Alla kapitalmarknader lockar

av Christian Sundgren Forum 1979-14, sida 20-21, 26.09.1979

Taggar: Teman: ekonomi

Alla kapitalmarknader lockar

De finländska bankernas utlandsexpansion har varit snabb. Nu stävjas den något av den låga räntan och det lätta kreditläget här hemma. Men de internationella valutakurserna växlar snabbt. De finländska dotterbankerna söker därför ständigt efter nya finansieringskällor, omplacerar lån och gör affärer på flesta kapitalmarknader. Just nu är de framför allt ute efter dollar på nordamerikanska kapitalmarknaden.

NW)” De finländska bankerna samarbetar idag med flera tusen korrespondentbanker. Via dem har man kunnat sköta de flesta transaktionerna i samband med den traditionella utrikeshandeln. När samarbetet mellan exportör och importör väl kommit igång, kan korrespondentbankerna sköta alla betalningstransaktioner snabbt och pålitligt. Men med det allt större engagemang som de finländska industriföretagen har utomlands har också kraven på bankservice ökat. Finansieringshjälp och krediter skall stå snabbt till disposition när en investering eller ett företagsköp är aktuellt.

De finländska bankerna har redan många representantkontor utomlands. De håller inte på med någon direkt bankverksamhet men följer med investeringsklimatet i etableringslandet och förser de finländska kundföretagen med intressant information. Med de direkta utlandsinvesteringarna från industriföretagens sida har behovet av finansieringstillgångar utomlands ökat enormt. Denna möjlighet till internationell expansion har de finländska bankern inte velat missa. De största finländska bankerna har idag egna dotterbolag eller är delägare i utländska banker på de flesta internationella kapitalmarknader. Först ute med egna dotterbanker var KOP och FBF, närmast för att finansiera träförädlingsindustrins — utlandsexpansion, Men de andra bankerna har snabbt följt exemplet, och har tillsammans med både inhemska och utländska banker bildat dotterbanker på de intressantaste kapitalmarknaderna.

Lättare om man själv är ”ute — Det har gällt att gå ut själv. Annars skulle de finländska företagen köpa sina tjänster hos de utländska storbankerna. Dessutom måste vi kunna erbjuda samma tjänster här hemma som utländska banker och andra konkurrenter.

Så summerar direktör Gustav Mattsson motiven för HAB:s utlandsengagemang.

— Ju större möjligheter Finlands Bank ger oss att operera direkt från Finland, dess mindre behov har vi faktiskt att gå ut. Tidigare fick vi

HAB är tillfreds med sin Hanse Bank S.A. i Luxemburg efter två års verk samhet.

JssII322d IA SPURUEpEE inte förmedla de kortsiktiga importkrediterna direkt. Istället måste vi förmedla krediten mellan en utländsk bank och vårt kundföretag. Vi måste också gå i garanti för krediten. Det blev dyrt för den finländska importören, Han skulle förutom räntan betala garantiprovisionen till oss och kommissionen till den utländska banken. Intresset just för dessa kommissioner var en orsak, när man bildade dotterbanker ute. Men sedan ett år tillbaka har vi rätt till direktfinansiering från eurodollarmarknaden i dylika fall. Vi tar in eurokapital via

Finländska banker och representationskontor utomlands

Dotterbank/ — RAepresentaPlaceringsort konsortium ”) — ticnskontor London 3 2 Paris 2 Genéve 1 Luxemburg 4 1 Ztirich 1 New York 1 1 Frankfurt 1 Moskva 2 Singapore 1 Hongkong 1 Tokyo 1 Rio de Janeiro Sao Paulo 1 Bahrain 14 1 “) medräknade också dotterdoHerbanker

De finländska affärsbankernas helägda/delägda dotterbanker utomlands

Finländsk EtableNamn bank = ringsår Nordfinanz-Bank Zfirich KOP 1964

Banque Scandinave en Suisse, Geneve FBF 1964

Manufacturers Hanover Banque Nordique, Paris KOP 1967

Scandinavlan Bank LTD, London FBF 1969

Nordic Bank LTD, London KOP 1971 Banque Transatlantique,

Paris HAB 1972 Banque Nordeurope SA,

Luxemburg Scab 1973 London & Continental

Bankers LTD, London oKO 1973

Union Bank of Fintand International SA,

Luxemburg FBF 1976

Kansallis International

Bank SA, Luxemburg KOP 19577 (Pohjola)

Hanse Bank SA,

Luxemburg HAB 1977 Nordic American

Banking Corporation,

New York KOP 1979

FORUM 14/7 vår balans, och ger krediten direkt åt kunden här. Det är snabbare, billigare och intressantare för oss. Tyvärr gäller detta inte långsiktiga finansieringskrediter där vi får jobba på samma sätt som med de kortfristiga tidigare.

Utlandsbankernas viktigaste funktion är, åtminstone när man anhåller om investeringstillstånd, att föra in till landet finansieringskapital. Men bidrar inte bankerna till att föra ut kapital till finländska industriföretag utomlands — När finländska företag investerar ute är det klart att de behöver kapital där. Med Finlands Banks lov kan finansieringen ske direkt från Finland. Men om finansieringen sker från en dotterbank behövs inte omgången med FB.

En allt viktigare uppgift för dotterbankerna har blivit delfinansieringen av stora exportprojekt. Dotterbankerna går ihop och lånar upp tillsammans på den internationella kapitalmarknaden. Det ger kreditvärdighet. Och det är någonting som en korrespondentbank inte kan sköta om lika smidigt. Den kan aldrig känna våra företag och vårt kunnande tillräckligt bra.

