Äntligen pengar för forskning (men vi ligger ännu efter)

av Ragnhild Artimo Forum 1980-16, sida 16-18, 22.10.1980

Taggar: Teman: forskning

Äntligen pengar fö (men vi ligger ännu

Efter år av svältbudget för forskningen innehåller statsförslaget för 1981 äntligen en höjning av forskningsanslagen. Men under de knappa åren har den finländska forskningen accelererande sackat efter de övriga industriländerna. Internationellt sett har våra forskningsanslag legat på en av jumboplatserna. Vi tar nu en rätt sen start för att — hoppeligen — knappa in på det internationella försprånget.

9 lorskningen är — sent omsider — en av tyngdpunkterna i statsbudgetförslaget för 1981. Informauonschef Tom Westergård vid Statsrådets informationsenhet berättar att ökningen av anslagen jämfört med innevarande år procentuellt är kännbar.

Undervisningsministeriets budget har höjts med i genomsnitt 14 procent och handels- och industriministeriets med 22 procent jämfört med innevarande är.

Inom ramen för undervisningsministeriets budget faller bla statens högskolor, vilkas anslag höjs med 16 procent. Övriga högskoleutgifter höjs med 30 procent. För Finlands Akademi och stödjandet av vetenskap ökar anslagen med 30 procent.

Inom ramen för handels- och industriministeriets budget faller 1 ex Statens tekniska forskningscentral, som kan emotse 27 procent högre anslag. Geologiska forskningsanstalten, som får 13 procent mera, och Havsforskningsinstitutet, 21 procent mera anslag än i är. För uppdrag som Statens tekniska forskningseentral utför åt utomstående hur reserverats en anslagsökning på 24 procent, för stödjandet av den tekniska och kommersiella forskningen en ökning på 34 procent, och för energihushållning, vilken rubrik täcker energiforskning, ökar anslagen med hela 68 procent.

På papperet ser alltså statsförslaget för 1981 rätt lovande ut då det gäller forskringspengarna.

Men även om de procentuella ökningarna I många fall är avsevärda, betyder det inte utan vidare av forskarna är nöjda, konstaterar informationschef Westergård. Det är ju den markmässiga ökningen som avgör hur stor praktisk betydeise anslagen fär för de mottagande instanserna, och vilka verksamhetsmöjligheter de innebär.

16

Uttryckta I mark är ovannämnda anslag i statsförslaget 1981: Statens högskolor I 188 Mmk, övriga högskoleutgifter 30 Mmk. Finlands Akademi och stödjandet av vetenskap [30 Mmk, Statens tekniska forskningscentral 102 Mmk. Geologiska forskningsanstalten 65 Mmk,. - Havsforskningsinstitutet knappa 10 Mmk, STF:s uppdragsforskning 103 Mmk. stödjandet av den tekniska och kommersiella forskningen nära 184 Mmk, och energihushållningen nägot under 175 Mmk (avrundade tal).

Grundforskningen viktig

Uncdervisningsminister Pär Stenbäck anser alt forskningsanslagen I statsbudgeten för nästa år är på en tillfredsstälande nivå:

Det förslag Statens vetenskapsråd framlade godkändes i sin helhet. I rådet är som känt regeringen. högskolorna och forskningsanstalterna representerade. Budgeten innebär att den nivå som uppnäddes för innevarande är bibehålls.

Da det gäller den forskning som bedrivs inom högskolorna har minister Stenbäck betonat vikten av att grundforskningen Wryggas Även om tillämpad forskning kanske ger snabbare ckonomiskt utbyte genom att på kort sikt gagna vår industri och dess export, är det med tanke på den finländska forskningens framtid av vital betydelse att bibehälla och utveckla egen grundforskning. Dei har funnits en skrämmande tendens att förbise detta självklara faktum. Men man kan inte tr längden upprävthälla högklassiga förskningsanstalter som exempelvis Statens tekniska forskningscentral -— om man inte ser till att forskaräterväxwen är tryggad. att vi har en tillräckligt faren och mangsidig forskarkär. Enda sättet att säkra detta är att se till at högskolornas möjligheter att forska ä forskning efte tillfredsställande. En tendens att prioritera den tekniska forskningen framom den naturvetenskapliga har också kunnal noteras. men man bör beakta att också den naturvetenskapliga forskningen kan tjäna mdustrin och därmed landets ekonomi.

Betwräffande frågan om högskolornas materiella beredskap - apparatur. anläggningar konstaterar minister Stenbäck. att budgetanslagen inom ramen för materialanskaffningsanslag medger nyanskaffningar och ersättande av gammal utrustning med modernare.

