Aminnefors först med svänggjutmaskin

Taggar: Teman: svänggjutmaskin

VÄSTRA NYLAN Åminnefors först med svänggjutmaski Åminnefors stålverk firade i fjol sitt etthundraårsjubileum. Men också en åldring kan vara modern. Verket var först i världen med att i produktionsskala ta i bruk en svänggjutmaskin. Det skedde för tre år sedan.

uy» Egentligen var det nödvändigheternas tvång som tvingade fram moderniteten. Den gamla gjuthallen var en flaskhals i produktionen. tappar i periferin av en sorts tallrik. När Siemens-Martin-ugnens kapacitet hade kokillen har gjutits full, vrids tallriken så trefaldigats under en mycket kort tidsperiod mycket att följande kokill komme och gjutkapaciteten förslog inte. i gjutläge. De fullgjutna kokillerna börjar Svänggjutmaskinen möjliggjorde ett bättre vid tallrikens vridning luta, först til utnyttjande av Siemens-Martin-ugnen. Nu snurrar karusellerna i Åminnefors. Stålet gjuts i flaskkokiller som är lagrade på

Bra hus kräver bra byggmateria för sprängare

För vattentaket tti För fasaden Erni

Gyproc Inomhusmurning Saka-tegel

PARGAS KALK AB

Täckmaterialenheten. 08680 Muijala. Tel. 912-35 222.

pappersindustrin

Till innerbeklädna för färg-, lim- och.

FORCIT tillverka — dynamit — ani — rörladdninga — stenbomber — slurr — ammoni — stubintråd

Suomen Forsiitti - Dynamiitti Oy Finska Forcit = Dynamit Ab

Hanko — Hangö

FORUM 20 » 76

FINNDIS polymerdispersioner

FORUM 20 » 76

VÄSTRA NYLAN vågrätt och vidare till läget upp och ner. Då Aminnefors chargestorlek är 60 ton planerades dubbeltallrikar. Två parallellt snurrande tallrikar har vardera 75 kokiller. Den nuvarande produktionen utgår dels från skrot dels från billets som inköps från Koverhar. Av produktionen är 60 procent byggnadsstål, 25 procent handelsstål och resten utgörs av diverse andra produkter, Totalt produceras 190 000—200 000 ton per år.

Marknadsföringen riktar sig främst till hemlandet. I år exporteras ca 20 000 ton och nästa år räknar man med att exporten skall öka till 30 000—40 000 ton. Personalen uppgår till 600 av vilka 120 är årsanställda och 480 timanställda.

Koverhar exporterar 70 procent

Oy Koverhar Ab ingår liksom Åminnefors i Ovako-gruppen. Järn- och stålverke i Lappvik på Hangö udd tillverkar årligen ca 400 000—430 000 ton råjärn och stålverket 350 000—380 000 ton ämnen. Tackjärnstillverkningen rör sig krin 30 000—35 000 ton. Av produktionen utgör exportens andel ca 70 procent. Materialförbrukningen vid ett järn- och

Partek i Muijala 23

Bergsbruk har drivits under århundradens lopp i Västra Nyland. Av bruken är det endast

Koverhar och Åminnefors som i dag sysslar med ståltillverkning.

Ort År Anläggning Grundare

Ojamo ca 1540 Järngruva Erik Fleming

Svartå 1560 Masugn Staten (Gustaf Wasa)

Svartå 1616 Masugn o. hammarsmedja = Staten (Gustaf II Adolf)

Antskog 1630 Masugn o. hammarsmedja Jacob Walle (arrenderat av staten)

Billnäs 1641 Masugn, 2 stånghammare Bergsmästare Carl Billsten

Fagervik 1646 Masugn Bergsmästare Carl Billsten

Fiskars 1649 Masugn o. hammarsmedja Peter Thorwöste

Koskis 1678 — Masugn

Skogby , 1886 Masugn Carl Billsten jr

Trollshovda 1689 Masugn

Orijärvi 1757 Koppar- och zinkgruva

Kärkelä 1765 Kopparhytta

Jussarö 1834 Järngruva Staten M Åminnefors 1873 Smältugn för zink G. M. Westman :

Jussarö 1957 Järngruva Oy Vuoksenniska Ab

Koverhar 1961 Masugn Oy Vuoksenniska Ab och Stora Kopparbergs Bergslags Ab

Koverhar 1971 Stålver stålverk av Koverhars storlek rör sig kring följande mängder — malmer ca 600 000 ton/år — koks 200000 — kalk 75000 — olja 20000

Kraftverkets utbyggnad slutfördes i år. En ny ångpanna och blåsmaskin är under inkörning.

Godsomsättningen i verkets egen hamn är ca 1,3 miljoner ton per år.

Koverhar sysselsätter 650 personer. Av dem bor 45 procent i Lappvik, drygt 20 procent i Ekenäs och ungefär lika många i Hangö. Resten i Tvärminne och Tenala. För personalen har bolaget uppfört ca 430 bostäder,

Omsättningen beräknas i år bli 250 mil mark. DO

Vattenproblem skall lösas

Parteks Mineritfabrik i Muljata på Lojoåsen skall såsom Forum omtalade i nr 18/76 fördubbla produktionen av Vartti-skivor. Skivorna görs av asbestcement och används i huvudsak som taktäckningsmaterial. I samband med utvidgningen har ett problem uppstått med vattenförsörjningen.

ge — Vi har kunnat konstatera att grundvattnet här i trakten har börjat sjunka, säger dipl ing Nils Ar pp e. I våra planer ingår att börja ta vatten från Lehmijärvi sjö på andra sidan av Lojoåsen i stället för att såsom nu belasta ett mindre träsk med slutet kretslop — På längre sikt planerar vi att bygga en större vattenreservoar, Då skulle vi kunna använda oss av samma vatten i ett slutet kretslopp ända upp till 15 år. I dag förbrukar vi 500 kubikmeter per dygn, vilket motsvarar 200 000 kubikmeter per år. — Tillverkningen av asbestcementskivor påminner i princip om tillverkningen av papper. Under produktionen bildas på en vira en massaskiva som i mjukt tillstånd skärs till rätta format. Skivorna antingen pressas eller korrugeras och överförs till ett mellanlager där de ligger åtminstone ett par veckor, Där får de sin rätta hårdhet och hållfasthet, Först därefter levereras de till kunden, berättar produktionschef Heikki

Sutinen, Råmaterialet i asbestcementskivorna är cement, asbest, cellulosa och avfallspapper. Årligen förbrukas 35 000 ton cement, 4 000 ton asbest som importeras från bla Sovjetunionen, Kanada, Australien och Afrika, 1500 ton cellulosa och lika mycket avfallspapper.

— Arbetarskyddet har ägnats stor uppmärksamhet, framhåller dipl ing Antti Palomäki, platschef i Muijala. Dammtätheten ligger betydligt under de fastställda normerna. Rökgaserna åter renas med kalciumhaltigt vatten.

Mineritfabriken i Mujala har en totalvolym på 250 000 kubikmeter och fabriksområdet . omfattar 160 ha.