Anonyma expertgrupper löser företagets problem

av Holger Ström Forum 1977-09, sida 16-18, 18.05.1977

Anonyma expertgrupperlöser företagets problem

Det är inte många av ett företags problem som behöver förbli olösta om man nalkas dem på rätt sätt. Gör så här: a) analysera dem först noga, b) samla sedan en eller flere grupper experter med relevant kunskap och c) se till at dessas kreativitet fungerar.

Detta förefaller att vara en variant av den berömda tulipanarosen. Men faktum är att den amerikanske företagskonsulten Don G amache, upphovsman till och innehavare av företaget Innotech Corporation, Norwalk, Connecticut, USA, har fått den att blomma riktigt vackert under de sju år han byggt upp sin verksamhet inom vad ha kallar »" Innotech har fn en fast stab på ett trettiotal man och därtill etablerade kontakter med nära 3000 specialister på olika områden åv framför allt industriellt intressanta vetenskaper, huvudsakligen i USA. Sedan någon tid tillbaka samarbetar Don Gamache med det svenska konsultföretaget Value Management Institute of Scandinavia AB (VMI) i Djursholm och dess ledare Ulf Perning, som sedan länge varit verksam också i Finland.

Det är tre sorters problem Don Gamache är specialiserad på att lösa åt sina klienter e ta fram nya produkter och verksamhetsgrena e hitta nya användningsområden för existerande produkter, material och tekni e lösa ”omöjliga” tekniska problem, som företag skjutit åt sidan för att de varit alltför besvärliga.

Tvärvetenskaplig informatlon |

Metoden går i korthet ut på att klientföretagets problem, noggrant analyserat av företaget självt i samarbete med Innotech, läggs fram för en grupp experter som mer eller mindre kartlägger all relevant information inom området, talar om vart utvecklingen är på väg, var man kan vänta sig att något nytt är på kommande osv. Ett slags tvärvetenskapligt samtal inom en begränsad sektor, på relativt hög nivå, alltså. Expertgruppen får inte veta vilket klientföretaget är och vice versa. Gruppens sammansättning ge 1 ”planned invention”, planerad uppfinning.

inte heller några hållpunkter därvidlag. Personer från konkurrentföretag är direkt uteslutna. Dessutom väljs gruppens medlemmar aldrig från just det område där klientföretagets egen specialiserade expertis är koncentrerad. Man vill i stället ha kunskapsbilden breddad utöver angränsande områden.

Resultatet av detta informationsmöte sammanfattas sedan av Innotech och läggs fram för klientföretaget eller närmast den expertgrupp som detta inom sig formerat för problemets handläggning. Denna grupp definierar sedan det område där det finns bäst överensstämmelse mellan de utomstående experternas bedömning och företagets egna resurser och ambitioner.

Två veckor i bakhuvudet

Sedan kommer det intressantaste skedet, kreativitetsmötena. Ett sådant förbereds så att Innotech till en ny grupp experter, vanligen 6-7 stycken, valda ungefär som den ovanbeskrivna informationsgruppen, lämnar en detaljerad PM som beskriver företagets problem och det ”gökområde” för lösning som den förra expertgruppen och klientföretagets specialister identifierat. Också för denna grupp — liksom för alla de grupper som möjligen framledes engageras för problemlösningen — förblir företaget anonymt, och vice versa. Det är ett väsentligt drag i metoden: problemet ska vara renodlat och frikopplat från alla inflytelser från klienten eller hans miljö.

De vidtalade experterna får sin P ett par veckor före mötet. De ska läsa den noga och uppmanas ha ett antal lösningar i bagaget när de möts. Främst därför, säger Don Gamache, att de åtminstone undermedvetet ska syssla med problemet. Där är sällan några av dessa färdiga förslag som överlever den fortsatta proceduren. Det är mot slutet, när gruppen blivit samspelt, som de verkligt goda idéerna kommer. Men mer än tre timmar får inget kreativitetsmöte ta.

Snålskjuts — nejdå!