Femårsplan kör igång

Forskningsdirektör Elisabeth Helander vid Finlands Akademi ger statsbudgeten gott betyg vad forskningsanslagen beträffar:

Efter år av vanlotad forskning kan man nu skönja en ljusning. och budgeten innehåller anslag inte endast för tillämpad utan också grundforskning. konstaterar forskningsdirektör Helander. Bakom denna positiva utveckling ligger ett principbeslut om ett femarsprogram Statens vetenskapsräd med statsministern som ordförande fattat. Målsättningen är att höja den hittills exceptionellt låga forskningsanslagsnivan till nordisk nivå — i praktiken till Danmarks nivå. som är avsevärt lägre än Sveriges och Norges…

Dr Helander betonar. att regeringspartierna var synnerligen eniga i denna fråga.

• Nästa är blir alltsa första året av elt femärsprogram, men det är av vital betydelse att 1981 års budget inte blir en ensamstäende företeelse. utan att programmet genomförs I sim helhet. Vi ligger för närvarande längt efter andra industriländer då det gäller forskning. och har mycket att ta igen. Samtidigt betyder forskningsanslagen möjligheter för forskarna att forska, och bidrar till

FORUM 16/8 — Även om de procentuella ökningarna i forskningspengarna är avsevärda, betyder det inte utan vidare att forskarna är nöjda, konstaterar Tom Westergård. att hejda sk brain drain forskarkapacitet.

Elisabeth Helander berättar att budgeten ger möjligheter till effektivare internationellt utbyte än hittills.

Finlands Akademi. vars anslag budgeten är nära 105 Mmk, har uppgjort program för internationellt forskarutbyte speciellt är det meningen att skicka ut unga forskare för vidareutbildning utomlands — och ett program för ”rotation” på hemmaplan mellan imdustrin och högskolorna: högskoöleforskare skall ta del av industrins nya rön, och industrins forskare skall beredas möjligheter av förtbilda sig vid högskolor. Den finländska forskningen ider av å ena sidan geografisk isolering. sett I internationellt perspektiv, ä andra sidan en onödig blockbildning högskoor-forskningsanstalter-industri, — och Akademin strävar tll att spjälka upp denna blockbildning, bla ull fromma för små och medelstora företags innovalionsklimat.

export av

Vi ligger efter

Pol dr Bertil Roslin, ombudsman vid SITRA, anser att man bör skilja mellan budgetens anslag för grundforskning och tillämpat forsknings- och utveckingsarbete. Båda har fått påspädning och budgeten 1981 är ett steg i rätt riktning. Ännu garanterar den inte en foörskningssatsning som skullv förutsättas av ett industriland. I tekniskt utvecklingsurbete läg Finland tidigare på en av de sista platserna bland industriänderna.

Vi har ett gap all sy igen. En raftfull satsning på industriell forskning kan nu noteras imternationellt. säger Bervl Roslin. På vissa forskningsområden far vi se upp. Inom bioekniken borde vi forska effektivt. En annan flaskhals är automationstillämpningar för korta serier I styckegodspro FORUM 16/8 -— Efter är av vanlottad forskning, kan man nu skönja en ljusning då budgeten innehåller anslag bäde ämpad och grundforskning, säger Elisabeth Helander.

välkommen, r vär konkurrensängre sikt, anser Bertil Rosl kraft på I

Undervisningsminister Pär Stenbäck anser att forskningsanslagen i statsbudgeten för nästa å är på en tillfredsställande nivå duktion — en för den finländska industrin särskilt viktig fråga. genom att vi traditionellt satsat på hög kvalitet och har korta serier.

Med tanke på industrin är den ”grundforskningsvänliga” budgeten välkommen. Den ger också möjlighet till en tillfredsställande satsning på tilllämpad forskning och produktutveckling, som ger snabbt utbyte i förbättrad konkurrenskraft. Men också den länge eftersatta grundförskningen, som nu fär bältre möjligheter, är viktig för vär konkurrenskraft på längre sikt. Det är en sektor som måste upprätthållas med offentliga medel. Huvudparten, kansk fyra femtedelar av allt (ekniskt utvecklingsarbete och produktutveckling beJu av företagen, Denna sträcker sig från. småföretagens uppfinningsverksamhet till stora företags konstruktionsarbete vid ritbordet och systematiskt utvecklingsarbete. För att det inom näringslivet skall finnas pengar för detta utvecklingsarbete mäste företagen ha möjligheter att ge vinst. Man kan inte minimera de pengar som blir kvar inom förelagen och ändå förutsätta, att de kastar sig över riskfyllda utvecklingsprojekt. Dr Roslin konstaterar att idéunderlaget för förskningsverksamhet nu är rela 17

Lvt gott:

Medan det 1977 och 1978 rådde brist på vettiga utvecklingsprojekt, är utbudet på djärva och goda idéer idag tillfredsställande. Detta sammanhänger klart med att det går bänre för företagen, och man därför har möjligheter och resurser att salsa på forskning och produktutveckling, säger han.

