Alla västländer har sysselsättningsproblem

av Rolf Ekman Forum 1976-19, sida 27-28, 01.12.1976

FORUM 19 : 76

Alla västländer ha sysselsättningsproblem

Regeringen Miettunen kämpar i Finland med den till synes omöjliga uppgiften att finansiera sysselsättningsprogrammet. Det kan ha sitt intresse att veta, att de flesta regeringarn i Västeuropa och Nordamerika kämpar med exakt samma problem, ofta t o m större än våra.

=» Medlen tycks vara annorlunda. Inga sparprogram, utan i stället ökade offentliga utgifter och uppgifter, direkta lönestöd osv.

Inom EG-länderna, med Frankrike i spetsen, planerar man att införa höga avskedsvederlag samt speciella arbetsdomstolar där arbetsgivarna tvingas förklara alla avskedanden, uppger den i EG-länderna publicerade ekonomiska tidskriften Vision.

Skillnaden mellan Finland och de övriga västliga industriländerna tycks främst vara att där Finland helt saknar resurser tycks de andra länderna ha gott av dem, i varje fall regeringarna.

Vi går mot en svårare sysselsättningsvinter än vi hade i fjol, med mindre resurser. Alternativen är förtvivlat få. Arbetslösheten är — jämsides med inflationen — dagens svåraste problem. Arbetslösheten kastar sin skugga över hela den västliga industrialiserade världen, inte enbart över Finland. Dessvärre ser det inte ut som om läget skulle förbättras. Tvärtom, enligt OECDs färskaste rapport, ser det ut som om sysselsättningsläget skulle förvärras i vinter. Orsakerna är två. För det första visar inflationen åter tecken på att öka. Därför har allt flere regeringar satt inflationsbekämpandet som sitt första mål, och det återverkar naturligtvis på den ekonomiska aktiviteten och på sysselsättningsläget. För det andra, sker den ekonomiska tillväxten långsammare än vad man trodde ännu i början av det här året. I våras förutspådde man en tillväxttakt om i medeltal 5.5 procent i OECD-länderna; nu väntar man sig en tillväxt på högst 4.5 procent, och det här gäller också nästa år. Arbetslösheten i OECD-länderna i medeltal väntas bli 5.5 procent av den arbetsföra befolkningen 1977. Det är en halv procentenhet mer än vad arbetslösheten är i dag.

Värst är läget i USA och Kanada, med respektive 7.9 och 7.3 procent arbetslös het. I Finland väntar man att arbetslösheten skall bli nära 4 procent i vinter.

Läget i Finland

Sysselsättningsläget kommer i Finland i vinter att bli synnerligen strarnt, kanske värre än förra vintern, då vi hade omkring 90 000 arbetslösa. Olika experter har olika siffror, men mellan 90000 och 110 000 torde det bli. I mitten av oktober hade vi 68 600 arbetslösa, ytterligare 5 300 var tvångspermitterade och 7 200 personer gick på förkortad arbetsvecka.

Arbetslösheten i Finland fördelas alltid ojämnt på olika områden och yrkesgrupper.

Arbetslösheten är nu liksom förr, värst i östra och norra Finland i nejderna kring Kajana var arbetslöshetsprocenten i mitten av oktober 8, och väntas bli ända upp till 10 i vinter, såsom den också var i fjol. Samma sak gäller Lappland, med undantag av den västligaste delen, dvs. Tornedalen. I Tammerfors hade man en arbetslöshet på 2.9 procent i mitten av oktober, medan Helsingforsregionen hade i det närmaste full sysselsättning.

Svårare är att kartlägga antalet permitterade, därför att tvångspermitteringstiderna växlar mellan en och fyra veckor i medeltal. Eftersom cellulosaindustrin redan har fattat beslut om en nedskärning av produktionen under nästa år med 30 procent kan man vänta sig rätt så omfattande permitteringar där. Andra synnerligen svårt drabbade yrkesgrupper är textil- och beklädnadsbranschen — fallen Hyvon och Hyvilla är talande exempel.

Också inom byggnadsbranschen känner man väl till arbetslöshet; för närvarande byggs praktiskt taget bara bostadshus. Byggbranschens sysselsättningsfråga är dock på sätt och vis en tolkningsfråga: under de sk vansinnesåren 1972—74 då man byggde rekordartat mycket, strömmade tusentals arbetare från andra yrke e I Västtyskland har regeringen betalat upp till 60 procent av lönerna till företag som anställt arbetslösa i minst 3 månader i svårt drabbade områden. Programmet kostade 382 miljoner DM våren 1975. Man skapade cirka 80 000 jobb på det här sättet. Dessutom ökade regeringen i Bonn — såsom alla EGregeringar utom England — de offentliga utgifterna, man hade speciella offentliga sysselsättningsprogram, specialstöd för byggverksamhet, man gav finansileringsstöd till företagen, specialstöd till småföretag, specialstöd för särskilt utsatta branscher, inklusive jordbruket, man ordnade med skolning av arbetslösa samt har u-områdesstöd.

e I Frankrike betalade regeringen mellan juni och november 1975 mellan 300 och 500 franc per anställd i månaden i ett halvt års tid åt företagen, förutsatt att de anställde unga eller långtidsarbetslösa. Dessutom tillgrep man — såsom i alla andra EG-länder utom Irland och Italien — skattelättnader. Fransmännen använde samma stimulans som västtyskarna, utom att man inte stödde grundreparationer av gamla byggnader och man gav inte heller specialstöd till småföretag. Men utöver vad västtyskarna gjorde, stimulerade man den inhemska konsumtionen.

