Antarktis hägrar

av Ragnhild Artimo Forum 1988-20, sida 16, 15.12.1988

FINNARP 198 edan ”byggstenar” och utrustning för den finska forskningsstationen Aboa (en hyllning till Åbo) stävar vidare längs den sydamerikanska östkusten ombord på svenska Stena Arctica mot Antarktis (se Forum 19/88), har den finska Antarktistorskningen tagit steget upp i stratosfären: den 22 november sköts den första finska radiosonden upp från Antarktis för mätningar i ozonskiktet i stratosfären. Inom ramen för detta finsk-argentinska samarbetsprojekt skall en sond per vecka skjutas upp från den argentinska forskningsstationen Marambio. Mätningsresultaten ger ett gott jämförelsematerial med de motsvrande mätningar som utförs från Sodankylä. FINNARR. Finnish Antarctic Research Programme (jfr ”namnstandarden” SWEDARP) blir den stora nationella Antarktisprofileringen inför översynen av Antarktisfördraget 1991. Den finska basen — “”monteringsfärdig” — väntas nå sin destination på Drottning Mauds land, ca 300 km från den tyska basen Georg von Neumayer, annandag jul. Stena Arctica har denna vecka i Montevideo tagit ombord den finska gruppen som skall sätta upp FINNARPstationen. Svenskarna satte upp sin forskningsstation Vasa för ett år sedan och finska Aboa, som placeras i dess omedelbara närhet, utgör tillsammans med Vasa Nordenskiold Base. Det finska forskningsprogrammet inklu “ABOA” PÅ SLUTRAKAN, DAGS FÖR ANTARKTISKA FÖRSKNINGSPROGRAMME derar glaciologi (isforskning), geologi, arktisk byggnadsteknik, medicin, atmosfären, havsforskning, och skeppsbyggnadsteknisk forskning.

Atmosfärforskningen omfattar förutom sondprogrammet med Argentina etableran d det av en automatisk meteorologisk station

Text: Ragnhild Artim som kommunicerar data till ett globalt nät. Isforskningen inkluderar bl a prover för isotopanalys och mätningar av smältning. Havsforskningsarbetet inkluderar havsbiologiska, -kemiska och geologiska undersökningar — bl a planktonforskning. Den medicinska delen av FINNARP-projektet inriktas

Antarktis omges på många håll av 100—300 m tjocka ”ishyllor”, shelfisen, från vilken avspjälks de jättelika isflak som flyter ut I havsområdena. Kvar blir en brant 10—30 m hög iskant att forcefa. (Foto: Swedarp!O Melander finländska Antarktisexpeditione nästa ”sommar” — vår vinter 1989-90 — skall ta i bruk, börjar se ut som ett fartyg. Skrovet, som byggts av Laivateollisuus, skall bogseras till Wärtsilä Marines Helsingforsvarv ännu inom december.

Vid Helsingforsvarvet fortsätter arbetena på fartyget med bl a installation av huvudmotorer, propellrar och däckshuset — och sedermera övrig teknisk utrustning. Leveransen är i maj 1989, och expeditionen avseglar följande höst.

Forskningstfartyget, som blir ett viktigt flaggskepp för Finland som byggare av

Pirandska vakta som de högklassiga havstorskningstfartyg, har beställts av Havsforskningsinstitutet, men byggs inte uteslutande för expeditionen — det får användning som forskningsfartyg för olika projekt även efter återkomsten, då fartyget de facto ersätter det 35 år gamla forskningsfartyget Aranda.

Det nya fartyget blir inte en isbrytare, men väl isgående i klass Super A 1. Fartygets längd är 60 m, bredden 13,5 och djupgången 4,6 m vid deplacement 1750 ton. Den dieseleketriska porpellermotorns effekt blir 2 600 kW.

På bilden forskningsfartyget på a i slutet av november. L 1 på kartläggning av expeditionens anpassing till extrema verksamhetsförhållanden.

De byggnadstekniska undersökningarna gäller främst byggnadskonstruktionernas funktionsduglighet i långvarig hård köld, materialens väderbeständighet och värmeisolationsförmåga. Skeppsbyggnadsteknisk forskning kormrner att utföras på det finska forskningstfartyget (se ruta) nästa antarktiska ”sommar” (1989—590) bl a med givare applicerade på fartyget för att mäta dess ”antarktiska beteende”. Dessutom undersöks den antarktiska havsisens mekaniska egenskaper.

I det finska forskningsprogrammet medverkar representanter för Helsingfors universitet, Statens tekniska forskningscentral VTT, Geologiska Forskningscentralen GFC Havstorskningsinstitutet, Meteorologiska institutet, och Åbo Akademi.

FINNARP innebär också intensivt internationellt samarbete. Det mest omfattande samarbetet blir med de svenska forskarna, ozonmätningarna utförs i samarbete med Argentina, och i andra delprojekt samarbetar de finländska forskarna med kolleger från Norge, England, USA, Kanada och Australien. L 20/1988 FORUM,

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."