FRÅGA: — Men är det riktigt juste att på det här sättet, ett par veckor i förväg, ha personer av vilka åtminstone en del är anställda hos andra arbetsgivare att fundera över en speciell, låt vara anonym, klients problem? Är det inte att snylta på arbetstid som tillhör andra?

DON GAMACHE: — Envar äger väl sin egen hjärnas kapacitet och sin fritid, oberoende av vem han arbetar för. Men vi förvissar oss alltid om att de experter vi engagerar i de olika fallen, gör sin insats för oss med sin arbetsgivares goda minne. I många fall är det folk från tidigare klienter, som vanligen är mycket positiva till oss och inte har något emot att deras medarbetare får sin kreativitet upptränad.

FRÅGA: — OK, men kan man då inte å andra sidan befara att en del arbetsgivare låter sitt folk vara med för att få nys om vad andra företag sysslar med? Ett slags diskret industrispionage?

DON GAMACHE: — Jag upprepar:at ‘vi aldrig engagerar experter frå klienten så närliggande områden att det kunde träda konkurrenshänsyn för när. Visst förekommer det att mötesdeltagare, framför allt sådana som är med första gången, kommer med gissningar om vem klienten är, Men vi besvarar dem aldrig. Och om nödvändigt maskerar vi problemet så att klienten inte kan identifieras. — Tysta gissningar, so what? Det är inte heller svårt för Innotech, som arbetar över hela den amerikanska kontinenten, att välja expertgrupper på betryggande avstånd från klientens miljö. Och ingenting hindrar att

FORUM 9/7 tex en svensk klients problem exponeras för en amerikansk expertgrupp och tvärtom.

Gruppdynamik

FRÅGA: — Men hur kan man vara säker på att expertgruppens medlemmar verkligen släpper till sina bästa idéer. Finns det inte risk för att någon som tycker sig ha kläckt något verkligt fint håller tyst med det och själv försöker slå mynt av sitt snillefoster?

DON GAMACHE: — Nej, av två skäl. För det första skulle han alltför flagrant bryta mot den överenskommelse om sin medverkan han undertecknat. För det andra, hur mycket värd är egentligen en mer eller mindre ”rå” idé, den må vara aldrig så snillrik, utan tillgång till hela den apparat för vidareutveckling och exploatering som behövs. Gruppens arbete går ju ut på att skapa intellektuellt underlag för något som så småningom ska lämpa sig för just ett enda företags unika kapacitet. Uppfinningar är inte några omedelbart rikedomsalstrande snilleblixtar utan resultat av en lång utvecklingsprocess. Det vet nog de människor vi använder. Dessutom blir grupparbetet vanligen ett slags positiv tävlan, där alla är angelägna att vara med. Jag tror ingen kan sitta och tjuvhålla på en idé.

Resultatet av ett kreativitetsmöte — ofta hundratals råidéer — sammanfattas och överbringas av Innotech till klienten, vars expertgrupp väljer ut något tiotal idéer som mest lämpade för företagets behov. På basen av dem gör Innotech upp en ny ”smalare” PM, en problemorientering som på ovan beskrivet sätt läggs fram för en ny expertgrupp för ytterligare idékläckning. Resultatet går tillbaka till klientföretaget, som gör ett nytt urval osv. I de flesta fallen behövs två kreativitetsronder, någon gång räcker det med bara en, ibland behövs tre och någon gång fyra. Till slut återstår, efter klientföretagets slutliga sållning, två, kanske tre idéer som på bästa sätt svarar mot de kriterier för en lyckad lösning som <klientföretaget från början ställde upp.

FORUM 9/77

Don Gamache (t v) och hans svenska partner Ulf Perning

Det tar vanligen inte mer är sex månader att komma så långt. Sedan återstår själva förverkligandet, och huvudansvaret för detta anförtros åt en sk champion inom klientföretaget, dvs någon av dettas medarbetare som på ett tidigt stadium kommit in i skeendet och nu bedöms ha vilja och förutsättningar att ”få saker att hända”.

Vad kostar det och vad får man?

Innotech får ersättning i form av viss royalty under viss tid på idéns avkastning. Skulle den bli lika med noll utgår bara kostnadstäckning.