e I Holland betalar regeringen i ett års tid upp till 40’ procent av löneutgifterna till företag som anställer långtidsarbetslösa. | övrigt tillämpar holländarna ungefär samma program som fransmännen, med den skillnaden att man inte har stimulerat den inhemska konsumtionen utöver skattelättnader.

e I det prisdrabbade England har man tillgripit skattelättnader för investeringar, ökat offentliga arbeten, men inte offentliga investeringar, stött byggnadsverksamheten, gett finansieringsstöd till företagen, likaså u-områdeshjälp samt anordnat specialskolning för arbetslösa. Dessutom ger regeringen ett stöd på 20 pund i veckan för varje anställd som inte avskedas fastän läget skulle kräva det, och ett annat stöd på 5 pund i veckan åt företag som anställer ungdomar som slutat skolan.

e Sverige har inte haft någon arbetslöshet att tala om; regeringen har dock betalat ett stöd på 20 procent av lagringskostnaderna till företag som tillverkat på lager. Detta gäller även varven. Sverige är troligen det enda land i världen där man byggt 14 fartyg på lager, utan en köpare i sikte, bara för att upprätthålla sysselsättningen. Lagerstödet skall enligt uppgifter i dag upphöra vid årsskiftet, men näringslivet protesterar högljutt, och har gett varsel om permitteringar redan nu. []

FORUM 19 -: 76

I OO rr — — i — och till och med helt oskolade till byggbranschen, där det fanns efterfrågan på folk och lönerna var stora. När verksamheten sedan tynade av i takt med att investeringsförmågan och -viljan minskade, stod man sedan med ett onormalt stort antal registrerade arbetslösa byggnadsarbetare. Om den här situationen sade Finlands Bank-chefen Mauno Koivisto i oktober i en tv-intervju, att vi har på tok för många människor i byggnadsbranschen därför att vår ekonomi helt enkelt inte bär en sådan byggtakt som vi hade 72—74. Därmed är inte sagt att samma antal människor inte ändå skulle gå arbetslösa just nu, fastän i en annan bransch.

Fartygsindustrin har full sysselsättning just nu, men ingången av nya order ger vid handen att arbetslösheten ökar också där, i takt med att de fartyg som man just nu bygger, blir färdiga.

Arbetslösheten i västvärlden 1976—77")

Västtyskland 4,5—5 Yo Frankrike 4.9—5.5 2/0 England 5.2—6 “fo Italien 4.9—5,5 2/0 Sverige 1.7—1.9 2/0 Holland 5.1—5.7 2/0 Spanien 3.0—3.5 Yo USA 7.5—7.9 Yo Kanada 7.0—7.3 2/0 Finland 3.5—4.0 Yo

OECD (medeltal) 5.0—5.5 2/e = 14 milj arbetstagar +) Olika källor anger ollka uppskattningar

Västeuropa har det ännu sämre

Har vi det svårt i Finland med våra upp till 100 000 arbetslösa, har de västliga industriländerna det i allmänhet ännu svårare. Allt som allt finns det 14 miljoner arbetslösa i OECD-länderna — ungefär 14 miljoner, eftersom olika källor kommer med något olika uppgifter.

Det värsta med arbetslösheten i EG, USA och Kanada är att den ser ut att bli mer eller mindre permanent, sk strukturell arbetslöshet. Den tenderar att allt mer drabba unga arbetstagare, som just gått ut sina skolor. Arbetslöshetstiden är i allmänhet mycket lång.

• Man trodde ännu i våras, att arbetslös heten skulle kunna fås ned till tolerabl siffror i och med det ekonomiska uppsvinget som väntades mot slutet av 1976. Uppsvinget är delvis ett faktum, men tycks bli ändå något annorlunda än vad man hade väntat sig. Det har dels skett ett uppsving bara i några EG-länder, och detta har dels inte där heller lett till någon märkbar minskning av arbetslösheten. I våras räknade man med att man skulle uppnå full sysselsättning 1980, men nu räknar inte ens optimisterna med det längre.

Vem gör vad?

Goda råd äro dyra, sade man förr. Men trots det vimlar det av ekonomister som gärna berättar hur man skall få bukt med arbetslösheten. Man har följaktligen försökt på många sätt. Nobelvinnaren, den holländska ekonomiexperten Jan Tinbergen framhöll nyligen: — Tar man hela världen i beaktande, borde i-länderna köpa mera billiga produkter från u-länderna. Trots att detta skulle orsaka arbetslöshet också i i-länderna, skulle man på så vis kunna hålla nere prisnivån också på inhemska produkter. Detta skulle i sin tur lämna mer köpkraft att köpa mera sofistikerade och längre förädlade inhemska produkter, och på så vis även i motsvarande grad minska den inhemska arbetslösheten.

— Sedan får vi nog lov att fortsätta med att minska antalet arbetstimmar, en process som har pågått i västvärlden i över 100 år nu. Man skall även öka antalet arbetstillfällen i serviceyrkena, “menar Tinbergen.

Härtill kan man ju dra sig till minnes, att FB-chefen Mauno Koivisto en gång som statsminister sade, att man inte kan leva på att hugga ved åt varandra!

Mindre arbete

EG-myndigheterna uppmanade redan i somras företagen inom de europeiska gemenskaperna att undvika övertidsarbete och i stället anställa mer folk. Likaså rekommenderade man att pensionera folk i förtid hellre än att hålla dem arbetslösa en längre tid; det här gäller givetvis äldre arbetstagare. | Också regeringarna är synnerligen bekymrade: arbetslösa, i synnerhet ungdomar som blir arbetslösa direkt från skolbänken, hyser sällan förståelse för dem som har makten. Därför har också regeringarna i alla länder som drabbats av arbetslöshet kommit med olika kurer för att råda bot på läget. (Rolf Ekmari)