Ute drar bankerna åt samma håll

Det är alltså lättare att samarbeta utomlands för de finländska bankerna — Jo. I Luxemburg har KOP, FBF, Scab och HAB dotterbolag, eller är med i konsortier. Här har samarbetet löpt alldeles perfekt. Man drar sas åt samma håll när man är ute. Här hemma måste man vara tuffare, menar Gustav Mattsson.

Det faktum att man konkurrerar med utländska banker på utländsk mark leder väl till att de i sin tur försöker ta igen på den finländska marknaden — baksidan av medaljen, eller hur — Den konkurrensen märks redan tydligt. Det finns två högsäsonger för de utländska bankernas intåg, maj och juni. Och sedan augusti> september. De kommer i massor. Konkurrensen har faktiskt skärpts. Inte nog med att de bjuder ut lån till smala marginaler, de tar också hand om remburser, rembursprovisioner och garantiprovisioner. Det finns idag två utländska banker här med representationskontor. Men i teorin kan de köpa in sig i finländska banker eller grunda dotterbanker tillsammans med inhemska banker. Några filialkontor eller banker får de inte enligt gällande lagar starta här.

FORUM 14/79

Utländska banker kan hota samarbetsavtalet

Vad skulle hända om de fick öppna helägda dotterbanker här — Vi har exemplet från Danmark där myndigheterna efter EG-medlemskapet måste ge rätt åt utländska banker att öppna dotterbanker i Danmark. Där finns nu 5—6 stora internationella banker. De danska bankerna lär ha lyckats göra upp om ett gentlemannaavtal med dem för att inte konkurrera ihjäl sig själva. Men antagligen har de danska bankerna ett bättre samarbete än bankerna i vårt land. Fick de utländska bankerna komma in hos oss skulle konkurrensen om FIM-depositionerna öka och säkert skulle det nuvarande samarbetsavtalet mellan bankerna rubbas. Vi skulle få dela med oss av vår trånga marknad helt enkelt, konstaterar direktör Mattsson.

De snabbt växlande valutakurserna gör den internationella bankverksamheten allt viktigare för de finländska bankerna — det gäller att hänga med. Men samtidigt beskylls de utländska storbankerna som man nu tävlar med för den valutaoro som råder — har de finländska bankerna någon andel i detta — För det första är vi mycket små, och för det andra är vår bankkontroll sträng. Men det är klart att de stora bankerna spekulerar. För dem är det viktigt att följa med trenderna för de internationella valutakurserna och utnyttja variationerna på bästa sätt. Om det leder till oro och kriser så är det väl en del av spelet.

Eurodollarmarknaden och valutakrisen Eurodollarmarknaden har vuxit rekordsnabbt, och beräknas idag till omkring 500 miljarder dollar. Det är mer än centralbanksreserverna i världens länder. Eurodollarmarknaden står i alla fall utanför all kontroll, och miljardbelopp kan placeras än hit än dit i spekulationssyfte. Kan inte hela valutasystemet sättas ur spel genom eurodollarmarknaden — Det finns säkert grund för antagandet att eurodollarmarknaden har en andel i valutaoron, men som jag sade fungerar marknaden effektivt. Tänk bara på hur den privata eurodollarmarknaden skötte om finansieringen av den mångdubblade oljeräkningen 1973—74. Centralbankerna och myndigheterna skötte bara om 10 procent av finansieringen; resten skötte eurodollarmarknaden om. Idag är ingen längre rädd för finansieringen av den stigande energiräk ningen — man litar på eurodollarmarknaden,

Skatteflykt ett etableringsmotiv?

I den internationella företagsamheten, också bankverksamheten, ingår försöken att komma undan skatter. Dotterbankerna i skatteoaserna (Kayman-öarna, Kanalöarna, Bahamas 0 s v) blir allt vanligare. I skatteoaserna finns det gott om kapital att låna upp och förmedla vidare. Kommer de finländska bankerna att ta efter -— Jag tror inte att någon inhemsk bank tillsvidare på allvar har övervägt en sådan investering. Men överraskande är det att de danska bankerna har fått tillåtelse att etablera sig på Kayman-öarna. Man frågar sig vad de kommer att göra med sina dotterbanker i Luxemburg om de i framtiden placerar sina lån på Kayman-öarna. Jag vet inte vad FB eller Bankinspektionen skulle säga om en sådan investering. Men de behöver inte alltid existera enbart för att klara sig med lägre skatter. Ta tex Panama. Där är skatterna också mycket låga, men samtidigt är Panama det enda finansiella centrum som fungerar i Latinamerika. Den rätt omfattande finländska företagsamheten i Latinamerika kan därför mycket väl motivera en etablering i Panama, menar Gustav Mattsson.

Blir Panama HAB:s nästa etableringsort — Vi har en del planer på expansion utomlands. Det är för tidigt att säga vart vi söker oss. Erfarenheterna från eurodollarmarknaden är goda. Men USA lockar. Mellanösternprojekt har vi tillsvidare lagt på hyllan. Men vi söker samarbetspartners för en eventuell ny etablering. För oss är det för dyrt att etablera egna, helägda dotterbanker eller ens representantkontor. Den modell vi har i Luxemburg tycker vi är bra. Där har vi 10 procent av kapitalet men 40 procent av styrelseplatserna, dvs 2 av 5. Skulle vi komma till samma modell i USA så…

FBF, KOP och Postbanken är redan inne på den nordamerikanska kapitalmarknaden. KOP är med som delägare i nya Nordic American Banking Corp. Det är de kortfristiga krediterna på den amerikanska marknaden som lockar. Också räntenivån för kortfristiga skuldbrev är något lägre i USA. Snart måste väl HAB avslöja sina utlandsplaner. Konkurrensen mellan de finländska bankerna gäller nämligen också den internationella kapitalmarknaden.

Christian Sundgren 21