Bättre resultat är målet

Generaldirektör Pekka Jauho vid Statens tekniska forskningscentral uttrycker sin allmänna tillfredsställelse över de ökade forskningsanslagen, men konstaterar att de inte löser alla problem:

Den procentuella och markmässiga ökningen är givetvis positiv. men man kan diskutera huruvida fördelningen av anslagen är vettig och riktig. För litet uppmärksamhet har kanske sis vid förskningsarbetets nivå och resultat. En metodik för val av projekt med optimala möjligheter att lyckas skulle behövas.

Vi har vissa uppenbara bristområden inom vår högskoleforskning, som exempel kan nämnas energiforskningen med tonvikt på inhemska cnergikällor, samt maskin- och byggnadsteknik, säger generaldirektör Jauho. Där saknar vi goda forskare, som också skulle ha goda internationella kontakter och goda språkkunskaper. Sistnämnda är ett allt påtagligare problem. särskilt då det gäller nordiska språk, och forskningssamarbetet inom Norden är ju viktigt för oss.

— ST längsiktsplanering skulle också förutsätta större salsning på mänga forskningsomräden. exempelvis den arktiska teknologin — en synnerligen dyrbar förskningsbransch oc 1 — Den procentuella och markm ökningen är positiv, men man kan diskutera huruvida fördelningen av anslagen är vettig och riktig, säger Pekka Jauho.

-— Den finländska forskningen internationellt sett är inte bara e professor Stubb.

utvecklandet av modern digital centralteknik.

STF fär 1981 anslag på 102 Mmk, och för uppdragsforkning 103 Mmk.

Det innebär i praktiken en statlig satsning på en personalökning på 37 personer, och pengar för förnyad eller ny utrustning, säger Pekka Jauho. — Vi har laboratorier i Uleäborg, Tammerfors och Jyväskylä. och kommer at etablera ett i Outokumpu. En alltmera kännbar brist är frånvaron av utrymmen I “industriell skala” för testning av tex tunga konstruktioner och element, som blir allt större till volymen. Också den egentliga testningsutrustningen är bristfällig. Möjligheter au investera i sadana utrymmen och anläggningar skulle förbättra våra möjligheter at tjäna industrin — - inte minst exportindustrin. Investeringar i utrustning är nämligen nästan det enda sättet at rationalisera forskningen.

“”Splittrade” forskningspenga “Tekniska högskolans anslag för forskningsutrustning är för nästa är 11 Mmk mot 7.5 Mmk år 1980. I övrigt är forskningsanslagen inbakade i personalutgifter, men definitivt kan man tala om ökning.

— Den finländska forskningens svaga position internationellt sett är inte bara en fråga om knappa anslag, säger professor Tor Stubb vid högskolans laboratorium för elektronfysik/Statens tekniska forskningscentrals halvledarlaboratorium. Det är anslagens uppspjälkning på otaliga decentraliserat verkande enheter som gör att resultalen läter vänta på sig. Det är ju bara naturligt: dyr utrustning som används av fåtaliga forskare slits inte ut. utan föråldras, och borde ersättas av moder nare anläggningar. Men då trycket på uppdaterad utrustning fördelar sig på många verksamhetspunkter ute i periferin är det klart att pengarna tom stora pengar inte räcker långt. Eu litet land som Finland har inte råd med en sådan vetenskapspolitik, där tonvikten ligger på politik och inte på vetenskap. Vad vi skulle behöva är koncentration till stora enheter där den dyra utrustningen utnyttjas optimalt, och där också de andliga resurserna genom det större underlaget garanterar alt resultat uppstår. Tendensen alt inrätta högskolor i tillspetsat sagt varje by kan inte leda annat än till en återvändsgränd.

Professor Stubb hänvisar till Sverige, där forskningsanslagen be av finansdepartementet. men fördelas på försorg av ett opolitiskt sammansatt

Det är omotiverat att gråta över forskningsanslagens knapphet, så länge de fördelas så vettlöst som nu. Tex grundforskning kan framgångsrikt bedrivas med synnerligen stram budget, medan utvecklandet av en industriell produkt forskningsmässigt ställer sig dyrare på grund av den större tillförlitlighets- och långtlidstestning som är nödvändig. Detta gäller givetvis inom disciplinen för fasta tillståndets elektronik.

Men jag har inte hört om ett enda goll projekt som skulle ha strandat på brist på anslag — det är de andliga resurserna som är flaskhalsen, och kommer att vara det om inte forskningspolitiken ändras. Boskillnad politik-vetenskap behövs; de fortfarande rätt knappa forskningsanslagen borde inte få fördelas enligt politisk ändamålsenlighet. Ragnhild Artimo DO

FORUM 16/80