Antalet flygbolag fortsätter minska

av Henric Borgström Forum 2010-01, sida 28-29, 28.01.2010

Taggar: Teman: flygbranschen

EE FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2018

Antalet flygbolag fortsätter minska

Flygbranschen gör miljardförluster, och flera av de ekonomiskt mest trängda bolagen har försvunnit från marknaden. Flera flygbolag kämpar för sin överlevnad, medan några asiatiska bolag fortsätter att köpa nya flygplan.

HENRIC BORGSTRÖM IH ÖRESUND Huvudorsaken till reguljärflygets kris i flertalet europeiska länder är de stora kundföretagens kraftigt nedskurna resebudgetar. Det bekräftas av den affärsresebarometer som AMERICAN EXPRESS nyligen genomfört. Av 336 tillfrågade företag med omfattande tjänsteresor svarade två tredjedelar att de minskat resebudgeten med minst 31 procent.

Dessutom har affärsresenärerna i allt större utsträckning övergått till lågprisflyg, vilket tvingat de gamla reguljära flygbolagen till drastiska prissänkningar. Under 2009 beräknas biljettpriserna ha sjunkit med 18 procent. Till detta kommer självförvållade problem, främst fackliga organisationer som inte förstått de nya konkurrensvillkoren. Strejker och maskning har skapat stora problem och extrakostnader för kunderna.

Lågprisbolagen har i allmänhet lägre löner, längre arbetstid och mer serviceinriktad personal samt bättre utnyttjande av flygplanen. Ett exempel är sas vars situation är akut trots en nyemission och bantade kostnader. SAS sade förra året upp 60 piloter sedan man fått 21 flygplan överflödiga genom nedskärningar av linjenätet. Men pilotfacket protesterade mot uppsägningarna och kräver centrala förhandlingar, samtidigt som det påstår sig vara medvetet om bolagets allvarligaläge.

Värst är den danska kabinpersonalen med upprepade strejker trots betydligt högre löner än på flertalet andra flygbolag. Detta framstår som märkligt för oss som många gånger upp levt glåmiga, uttråkade och tuggummituggande flygvärdinnor på planen.

SAS står inför en snar undergång om resandet inte stiger kraftigt. Och då har ändå kabinfaktorn, andelen sålda flygsäten, ökat genom nedskärningarna.

Svenska staten är största ägare med 21procent, danska och norska staterna har vardera närmare 14 procent. Men svenska regeringen har klart deklarerat att den inte kommer att skjuta till nya pengar om det blir ny kris.

Sommaren 2007 värderades SAS på börsen till närmare 7 miljarder euro, i dag är bolaget värt cirka 1 miljard euro trots ennyemission i mars 2009 som inbringade cirka 600 miljoner euro i friskt kapital. Dotterbolaget SPANAIR såldes för en euro, vilket tvingade SAS att skriva ned bokförda värdet med cirka 500 miljoner euro.

Dessutom måste SAS snarast köpa nya flygplan som drar bara drygt hälften så mycket flygbränsle som den nuvarande åldriga törstiga luftflottan.

Men SAS är långt ifrån det enda flygbolaget med svåra problem. Andra bolag har förutom löpande ekonomiska problem drabbats av resenärers ilska till följd av osorterat bagage. Detta gäller inte bara FINNAIR.

Större chans för lågprisbolag. BRITISH AIRWAYS drabbades av strejk under jul- och nyårshelgerna. Facket genomförde strejken trots att BA går med förlust och står inför en möjlig fusion med spanska IBERIA, vilket anses nödvändigt för att klara konkurrensen med AIR FRANCE-KLM OCh LUFTHANSA.

Asiens största flygbolag JAL, Japan Airlines, genomgår nu rekonstruktion. Många andra asiatiska flygbolag är också i ekonomiska svårigheter.

Lågprisbolagen går också klart sämre ekonomiskt, men har betydligt större chanser att överleva. RYANAIR expanderar linjenätet och ökar vinsten i år, därmed tar man igen en del av tidigare kraftigt tapp. Bolaget har tidigare köpt det nationella irländska AER LINGUS.

Ryanairs vd MICHAEL O’LEARY väckte nyligen uppmärksamhet genom att förklara sig villig att kontant överta också tyska LuFTHANSA, som dock knappast är till salu. Men med sådana spektakulära uttalanden skapar O’Leary uppmärksamhet på samma sätt som när han tänkte högt om att Ryanair kanske skulle ta inträde till toaletterna ombord eller att ta extra betalt för överviktiga personer. Idéerna blir knappast verklighet men har gett publicitet i hela världen.

Lågprisbolagen har fortfarande en stor potentiell marknad framför sig när allt fler länder med reglerad flygtrafik i framtiden öppnar upp för fri konkurrens.

Flygbolagens internationella organisation 1ATA räknar med att de 240 medlemsföretagen under 2010 halverar förra årets förlust på cirka 7 miljarder euro. Detta sedan 30 av de ekonomiskt sämsta bolagen försvunnit förra Året.

