRD FÖRETAGSLEDNING (MBO) har under de senaste åren väckt allt större intresse inom medelstora och stora företag I Norden. I Finland har man speciellt under de senaste månaderna diskuterat målstyrd företagsledning bl.a. i offentliga media. De företag som tillämpar målstyrd företagsledning konstaterar nästan undantagslöst, att metoden medför stora fördelar.
Emedan begreppet målstyrd företagsledning både i litteraturen och i praktisk tillämpning är relativt oklar, har vi utvecklat ett seminarium för toppledningen i vilket vi strävar till att beskriva metoden och klargöra dess begrepp på ett enkelt, konkret och praktiskt sätt.
Föreläsare vid seminariet är företagsledarkonsult, ekon.lic. Raine Björkholm/PM CONSULTANTS KY, samt skolningschet Nils Elofsson/Pripp-Bryggerierna AB. Det sistnämnda företaget torde i Norden hå den längsta erfarenheten av tillämpning av målstyrd företagsledning. Nils Elofsson har bl.a. utgivit en bok inom området. Lis. Björkholm har en mångårig internationell erfarenhet både som företagsledarkonsult och föreläsare.
Seminariets huvudspråk är finska. Material utdelas. Tid för diskussion har även reserverats.
BÄTTRE LONSAMHE 12
Forum 8/19738