Ambassadören som blev exportexpert

av Ragnhild Artimo Forum 1979-12, sida 14-15, 29.08.1979

Taggar: Personer: Kaarlo Yrjö-Koskinen

$.

Ambassadören som blev exportex

Kaarlo Yrjö-Koskinen, Utrikeshandelsförbundets VD sedan fyra veckor, har ingen belastning av ett tidigare [liv i strålkastarljuset: för den stora allmänheten här hemma ä han relativt okänd.

Sin handelspolitiska och exportsakkunskap har han samlat under drygt tjugo år i utrikesministeriets tjänst, senast som ambassadör i Budapest. Av specialuppdrag kan nämna att han 1970—74 var utlånad till FN som direktör för ECEkommissionens avdelning för öst-väst-handel och teknolog i Genbve.

ye Också i sitt nya jobb är friherre Kaarlo Yrjö-Koskinen en allmänhetens tjänare, Denna gång den exporterande industrins.

— Utan att eftersträva någon mycket definitiv rollfördelning med företagen tillhandahåller Finlands Utrikeshandelsförbund olika forme 1 av service för dessa för att underlätta och effektivera exportarbetet, säger han. — UF insarmlar och förmedlar för exporten erforderlig information, levererar handelspublikationer på främmande språk, arrangerar presentationer i olika länder, sköter exportrådgivning, verkar som handelssekreterarnas funktionell center i Finland etc. Det är givetvis företagens sak om de vill utnyttja den hjälp förbundet erbjuder, eller om de föredrar att operera ensamma eller tex samarbeta med sin egen bransch försäljningsförening. I praktiken är det allt oftare fråga om kompletterande än alternativa lösningar härvidlag.

FORUM 12/7 Ökad efterfrågan

Man kan säga att Utrikeshandelsförbundets ”driftsnivå” stadigt stigit de senaste åren — Ett exempel på detta är att över 1700 företag — alltså praktiskt taget alla våra exportföretag — abonnerar på vår regelbundna informationsservice. — Utrikeshandelsförbundet har en central roll då det gäller att insamla och distribuera exportinformation, presentera vårt varuutbud utomlands, och skapa vår handelsimage.

VD Yrjö-Koskinen anser att det inte kan eller bör vara ett självändamål för UF att fungera som vår exports officiella fasad.

— I egenskap av service- och samarbetsorganisation för utrikeshandeln är detta emellertid i praktiken ändamålsenligt i vissa sammanhang — för alla parter. Vår personal har erfarenhet av och insikter i just de frågor som utgör förbundets uppgiftsfält. De inkluderar inte förhandlingar om priser och leveranstider — detaljer av detta slag är givetvis frågor för företagets egna representanter. UF’:s folk och handelssekreterarna på fältet skall ju inte ersätta företagens egna exportförsäljare, utan komplettera dessa genom att stöda dem i strävandena att f sö till stånd kontrakt.

Ett exempel på UF:s nära kontakter med produktionssektorn är de 32 branschvisa samarbetsgrupper som fungerar inom förbundet. De planerar branschvisa exportfrämjande åtgärder, olika företags gemensamma framträdanden, vilka exportmarknader som är lämpliga att bearbeta 0 5 v.

Export — men vart?

Ett land som Finland har inte råd att sätta in exportansträngningar på alla tänkbara marknader. Det är mest rationellt att koncentrera resurserna på vissa utvalda objekt.

— De länder som exportbearbetas är givetvis inte samma år efter år, säger Kaarlo Yrjö-Koskinen. — Länder som förefaller vara lovande marknader kan plötsligt förlora sin betydelse, och nya objekt av intresse kan uppenbara sig. Därför är det av största vikt att vi håller oss ajour med läget på alla håll för att inte missa några chanser.

Men det är inte nog med att en efterfrågan ‘finns. Beställarens betalningsförmåga är den centrala faktorn för att exporten skall vara lönande.

— Också fattiga u-länder kan vara potentiella exportmarknader, då kännbara investeringar görs i de — Samarbete kan kompensera bristen på resurser också då det handlar om exportansträngningar, säger Kaarlo Yrjö-Koskinen.

FORUM 12/7 med stöd av internationella utvecklingsbanker. Våra handelssekreterare i u-länderna har en viktig uppgift i att skaffa information om sådana projekt i ett möjligast tidigt skede.

Exportörer i alla länder…

Finländska företag har under de senaste åren allt oftare deltagit i projekt i tredje land tillsammans med utländska företag.

— Sådant samarbete är fördelaktigt speciellt då projektet är för stort för ett ensamt företag, eller av sådan art att en totalleverans från Finland inte låter sig förverkligas, säger Kaarlo Yrjö-Koskinen,. — I vissa fall kan det också vara lättare för ett företag att kila in sig på en ny marknad som underleverantör eller samarbetspartner med ett utländskt företag som redan har en etablerad ställning eller tidigare affärsförbindelser i tredje land.

— Dessutom är projekten i u-länderna allt oftare av den art, att en order förutsätter beredskap att med kapital- eller know-how- och personella insatser delta i inkörandet och driften av de företag projektet föder fram. I detta sammanhang är både den eventuella vinsten och den kalkylerade risken större än vanligt.

Resurserna flaskhals

VD Yrjö-Koskinen konstaterar att finansieringen å ena sidan och de begränsade personella marknadsföringsresurserna å andra sidan alltjämt utgör en flaskhals för vår exportverksamhet. Försök att underlätta läget har gjorts, bla på statens försorg. Trots detta är vi fortfarande i underläge jämfört med våra konkurrenter.

— En lösning på problemet är samarbete, genom vilket man rätt långt kan kompensera bristen på resurser. Inom företagen börjar man i allt högre grad bli medveten om detta, vilket också återspeglas i UF:s verksamhet —-— förbundets tjänster utnyttjas i allt större omfattning.

Inledandet av export är otvivelaktigt besvärligt för ett litet företag.

— Pappersexercisen kräver en hel del tid för den som är ovan, och dessutom behövs mycket information, säger VD Yrjö-Koskinen. — UF kan erbjuda hjälp härvidlag genom exportrådgivning. En ny form därav, som gett goda erfarenheter, är exportchef-att-hyra-verksamheten (se Forum 5/78) — förbundet ställer en exportchef till företagets förfogande för en viss period med uppgift att ”köra in” exportrutinerna.

15