Men det innebär att de sammanlagda förlusterna från år 2000 passerar 30 miljarder euro. IATA räknar med att antalet passagerare i år ökar med 4,5 procent och flygfrakten med 7 procent.

Asiatiska investeringar. Flygbolagens dåliga resultat och dystra prognoser för branschens framtid har inte hindrat främst asiatiska flygbolag från att stå kvar vid tidigare order på nya flygplan och även beställa nya.

THAI AIRWAYS planerar att under första kvartalet beställa tolv nya passagerarplan. Bolaget har nu en flotta på 88 flygplan med en medelålder på tolv år, vilket innebär att de är dubbelt så gamla som genomsnittet hos SINGAPORE AIRLINES.

MALAYSIA AIRLINES har tecknat avtal om köp av 15 Airbus A330-300 samt en option på ytterligare tio likadana flygplan. Styckepriset beräknas till cirka 200 miljoner dollar med en god rabatt vid större beställningar. Ennyemission bidrar till finansieringen. Leverans sker mellan 2011 och 2016. Dessförinnan erhåller Malaysian sju Airbus 380 (styckepris cirka 327 miljoner dollar) och 35 Boeing B 737-800.

Budgetflyget TIGER AIRWAYS i Singapore, som ägs till 49 procent av Singapore Airlines och till 16 procent av RYANASIA, opererar nu

BETALAR MINDRE.

Flygresenärerna har vant sig vid ständigt sjunkande biljettpriser. Flygbolagen måste därför öka passagerarantalet markant för att bli lönsamma.

17 Airbus A320 och har beställt ytterligare 55 flygplan fram till 2016.

Statliga flygbolaget EMIRATES i Dubai har trots pågående djupa kris i landet ordnat ny finansiering för de sex Airbus A380 som nyligen levererats.

Billigare från Stockholm. En märklig konse’vens av prissättningen på flygbiljetter hos SAS i de tre ägarländernas olika valutor ger absurda följder. Biljettpriset blir betydligt högre från Köpenhamn till Bangkok jämfört med om avfärden sker från Stockholm via Köpenhamn och vidare med samma flygplan till Bangkok.

De som firadejuli Skåne och köpt de billiga re biljetterna Stockholm-Köpenhamn-Bangok fickinte hoppa över första delsträckan och åka den närmsta sträckan med tåg över Öresundsbron och stiga på direkt i Köpenhamn. I så fall hade hela biljetten blivit ogiltig.

Det blev alltså att ta sig de 600 kilometernaupptill Stockholm för att flyga ned till Kö penhamn och vänta där några timmar. Förklaringen är att annars skulle många danskar haköpt de billigare biljetterna från Stockholm men ändå stigit på hemma i Köpenhamn.

En snabbkontroll visade att avresa från Stockholm 15 januari via Köpenhamn till Bangkok med hemresa samma sträcka 31 januari kostar 11 325 svenska kronor. Den som stiger på i Köpenhamn betalar för den kortare sträckan 14 910 svenska kronor, cirka 30 procent mer.

Flygplatser säljs ut. En alltmer påtaglig tendens är flygplatsernas försök att konkurrera med lägre avgifter för luftfarten och högre intäkter från den kommersiella verksamheten i flygterminalerna. Ett exempel är statliga svenska LUFTFARTSVERKET som tidigare hade 19 flygplatser, nu 16 och inom några år ska koncentrera sig på de 10 viktigaste. De som ska säljas” är Jönköping, Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Karlstad och Ängelholm.

Kommuner och andra lokala intressen tvingas mer eller mindre mot sin vilja att ta över de flygplatser som Luftfartsverket släpper ifrån sig. Lustigt nog var flygplatsen i Norrköping där Luftfartsverket har sitt huvudkontor en av de första som lämpades över till lokala intressen. Och flygplatsen har sedan dess skaffat sig några utländska linjer, därav en till Helsingfors med FINNCOMM.

Av Luftfartsverkets intäkter 2008 på cirka 640 miljoner euro kom drygt 100 miljoner euro från passageraravgifter, en minskning med 6 procent trots att antalet passagerare ökade med en halv procent. Två gånger under 2008 sänktes avgifterna för flygbolagen när de drabbats av bland annat högre bränslekostnader, en gång sänktes de 2009 sedan antalet resenärer minskat med drygt 10 procent.

Under 2008 ökade hyror och arrenden från bland annat flygplatsbutiker med cirka 7 procenttill cirka 80 miljoner euro, bilparkeringsavgifterna med cirka 6 procent till drygt 50 miljoner euro.

En ytterligare intäktskälla är hyror från hotellen. Ett originellt grepp tog ArlandaStockholm när man lät inreda en avställd Boeing 747 till vandrarhemmet Jumbo Hostelintill flygplatsen. Flera flygplatser har också aktiverat konferensverksamheten.