Är 100 euro samma sak som 1000 kronor?
av Johan Hultkrantz Forum 2009-07-08, sida 10-11, 27.08.2009
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2809
DEBAT År 100 euro samma sak
Kommentera debattartikeln genom att skicka mejl till adressen feedbackQforum.A.
som I 000 kronor?
X Visst är det samma sak enligt den officiella växelkursen men hur är det egentligen med vanligt folks attityd gentemot pengar?
Jag är bosatt i Finland sedan år 1995 och tänker flera gånger varje dag i euro, men jag tvingas att tänkaisvenska kronor den månaden jag spenderar i mitt gamla hemland varje år. Trots att euron har funnits som kontovaluta i tio år och som sedelvaluta i sju år har jag ännu inte sett några doktorsavhandlingar eller forskning på hur till exempel svenskar upplever att en tia (euro) känns som en hundring (kronor).
Min bestämda uppfattning efter otaliga resor och möten i Sverige är att svenskar håller hårdare i sin
Debattartikeln har skrivits av Johan Hultkrantz som är placeringsmäklare.
hundring än vad vi håller i vår tia.
Visst finns det en enkel och naturlig förklaring; att en tia är mindre än en hundring. Detta leder i praktiken till att när man prissätter olika produkter så är det lätttare för producenten och/eller butiken att lägga på några cent och/eller euro utan att det känns och upplevs som stötande för mig och dig som kund.
Om man i Sverige skulle lägga på 10-20 cent så är det direkt 1-2 kronor, och om man lägger på ett par euro så är det 20 kronor vilket gör att konsumenterna direkt reagerar på detta!
Dyrt i Finland. Finland är ett fruk tansvärt dyrt land att leva i om man jämför med Sverige. Nu tänker du säkert att det har att göra med att den svenska kronan har fallit så mycket mot euron, men jag talar faktiskt inte om det.
Jag räknar med att en euro är i medeltal tio svenska kronor och ser sen på vad mat, hyra, öl och vin på Alko/Systembolaget, byggmaterial, dagens lunch och hotell kostar. Hufvudstadsbladet konstaterade i våras att den svenska matkorgen ligger cirka 30 procent under den finländska i prisnivå.
I princip måste du hitta en röd rabattlapp på -30 26 (”parasta ennen/bäst före” och dagens datum) för att få ett svenskt pris. I sommar har jag köpt mycket gott svenskt nystyckat kött för 50-70 kronor/ kilot (5-7 euro) vilket du inte ka 2 göra i Finland.
I Sverige är konkurrensen mycket hårdare och det finns precis som Nicholas Anderson konstaterade i våras många invandrare som driver egna företag och arbetar bra och effektivt för en lägre timpenning, vilket medför till exempel billigare restaurangbesök.
Finländare klagar sällan. Jag känner mig tämligen oroad över Finlands konkurrenskraft när allt ska vara så dyrt. Ett annat problem som inte har att göra med att man behöver flyt ta decimalen ett steg till vänster eller höger” är att finländare inte är lika bra på att klaga och käbbla emot som vad svenskar är.
Vi är så snälla och lydiga och accepterar det mesta. Jämför bara de granskande TV-programmen MOT
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 280 och Uppdrag granskning som går på SVT. Jag anser inte att vi borde bete oss som franska bönder och hälla koskit utanför parlamentet men det finns definitivt utrymme för hårdare tag bland oss finländare.
Svenska lågprisframgångar. Ta en titt på följande butiker som har etablerat sig i Finland sedan 1997 och framåt; Ikea, H&M, Clas Ohlson, Stadium, Kappahl, Lindex, On Off och Hemtex. Vilka inhemska butiker och kedjor försöker komma med en viss grundkvalitet i kombination med låga/acceptabla priser? Kanske Dressman, men det är ett norskt företag. Lidl försöker absolut göra något också och de är heller inte inhemska.
Trots låga priser tjänar de flesta av dessa kedjor (stora) pengar. Jag noterade i Svenska Dagbladet 3.8.2009 att H&M:s huvudägare Stefan Persson ökade sin förmögenhet under tiden 15.9 2008 fram till 31.7.2009 med hela 34 miljarder kronor (“bara 3,4 miljarder euro) trots att vi har haft den värsta finanskrisen sedan 1930-talet.
Jag håller med Konkurrensverkets förra generaldirektör Matti Purasjoki att det finns för lite konkurrens inom livsmedelshandelni Finland. Nu blir det i stället staten som får hjälpa till att sänka matpriserna med hjälp av den nya lägre matmomsen.
Ett tips när du köper till exempel mat, förhandlar om hyra eller köper bostad: tänk i svenska kronor och berätta den summan för någon som du känner i Sverige och kolla responsen. m
Skicka din debattartikel till adressen feedbackQforum.fi. Vi publicerar äve kortare texter.
Klimatförändringen som hot och möjlighet
X Det har varit glädjande att notera all den spontana och positiva respons som min artikel om att greppa klimatutvecklingen i Forum nummer 5 gett upphov till. I nummer 6 av Forum ingick sedan en kommentar av Jarl Ahlbeck.
Huvudbudskapet i min artikel var att finskt näringsliv och finska politiker borde aktivera sig visavi de tekniska och kommersiella utmaningar som klimatutvecklingen för med sig. Det är synd att detta inte alls behandlas i kommentaren. Att vi här ligger långt efter alla våra nordiska grannar har nämligen igen befästs på många konferenser, bland annat på Hanaholmen 19 maj om det nya klimatavtalet samt i Köpenhamn 24-26 maj om företagens klimatansvar och 24juniifråga om kommunernas klimat policy.
I stället tar den kritiska kommentaren fasta på två satser i en två sidors artikel, och därtill sådana där jag bara citerar en slutkommuniké från en konferens med 2 500 deltagare.
Alarmerande rapporter. Det som bekymrar mest är att kommentatorn tydligen inte uppfattat de centrala konklusionerna i FN:s klimatpanel IPCC:s sekvens av rapporter 1995-2007. De har varje gång blivit mera alarmerande visavi klimat utvecklingens följder och snabbhet, samt allt klarare fastställt att människan är huvudorsaken till problemet. Att påstå annat genom att citera lösryckta satser ur enskilda rapporter tycker jag är etiskt diskutabelt.
Det att utsläppen av klimatgaser 2000-2007 ökat 22 procent snabbare än i de mest hotfulla scenarierna och att klimatförändringen nyligen klassats som det största globala hälsohotet under 2000-talet av University College of
Alec Estlander är tekniic. och enhetschef på Finlands Miljöcentral SYKE.
London borde kanske också stämma till eftertanke? Mitt budskap är att klimatförändringen också innebär en möjlighet, inte bara ett skrämmande hot. Denna möjlighet har industriföretag och politiskaledare i bland annat USA, Tyskland, England och våra nordiska grannländer uppfattat och reagerat målmedvetet på. Här borde finskt näringsliv haka på. Detta tyckte också de industriledare som samlats till Tekes klimatprogram ClimBus slutseminarium med 300 deltagare i Finlandiahuset 9—10 juni. Rubriken var ”Lågkolekonomin kommer, tar vi den som ett hot eller en möjlighet?” Industrins inlägg betonade hotet men var konsekvent för att greppa möjligheten. ”Denna möjlighet har industriföretag och politiska ledare i bland annat USA, Tyskland, England och våra nordiska grannländer uppfattat och reagerat målmedvetet på”