Utgiven i Forum nr 1976-06

Allt fler vill ha trähus men vår export har minskat

av Christer Herlin Forum 1976-06, sida 08-09, 07.04.1976

Taggar: Teman: hus

u TS I Nigerias huvudstad Lagos bygger Perusyhtymä Nigeria Ltd ett bostadsområde omfattande 100 småhus. Husen oc området har planerats av Makrotalo Oy.

Allt fler vill ha trähus men vår export har minskat

Byggnader är flyttbara.

Det gäller också trähus. Här finns möjligheter att exportera finländskt trä i en högförädlad form. Det är främst småhus som bygg i trä, och i hela världen har efterfrågan på småhus kontinuerligt ökat.

Samtidigt har ett nytt tänkande och en långtgående produktutveckling lett till huspaket, lätta elementhus, som snabbt och behändigt kan förflyttas till andra sidan jordklotet.

Den ökade efterfrågan på världsmarknaden har emellertid inte lett till en ökning av den finländska trähusexporten. Tvärtom har den minskat.

Tidigare var alla trähustillverkare i Finland medlemmar i Puutalo. Idag hör dit bar två företag. Vad beror det på?

Samtidigt har det dykt upp nya trähustillverkare som ser optimistiskt på framtiden. Det gör för övrigt alla. Frågan varför finländsk trähusexport har stagnerat och gått tillbaka ville ingen direkt svara på.

NW” Exporten av finska trähus har faktiskt minskat från år 1973, då dess värde var 47,5 miljoner mark. År 1974 var motsvarande siffra 35,9 Mmk och senaste år sjönk värdet igen — till 35,1 Mmk. Trots detta är man inom trähusindustrin optimistisk.

Man har blicken inställd på mål ytterom det Europa som för tillfället ruskas om av en ekonomisk kris. Finländska hus kommer att se dagens ljus i bla Afrika och Mellan-Östern.

Det här framkom vid FORUMS besök hos Makrötalo Oy, Enso-Gutzeit Oy och Myyntiyhdistys Puutalo Oy.

Makrotalo Oy (fd familjebolaget Makroplastics) är ett rätt ungt företag i kraftig expansion. Marknadschef Juha Niemelä vill knappt nämna årsomsättningssiffrorna, av oro för att de ska låta alltför skrytsamma!

Sedan Perusyhtymä år 1973 köpte upp nästan hela aktiestocken har företagets årsomsättning mångdubblats och uppskattas bli 70 Mmk i år.

Småhus till Nigeria

Makrotalos största och enda egentliga exportaffär är 100 småhus, som uppförs ytterom Lagos i Nigeria. Hela projektets pris beräknas uppgå till ca 30 miljoner mark.

Förutom detta projekt som är högeligen aktuellt just nu har Makrotalo andra liknande affärer på kommande i Nigeria samt underhandlar i Saudi-Arabien om kontrakt, som ekon mag Niemelä väntar ska ge minst ett tiotal miljoner mark ännu i år.

FORUM 6 - 76

Som en av de bidragande orsakerna till att finska småhus uppförs så långt borta som i Afrika nämner Niemelä dotterbolaget Perusyhtymä Nigeria Ltd. Andra orsaker är — Produkten är mycket långt anpassad just för förhållandena i Nigeria.

— Priset. Inom internationell handel av det här slaget gäller det att vara beredd på hård konkurrens och att anpassa priset därefter.

— Leveranstiden. Stor kapacitet krävs av produktionsanläggningarna.

— Att finna de rätta försäljningskanalerna. Detta är en av orsakerna till att dotterbolaget i Nigeria grundades.

Exportproblem

Problemen inom småhusexporten sammanfattar Niemelä i följande punkter. — De långa avstånden ger leveranssvårigheter.

— Kontraktsdjungeln. Man vill helst inte skriva på något kontrakt innan man är på det klara med skattefrågor, tullbestämmelser, agentparagrafer, garantibestämmelser m m.

— Ått finna de rätta försäljningskanalerna. Detta är en av orsakerna till att dotterbolaget i Nigeria grundades.

— Svårigheterna att anpassa sina produkter till de lokala förhållandena. Makrotalo har för avsikt att expandera mycket inom den närmaste framtiden. Strategin är enkelt uttryckt — Vi ämnar hålla oss framme där det finns pengar.

Det här betyder främst de oljeproducerande länderna, men också exempelvis

FORUM 6 : 76

Sovjet. Makrotalo producerar inte enbart småhus, utan också skolor, idrottshus, ‘kontors- och våningshus. Allt med hjälp av sina. lätta och ändamålsenliga element.

Enso och Iran

Enso-Gutzeits — träproduktionssida ’ är också intresserad av de stora marknaderna i Sovjet. Trots att Sovjet egentligen är mer intresserad av inköp av hela produktionsanläggningar för elementhus, berättar Arto Raveala, marknads- och utvecklingschef inom Ensos byggnadssektor.

Enso har sysslat med trähusproduktion ända sedan de år då en del av krigsskadeståndet erlades i denna form. I ett tidigare skede hörde Enso även till Myyntiyhdistys Puutalo Oy och dess föregångare My Puurakenne Oy, men bröt kontakten år 1971 då man fick sin egen fabriksanläggning i Säynätsalo klar och samtidigt kunde börja marknadsföra sitt eget storelementsystem.

