Använd matematik till att överlista börsen
av Sören Jonsson Forum 2021-01, sida 06-07, 04.02.2021
Använd matematik till att överlista börsen
Finns det ett hemligt sällskap som ruvar på nyckeln till en outsinlig skattkammare? Uppsalaprofessorn David Sumpter upptäckte i arbetet med sin tredje populärvetenskapliga bok att han är medlem i detta sällskap.
SÖREN JONSSON TEXT
X För några år sedan tog två studenter från Oslo kontakt med David Sumpter. De hade en företagsidé och behövde hjälp med att förstå en matematisk funktion som Sumpter vid ett flertal tillfällen hade nämnt i intervjuer.
De växlade några mejl, chattade och stämde träff på en pubi Uppsala. Studenternas idé gick istort ut på att analysera hundratusentals vad och jämföra odds som olika spelbolag erbjöd. De programmerade ett verktyg som samlar in data och automatiskt placerar på den asiatiska vadslagningsmarknaden.
Tack vare Sumpters hjälp fick de ordning på ekvationen och gör i dag rejäl vinst på sitt bolag. För varje vadslagning får de in några cent, men med tid och repetition växer jackpotten.
Det här var första gången som David Sumpter insåg att man med matematik kan överlista olika marknader och tjäna stora pengar. I sin boken ”Tio ekvationer som styr världen” skriver han humoristiskt om att han är med i ett hemligt sällskap som sinsemellan kan dela kunskap med varandra och tjäna pengar. Bortser man från den konspiratoriska metaforen, upptäcker man att det finns en heldel sanning i påståendet. Matematiker är högt eftertraktade i dagens digitala värld.
”Det finns människor som tror att de med erfarenhet kan tjäna pengar på aktier, fotboll eller hästar - men det kan de inte. Med matematik går det däremot att göra det”
En annan tankevärld. Matematik är en vattendelare, somliga hatar ämnet medan andra tycker att matematik på ett vackert sätt kan beskriva den värld vi lever i. David Sumpter hör till den senare gruppen. Han har i över 20 års tid använt matematik till väldigt praktiska tillämpningar.
Med matematik har han studerat fiskstim, coachat fotbollsklubbar såsom Barcelona och även analyserat människors sociala beteende. Han är född i London och bor numera i Upp | 6 | AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 1202 sala där han jobbar som professor i tillämpad matematik.
I den nya boken beskriver han hur Facebook med en ekvation klassificerar användare för att rikta reklamen rätt. Han beskriver hur Googles algoritm fungerar och hur Netflix lyckas fånga folks uppmärksamhet.
”Matematik används i bettingvärlden och bland de stora techföretagen. Med matematik kan man få makt över folks beteende. Nu vill jag lära allmänheten att tänka som vi matematiker 99 Folk är rädda för att bli beroende av sociala medier och har en känsla av tt vara mindre populär än ndra. Personligen är jag är inte rädd för det. Om man förstår matematiken som dessa bolag använder kan man ta tillbaka kontrollen.
a a
Ekvationerna som Facebook, Google eller bettingbolagen använder är inga företagshemligheter, men man måste vara matematiker och ha teknisk kunskap för att förstå sig på dem. En intressant detalj som Sumpter upptäckte när han började titta närmare på en av ekvationerna är att Google har patent på en över 100 år gammal ekvation.
”Det är det som är hemligheten. Man kan skapa nyatillämpningar av dessa matematiskaekvationer. Googles sökalgoritm publicerades i en vetenskaplig tidskrift 1911. De flesta matematiker som läst linjär algebra har använt ekvationen. Googles innovation var att använda den till webbsökning”
Youtube har något som de kallar för en tratt, eller ”the funnel” på engelska, berät tar Sumpter. Det är en rad mindre ekvationer som är sammankopplade till ett neuralt nätverk. Tillsammans kan Youtube med tratten förutsäga hur lång tid varje människa kommer att titta på ett visst videoklipp.
”Youtube tog alla data bolaget hade för att träna vilka preferenser användarna har. Tack vare algoritmen ökade tiden som folk lägger ner på Youtube med 2 000 procent?
Mindre skärmtid genom förståelse. Glöm tiden med ”Gangnam Style”, ”What Does the Fox Say?” och diverse kattvideor. På tio år gick Youtube från några virala klipp till att erbjuda timtals med slötittande. Tack vare deras tratt tittar en del användare flera timmar Youtube per dag.
