Andhämtningspaus för Amer
av Janne Salonen Forum 1991-10, sida 12-14, 29.08.1991
Taggar: Personer: Heikki O Salonen
Andhämtningspau för Amer
Text: Janne Salonen
Den senaste tiden har Amer i offentligheten utpekats som ett företag med problem, på grund av att koncernen har haft svårt att få några av nyförvärven, Wilson, och Marimekko att bidra till resultatet. Snarare har d subtraherat från det.
peciellt förvärvet av Wilson renord koncernens förr chefdirektör Heikki O Salonen sista stora operation i Amers ledning, innan han i fjol avgick med sjukpension.
Amer-koncernen av idag är till stor del Salonens skapelse: som Amers VD från 1972 och chefdirektör från 1986 utvecklade han det som ursprungligen närmast var ett tobaksbolag till dagens storkoncern (omsättning ca 7,5 mrd 1990/91). Salonen var en färgstark och även något kontroversiell operatör, men i det stora hela var hans verksamhet mycket framgångsrik: utan honom hade Amer knappast blivit den storkoncern bolaget är idag. T ex förvärven av Weilin+Göös och Korpivaara var framgångsrika operationer enligt varje måttstock.
Allt har sin tid. som redan kung Salomo påpekade, och för Amers del är den starka expansionens skede nu ett passerat stadium för ett tag. I stället för en aggressiv och färgstark expansionist är företaget nu i behov av stabilisation, en uppgift som nya VD Olli Laiho verkar uppfylla väl: han ger ett starkt intryck av eftertänksam och saklig kompetens.
Marimekko drog ner
Frågetecknen kring förvärven av Wilson och Marimekko kastade en skug 1 ga över Salonens sista tid som chefdirektör: speciellt Marimekko har framställts som en katastrofal förlustaffär. Marimekko är dock en så liten bit av Amer att dess förluster ensamma inte hade kunnat bringa Amers expansion till halt: därtill har Laiho med önskvärd tydlighet förklarat att problemen med Marimekko kommer att åtgär Marimekko, “litet” problem. EE das; i ett första skede tillkännagavs en minskning av verksamheten och betydlig personalnedskärning. För ett par veckor sedan beslöt Amer definitivt att sälja Marimerkko — troligast är att köparen är ett amerikanskt bo — Amer har eftersträvat en balans mellan industriell verksamhet och handelsrörelse, och mellan hem- och utlandet, säger VD Olli Laiho.
lag. Marimekko-förlusternas inverkan på hela Amer-koncernen har otvivelaktigt överdramatiserats i offentligheten. vilket kanske beror på att Marimekko är ett så välkänt namn i Finland. trots affärsrörelsens förhållandevis blygsamma omfattning.
Det är svårigheterna inom sportartikeldivisionen Wilson-MacGregor som är huvudorsaken till lönsamhetssvackan, och Laiho hävdar att Amer nu kraftfullt håller på med att åtgärda detta problem. För i år väntar sig Laiho att Wilson-MacGregor åtminstone operativt skall börja gå jämnt ut eller kanske till och med ge ett litet överskott -— och snart börja producera vinster allt eftersom verksamheten saneras och uppgången i den amerikanska och globala ekonomin börjar sätta fart på människornas fritidsspenderande.
På något längre sikt kan WilsonMacGregor dock visa sig vara en något problematisk bit i koncernen: visserligen har sportdivisionen samma starka marknadsinriktning som Amers övriga bitar, men Wilson-MacGregors huvudmarknad finns utomlands, speciellt i USA, som anses vara en svår marknad för utländska företag (även om Amer eftersträvar att Wilson och MacGregor i USA skall uppfattas som amerikanska företag).
Sportbiz krävande
På längre sikt är det också problematiskt att toppsegmentet inom tillverkningen av sportartiklar egentligen är en high tech-business. Inte minst den starkt expanderande golfmarknaden 10/1991 FÖRUN speciellt dess toppsegment. är ytterst krävande och förutsätter en kraftfull satsning på forskning och produktutveckling. Det är en bransch där konsumenterna ställer högsta möjliga krav på produkterna, och de är inte så mycket märkestrogna som fanatiskt måna om att just deras egen utrustning skall vara den bästa möjliga som finns att köpa.
I själva verket kan det röra sig om en business som har så speciella krav, att den inte egentligen hör hemma inom konglomerat, eftersom dess management uteslutande bör koncentrera sig på den egna affärsrörelsen: det kanske inte finns några synergieffekter att hämta, utan tvärtom är det ytterst viktigt att ledningen inte distraheras av angelägenheter som har med moderkoncernen att skaffa.
Frågan är om inte det bästa för Amers aktieägare vore att WilsonMacGregor med tiden skulle avknoppas som ett skilt börsnoterat bolag i USA. efter att divisionen återfått sin tillväxt och lönsamhet: den ameri kanska aktiemarknaden värderar attraktiva företag i snabbt växande fritidssegment (inte minst gäller detta golf) mycket generöst. På detta sätt kan Wilson-MacGregor-affären ännu bli en guldgruva för Amers aktieägare.
Amer har marknadskunnande
I övrigt finns det ingen anledning till pessimism för Amers del, sedan Marimekko-problemet åtgärdats: bolaget har en mycket attraktiv portfölj med stabila, marknadsintensiva produktgrupper med en stark marknadsposition på den finska marknaden, där Amers marknadskunnande kommer till sin fulla rätt.