Under de två senaste åren har Säynätsalo producerat omkring 1000 trähus årligen. Den största exportaffären härtills är 68 hus till Island efter vulkankatastrofen år 1973.

— Vår exportverksamhet är ännu inte alls till fullo utvecklad och vi är mycket intresserade av att utveckla den, förklarar dipl ing Raveala.

Det mest intressanta och mest aktuella projektet för Ensos del just nu är Iranahouse Ltd, där man tillsammans med bla Puutalo och Saastamoinen Oy i hård konkurrens från amerikanska elementhustillverkare försöker få en jätteorder.

Möjligheterna nästan obegränsad — Möjligheterna ute på världsmarknaden är stora, men riskerna ännu större. Och konkurrensen hård. Från bla Sverige, Kanada, USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, räknar Raveala upp.

Ett annat stort problem dyker överraskande upp:

I Finland tillverkas för bra och för vackra trähus. På många håll utomlands anses de som högsta grad av lyx. Dessutom har Enso stött på problem då husen ska uppföras ute i världen. Det är svårt att finna yrkeskunnig arbetskraft. Redan i ett land som ligger så nära intill som Storbritannien, där Enso uppe i Skottland för en tid sedan uppförde ett antal hus, stötte man på problem.

Britterna i topp

Storbritannien höll i ett skede på att tack vare detta projekt i Skottland bli Ensos största handelspartner ifråga om trähus, men den ekonomiska krisen satte stopp för den utvecklingen. Men mycket är säkert ännu på kommande. Tabellen här invid visar att de brittiska öarna ligger absolut i topp då det gäller andelen småhus av den totala bostadsproduktionen.

I Finland var endast något över 20/0 av alla nya hus som byggdes är 1963 småhus, en siffra som dock stigit till något över 30 ?/o år 1973 och till 40,6 9/0 1975. Men redan 1963 var siffrorna nästan 50 9/0 för Sverige och närmare 70 9/0 i Norge. Här kan Finland räkna med avsättningsmöjligheter för småhus på egen marknad.

Behovet enorm — Behovet av småhus överallt i världen är enormt. Industrier uppkommer, men bostäder finns inte tillgängliga, berättar Veikko Remes, verkställande = direktör för Puutalo Oy direktionsordförande för Puutaloteollisuus ry, och ger samtidigt ännu en förklaring till varför exportmarknaderna är så stora. Puutalo är en försäljningssammanslutning, som tidigare bestod av nästan alla i Finland existerande trähustillverkare. Numera hör hit endast Rauma-Repola Oy och Riihimäen Saha. Varför — Antingen har de helt upphört med en dylik produktion, som A Ahlström Oy i slutet av senaste år, eller så har de startat egna organisationer för marknadsföring och försäljning av småhus. Nu i efterhand har man emellertid insett att samarbetet behövs då det är fråga om export. Se bara exempelvis på Iranahouse. Och dessutom har vi ett annat större gemensamt projekt på gång. Vilket det är kan jag tyvärr ännu inte uppge, säger VD Remes.

Puutalos mål är, enligt direktör Remes, fortfarande detsamma som det alltid varit, ända sedan år 1940, då den första sammanslutningen bildades: att planera, producera och marknadsföra Arava-lånedugliga små- och radhus samt fritidsbostäder, skolor och barnträdgårdar för hemma- och bortamarknad.

Gott rykte

Exempelvis i Förbundsrepubliken Tyskland, där marknaden för småhus är mycket stor, har Finlands andel sedan början av 70-talet konstant gått nedåt, medan Sveriges ökat. Orsakerna är främst att Sverige har kunnat grunda egna dotterbolag här och dessutom ligger närmare intill.

Puutalos största framgång på senare tid är de 440 hus man levererade till Turkiet hösten 1975. Leveranstid 4 veckor. Det här anser direktör Remes som ett exempel på att Puutalo fortfaratide fyller sin funktion. Inget att undra över att fortfarande ca 50 2/9 av alla småhus som åker över Finlands gränser på väg ut går via Puutalo.

— Trots att vårt medlemsantal minskat mycket sedan tio år tillbaka, är vår kapacitet oförändrad, berättar Remes.

Exportsamarbete efterlyses

I övrigt efterlyser Remes ett stort mått samarbete av de finländska trähusproducenterna visavi exporten. Då är alla möjligheter öppna för affärer i storleksklasser som vårt lands industrier aldrig kunnat drömma om.

Och det är väl exakt vad alla väntar andäktigt på i dessa dystra tider — stora exportaffärer som ska få vår handelsbalans på något bättre köl. (Christer Herlin)

ENGLAND

BELGIEN DANMARK NORGE JUGOSLAVIEN ISLAND HOLLAND

SVERIGE

FRANKRIKE

USTERRIKE BRD

TJECKOSL. BULGARIEN FINLAND

SCHWEIZ

Det hjälper inte alltid att Finland har ett gott rykte om sig ute på exportmarknaderna och är kända både för fin design och bra, hållbara material. Problemen är att Finland är fattigt på kapital och ligger en smula på sidan om.

DDR

Småhusproduktionens (1—2 lägenheter) andel (7/0) av bostadsproduktionen I olika länder åren 1963 och 1970—73.

Utgiven i Forum nr 1976-06

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."