FRÅGA: — Antag att en klient inte vill 10 ut med någon royalty till Innotech och i stället ligger och väntar med idén tills han kan lansera dem som sin egen, möjligen i något förändrad form?

DON GAMACHE: — Visst finns risken, i teorin. Men den bekymrar oss inte. Är en idé värd att exploateras så lär inte vår royalty vara något hinder. Förresten, alla de idéer som under procedurens lopp har kläckts står till klientföretagets förfogande. De papper vi har överlämnat till klienten är hans egendom. Alla medverkande är införstådda med detta.

Hur bli kreativ?

FRÅGA: — Slutligen, den mångomtalade kreativiteten. Hur bär man sig åt för att locka fram den? Eller begränsar man från början urvalet av medverkande till personer som är kända som idérika och snabbtänkta?

DON GAMACHE: — Inte alls. D medverkande väljs på grundvalen av .

sina kunskaper. De är det primära. Är personerna av naturen kreativa, så mycket bättre. Men den sortens människor är sällsynta. Det är på mötesledarna det ankommer att manipulera fram kreativiteten samtidigt som de måste ha de fackkunskape som gör att de talar samma språ som mötesdeltagarna i övrigt. — Därför är det inte alls säkert att vi bland våra fast anställda har de rätta mötesledarna. Men vi vet var vi kan söka dem och vi kan, i det enskilda fallet, instruera dem att få fram deltagarnas kreativa jag. Det finns ett antal etablerade tekniker för ändamålet som det inte lönar sig att gå in på i detalj. Gemensamt för dem alla är att de förmår deltagarna, dessa specialister med «vanligen ganska invanda tankebanor och prestigebeteenden, att nalkas problemen på ett helt nytt sätt och Vänd 1 praktiskt taget leka fram idéer, som ändå är präglade av deras samlad “kunskaper och erfarenheter.

Här ett prov på en av de instruktionsvarianter som Innotechs mötesledare har de medverkande att följa 1. Utgångspunkt: Varje ny idé innehåller element av känd kunskap (A och B) kombinerade på ett nytt sätt som ger ny kunskap (C), vilken i sin tur införlivas med massan ”känd” kunskap. Ju fler element av A och B (känd kunskap), desto större chanser för att C ska komma till stånd. Alltså, låt alla era kunskaper och erfarenheter från livets olika områden flöda och medverka till nya idéer 2. Tänk positivt! Kommer någon med en idé som inte är så lysande peka inte på svagheterna. Försök förbättra den. Eller kom med ett bättre alternativ.

3. Släpp lös tanken och fantasin. Det som spirar hos en kan blomma hos ’en annan.

4, Vi vill ha massor av idéer, inte bara några få omsorgsfullt övervägda förslag.

5. Skriv ner varje-idé på ett kort, “gärna med en snabb skiss och några få förklarande ord. Varken konstverk eller = ingenjörsprestationer. Bara så idén blir klar. Signera den med dina initialer. Ju fler kort du kommer med, desto bättre.

6. Lägg alla dina idékort i en hög på bordet men förklara samtidigt idéerna för de andra för att stimulera dem.

7. Utveckla inte idéerna för långt. Associera fram nya i stället.

8. Håll tanken kvar på den idé som för ögonblicket diskuteras. Börja inte privata diskussioner med dina närmaste grannar. Vad du har att säga blir värdefullare om hela gruppen kan dra nytta av det och befrukta dina tankar med sina egna.

9. Bekymra dig inte för problemets parametrar eller vart det bär iväg när gruppen verkligen kommer i gång. Det är inte ditt problem utan mötesledarns 10 Spänn dig inte. Du är här so allmän företrädare för ditt kuns kapsområde, inte som expert.