Om Amers ställning säger Laiho — Resultatutvecklingen var dålig förra året, men vi vet vad det beror på och vad vi bör göra åt det. Vi drabbades också av den allmänna finska konjunkturnedgången. som påverkade inte minst t ex bilförsäljningen, där försäljningen närapå har halverats
FeRUN 10/199 från toppåret 1989, 177 000 ex, till uppskattningsvis 90 000— 100 000 ex i år, även om vi har kunnat behålla vår marknadsandel.
— Ett specifikt problem för oss var köpet av Wilson och dess sanering, som fortfarande pågår: i år väntar vi att arbetet skall börja ge resultat, speciellt då de första tecknen börjar synas på att den amerikanska konjunkturen börjar vända.
Genom köpet av Wilson har Amer blivit ett genuint multinationellt företag: en radikal förändring som företaget inte kan anpassa sig till i en handvändning.
— Vad Wilson beträffar har vi förnyat hela organisationen, och slopat den gamla funktionella organisationsformen med centrum i Chicago, säger Laiho. — Vi har avvecklat huvudkontorsfunktionerna 1 Chicago, en process som fortfarande pågår, och omorganiserat bolaget enligt produktgrupper — golf, tennis, teamsporter m m — som är resultatenheter. Som resul vänd
Wilson-MacGregor var fd chefdirektör Heikki O Salonens (ovan) sista stora operation före sjukpensioneringen i fjol.
Amer…
fortsättnin tat har vi kunnat banta ner organisationen med 250 anställda, vilket innebär en avsevärd besparing, dessutom har vi kunnat minska det bundna kapitalet i varulager m m med tiotals. miljoner dollar under mindre än ett halvår. Omsättningen 1990 var ca 550 miljoner USD. Wilsons rörelseresultat kan mycket väl vara positivt under detta år, även om extraordinära poster och goodwillavskrivningar på koncernnivå kan medföra att resultatet i sin helhet i år ännu inte är positivt.
Balans viktig — Före köpet av Wilson stod Korpivaara för över hälften av koncernen, vilket vi ansåg vara för mycket. Dessutom fanns det tobakssidan, pappersgruppen, och flera små enheter såsom Marimekko, Fionia, Amersoft, Amerbrokers, Amer Institute m m. Det fanns en obalans mellan en dominerande rörelse och många små: nästan alla små enheter har städats undan, även om Marimekko fortfarande är under arbete. Vi har eftersträvat en balans där vi inte har en enda dominerande rörelsegren, men inte heller många för små; för det andra en balans mellan industriell verksamhet och handelsrörelse; och för det tredje en balans mellan verksamheten i hemlandet och i utlandet, så att vi inte är så beroende av konjunkturerna i hemlandet. Allt detta har varit en medveten process som nu börjar vara fullbordad, konstaterar Laiho.
— För pappersgruppens del är ingen expansion att vänta i Finland — Amerpap — eftersom vi redan har en så stor marknadsandel, över 40 procent av partihandeln. Inte heller har
HÅRDA TIDER FÖR AME 9 Ncgativ omsättningsutveckling (—7,3 26 € Internfinansieringen normaliserad.
Ö Den operativa lönsamheten ytterligare ned 7,1 20 — 2,6 & (med fulla ”näringsskattelagsmässiga” avskrivningar) såväl till följd av sjunkande vinstmarginal (relativt sett ökande lönekostnader och ”övriga” kostnader) som till följd av sjunkande kapitalutnyttjandeeffektivitet.
€ Soliditeten kvar på relativt svag nivå (27,3 20). Likviditeten åtstramad men fortfarande inom ett normalt intervall.
+++ Till Amers problem med smältningen av de internationella företagsförvärven har nu tydligen ytterligare ett problem fogats, nämligen nedåtgående omsättningsvolym vid oförändrad absolut kapitalbindning. Företagets kapitalomloppshastighet närmar sig i detta nu ett renodlat industriföretags värden.
1 vi planer på nyförvärv i USA eller Europa under de närmaste par åren, helt enkelt därför att vi nu måste koncentrera oss på att stabilisera koncernen efter den föregående expansionen. Det är dock ett problem att industrin håller på med att köpa upp pappersgrossister ute i Europa, så att det börjar vara ont om dem, förutom i Tyskland och i någon mån i England.
Korpivaara bidrar med ett positivt resultat även i en lågkonjunktur, också om det inte är lika gott som under högkonjunkturens toppår. Amer ha ändå kunnat behälla sin marknadsandel, så det ger en volym även under en lågkonjunktur.
— De allmänna konjunkturerna påverkar endast obetydligt tobaksförsäljningen, säger Laiho. — Det är en mycket stabil marknad, även om marknaden är mättad och i sin helhet har börjat retardera, med ca 1 procent per år. För vår del har vi motverkat detta genom att hela tiden öka vår marknadsandel, som i dag uppgår till 67 procent. Vi har bara 33 procent kvar att erövra! LJ
Totalresultat
Kassaöverskott I A Kassaöverskott 2 157 Nettoinvesteringar 446
Kassaöverskott 4
SAMMANDRAG Företag: AMER MMK Perioder: 1986/87 — 1987/88 — 1988/89 — 1989/90 — 1990/91
Omsättning 3 601 2543 5845 8197
Omsättningsförändr.— “46 XXX 41.22 14.22 14.93
Förs. bidragsprocent 11.15 9.87 9.17 9.33
Driftsbidragsprocent 10.68 9.4 8.57 8.01
Nettoresultat 143 119 157
Avk.på inv.kapital ROI Vinstmarginal
Inv.kap:s oml.hastighet 1.34 Avk.på eget kap. ROE
Soliditet EK/TK 39.26 Likviditet NRK/OMS 20.94 Anl.kap.intensitet AT/TK 28.06 Z-värde (krit. <—4.5) —2. 10/1991 FÖRUN