” Folk är rädda för att bli beroende av sociala medier och har en känsla av att vara mindre populär än andra. Personligen är jag är inte rädd för det. Om man förstår matematiken som dessa bolag använder kan man ta tillbaka kontrollen. Man kan baklängeskonstruera sitt sätt att tänka om sociala medier”
Sumpter exemplifierar. Många mår dåligt av sociala medier på grund av att ”alla andra” verkar ha fler vänner och leva ett mer innehållsrikt liv än de.
”De sociala medierna är uppbyggda på detta sätt. Om man tar en slumpmässig person och tar en slumpmässig person som han eller hon följer så har den andra slumpmässiga personen fler vänner än den första”
Han uppmanar inte folk att avstå från sociala medier. Det gäller bara att förstå det här, då blir det lättare att inse varför andra verkar ha det så bra, menar Sumpter.
Vad kan en ekonom arbetslivet få ut av din bok ”En av de tio ekvationerna i boken är marknadsekvationen, som bland annat används till att studera aktiemarknaden. I stället för att studera enskilda börsbolag försöker man hitta en matematisk modell som kan hit IB Författaren och professorn David Sumpter tyckte det var lätt att välja ut vilka 10 ekvationer som han skulle ta upp i boken. ”Genom att kombinera dessa ekvationer bygger man artificiell intelligens som kan generera text eller känna igen låtar ta arbitrage, det vill säga att utnyttja obalans mellan två eller fler marknader?”
Man behöver inte lägga tid och energi på att förstå bolagen man investerar i, menar Sumpter. Marknadsekvationen bryter ner en investering till brus, signal och feedback. Signalen är hur mycket ett bolag är värt. Bruset är osäkerhet kring företaget. Feedback är mängden investerare som går in i företaget hela tiden. Med dessa tre mätare kan man matematiskt avgöra vad som är en bra investering.
Det är ändå extremt svårt att förstå varför priset på en aktie går upp eller ner. Marknadsekvationen bygger delvis på känsla, hur märkligt det än kan låta. Därför kan inte ens David Sumpter med sina ekvationer avgöra om priset på en enskild aktie kommer att gå uppeller störtdyka. En matematiker kan däremot i det långa loppet tjäna mer än en som placerar på känsla.
Måste man förstå den bakomliggande ekvationen eller kan man som ekonom låta en da tormodell eller ett index göra jobbet åt en ”Om man vill handla på börsen så måste man kunna matematiken. Det går faktiskt inte att ta någon genväg. De som försöker i blindo kan ibland ha tur. Man hör om enstaka personer som kan förutse en bra investering, men för det mesta är det bara slumpen som avgör”
När Sumpter en gång var studiogäst i en stor amerikansk tv-kanal skulle han prata om fotbollsanalytik. Men i och med att det var ett affärsprogram, tickade börsens gröna och röda siffror på en storbildsskärm i studion.
”Det var fascinerande men overkligt att sitta där i studion. Börsutveckling i realtid är bara brus. Det finns inget där att hämta. Det går inte att använda informationen till att tjänapengar. Trots det finns det folk där hemma som följer med hur aktier går upp och ner?”
Matematikerna är inga allvetare. Det finns ändå problem som inte ska räknas i siffror. Flera filosofiska problem går naturligtvis att
MIKAEL WALLERSTED räkna ut. En självkörande bil programmeras hur den ska agera i en nödsituation. Ska bilen köra på ett djur eller en människa för att rädda passagerarna inne i bilen? Sådana mänskliga beslut är knepiga att programmera.
”Om man blir en arrogant matematiker som tror att man kan lösa alla problem med matematik så kommer man att göra moraliska fel. Man kan inte räkna filosofiska problem matematiskt”
Under coronakrisen har många frågat matematikerna vilken strategi som är den bästa. Men liksom den självkörande bilen finns det ett politiskt dilemma som matematikerna inte kan svara på.
”Ska man rädda äldre personer till varje pris om det innebär att befolkningen isoleras i flera år? Hur man ska balansera begränsningspolitiken är ett avvägningsbeslut som kalkylerna inte kan besvara. Vi matematiker kan förutspå hur många som kommer att dö, men inte vad som är viktigast för samhället”
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 12021