10. Koppla av, skämta, ha det så trevligt.

Holger Ström El / OQO al é FINSKA ÄNGFARTYGS AKTIEBOLAGET Resultaträkning 1.1. — 31.12.1976 OMMsätthing . sosorsssressrerrrrrrrars res rs rs bärs Kerr ra 279.153.611,19 Övriga intäkter och kostnader Kostnader Ränteintäkter 704.783,75 Material och förnödenheter/varor 39.916.593,78 Dividendintäkter 102, 513) ,60 LÖN sosse rse er eder are res ks 83,619.536,92 Övriga intäkter . 2.833.945, ,44 Pensionskostnader, egna stiftelser 2.500.000, — Valutakursvinster/förluster +6.899. 183, 66 +10.540.426,45 Hyror. sosse ss erat 1:461:544,05 7 53 200 56 Övriga kostnader 100.186.731,30 rd Förändring i lager —1.158.640, 228,843.046,84

Driftsbidrag Vinst vid fartygsförsäljni Avskrivningar

Rörelseresultat -…issssrsseereseserer ere rer nr

AKTIVA Finansieringstillgångar

Byggnader” 51.274-268,18 Inkomstskatt …,. Maskiner och AR 080,44 06 Förmögenhetsskatt . … Övriga utgifter med lång verkningstid . 42.184. — — 51.803.165,68 Från dispositionsfonden .

79 « — 50.310.564,35 24,146,074,84 Direkta skatte 22,652.873,51 Räkenskapsårets vindt

Balansräkning den 31 december 1976

Främmande kapital

Räntekostnader . …….

frrrererer ers rer rens rar rask Are 27.663.944,52 1.584.998,72 750.000, — 750.000, — 1.584.998,7 3.944.356,72

PASSIVA

Kassa och banktillgodohavanden …..,…-.ssssrrer 1.214.300,83 Kortfristigt Försäljningsfordringar och agentkonton 52.004.428,33 Leverantörsskulder och agentkonton . 33.708.476,33 Lånefordringar, kortfristiga . 527.490,52 Förskottsbetalningar 48.000, — Lånefordringar, långfristiga 3,885.661,05 Resultatregleringar … 8.509.003,93 Resultatregleringar …. 619.425,49 Övriga fordringar . —8:384.086,58 Finansieringsväxlar ……. 9.000.000, — 64,635,392,80 Övriga kortfristiga skulder - —79,615.704,49 Omsättningstillgångar ”130.881.184,75 Material och förnödenheter « sssssssssrerisrserss reser rar 8.917.272,14 Långfristigt Anläggningstillgångar och övriga utgifter Län av a bnningsinrättningar . 153. CN 808,26 med lång verkningstid Pensionslån …..ssssrsess :000.000, Fartyg I. 1. 1976 433.275.117,03 Övriga långfristiga skulder : 05. 862.627,86 Ökning svs 27:318-319,81 251.150.436,12 inskning . a 495. 2 Avskrivning + ,.sees —B1:274.268,18 368.021.255,84 Kreditförlustreservering fateeeserar ere est r er rens 1.000.000, — Fartyg under byggnad 1. I 14.874.872, — Eget kapital. — kning 32.189.402,40 — 47.064.274,40 Aktiekapital .. 48.000.000, — Byggnader och konstruktioner 1, 1. 1978 2,248.719, — Reservfond. …. 55.860.933,37 Ökning 97.219,44 Dispositionsfond 13.424.266,63 Minskning . 1,427.046, — Vinstmedel från tidigare år 2.464.312,64 Avskrivning . : — 79.080,44 839.872, — — Räkenskapsärets vINSt . …..sserrrirsrsrsver rer es rare rr 3.944,356,12 Maskiner och Inventarier 1. 1. 1976 . 1.313.601, — 123.693.869,36 kning . 207.683,13 Minskning 160.496;07 Avskrivning 408.233,06 952.555, — Aktier och aridelar 1. 1. 1976. 12.329.874,25 Ökning . 4.056.065,88 Minskning 266.166,08 Minskning 266.166,08 —16,119.774,05 Övriga utgifter med lång verkningstid 1. 1. 1976 . 421.848, — Avskrivning 42.184, — 379.664, —

Värderingsposter Kursförlust på lån Emissionsförlust på lå 433.377.395,2 395.430, — 395430, mk 507.325.490,2 1 mk 507.325.490,23

FORUM 9/77