Ar det bara prat att apor kan tala?

av Leif Bergström Forum 1995-12, sida 30, 28.09.1995

År det bara prat att apor kan tala?

NEW YORK. Chimpanser kan läras att förstå mänskliga ord och meningar. De kan kombinera flera symboler i någonting som tränare tolkar som enkel form av kommunikation. Men är chimpansernas “prat” en form av språk? Debatten har rasat i flera år sedan två “talande” chimpanser i slutet av 1970-talet väckte sensation på amerikansk TV — för att kort tid efteråt avslöjas som blot charmiga godisjägare.

u anser sig Dr. Sve Savage Rumbaugh “ha nya bevis fö apornas kapacitet att kommunicera med grammatikens enklaste byggstenar. Kanhönda är en av anledningarna till hennes synbarliga framgångar att hon använder bonobos, dvärgchimpanser, som hon anser smartare än vanliga chimpanser.

Kanzi, en av hennes bonobos, lärde id förstå en mängd och meningar. I ett fall sade tränaren “Ge hunden en spruta”. Kanzi tog en medicinsk spruta, tog av skyddet från nålen och injicerade i en mjuk leksakshund.

Skeptiker avvisar sådana händelser som rena tricks, De säger att Kanzis bedrift inte ör mer förvånande än att hundar kan lära sig vissa kommandon.

Apa med ärende

Men denna sommar inträffade något som Savage-Rumbaugh anser bevisar hennes apors förmåga. Under en promenad i skogen vid Georgia State University’s Language Research Center tog dvärgchimpansen Panbanisha plötsligt tränaren åt sidan. Ivrigt började hon skriva på ett tangentbord med enkla symboler, av ett slag som används för at undervisa svårt mentalt handikappade barn. Gång på gång, i varierande ordning tryckte Panbanisha på symboler för “arg”, “slagsmål” och “Austin”.

Over here

Leif Bergströ 3 / Är “tal” en definitionsfråga?

Dr. Savage-Rumbaugh frågade — Var det en strid i Åustins hus? Chimpansen svarade “Vaa, vaa, vaa”, Senare hörde Savage-Rumbough från trönare i det hus dör Austin bor att en mamma och hennes son Kidigare på do en stridit om vem skulle få leka med e ator. Sonen hade bitit mamman oc tumultet hade blivit så ljudligt att Panbanisha hört det från sitt hus, 70 meter bort.

Betydelsen av episoden är enligt Savage-Rumbaugh inte så mycket bonobons förmåga att uttrycka en händelse. Den färdigheten har hon tidigare sett bevis för. Men här var det helt klart fråga om en apa som själv ville uttrycka något. Inte för att få en belöning, eller vinna tränarnas gillande — utan för att dela med sig av sitt skvaller.

I begynnelsen är ordet

Hennes tidigare främsta student blev föremål för boken Kanzi, the Ape at the Brink of the Human Mind. Hon upptäckte Kanzis talang av en slump. Hade utan framgång sökt träna hans momma. När hon var på väg att ge upp upptäckte hon att Kanzi uppenbarligen följt moderns träning, och fattat allt det mamman missat. Savage-Rumbaugh drog slutsatsen att apor, liksom människor måste läras från unga år.

Kanzis träning bildade modell för centrets arbete med andra chimpanser. I stället för att förlägga träningen till laboratorier tog tränarna ofta ut dem för promenader i skogen. De lärdes symboler för olika ting i omgivningen liksom namnen på andra apor och tränare. Kanzi erhöll på detta sätt ett ordförråd på 200 symbo ler. Han lärde sig kombinera en symbol med gester och skapade på detta sätt vad SavageRumbaugh betecknar som enkelt språk.

P Men de flesta språkforskare avfärdar allt sådant som gallimatias. Linguisten Noam Chomsky vid Massachusetts Institute of Technology anser att språkfärdigheten är nedärvd — och unik för människan.

— Att söka lära djur att kommunicera är lika befängt som att säga till en människa att han kan flyga om han bara flaxar med vingarna. Människan kan flyga ungefär 10 meter — det inträffar under varje OS.

Chomsky hävdar att språk stammar från ett språkcenter i den mänskliga hjärnan som saknar motsvarighet hos någon annan art.

Allmänhetens intresse för frågan kunde bedömas i amerikanska biosalonger i somras. En av huvudrollsinnehavarna i äventyrsfilmen Congo var en gorilla vars handrörelser genom en dator omvandlades till hörbar engelska, Det förde direkt tankarna till de två chimpanser som under 1970-talet lärdes en rad handtecken. Under TV-intervjuer viftade de ivrigt med händerna och deras tränare översatte gesterna för en förbluffad publik. Men närmare studier visade att handrörelserna tycktes slumpmässiga. Chimpanserna ha e lärt sig att de förväntades vifta med händerna. De godtrogna tränarna såg vad de ville se. En av dem, psykologen Herbert Terrace, medgav i en artikel att apor sannolikt var oförmögna att forma en mening.

Hur tänker apor?

Savage-Rumbaugh var en av de unga pionjärerna i dessa experiment. Men hon vägrade ge upp. Bland annat genom att överge handtecknen för tangentbord söke hon eliminera experimentens vetenskapliga svagheter.

I höst utkommer hon med en ny bok, Apes, Language and the Human Mind: Philosophical Primatology. Den är förfatad tillsammans med losoten Stuart Shanker och linguisten Talbot Taylor. Shanker hävdar att kritikerna avvisar elementära färdigheter hos apor som de erkänner vara begynnande språkfördigheter hos barn. Han menar att de ständigt höjt ribban för vad de skulle erkänna som sådan kapacitet — och att Savage-Rumbaughs bonobos-chimpanser varje gång mött de nya kraven. Han säger att även om Kanzi fått ledning av sin tolkning av tfränarens avsikt motsvarar det exakt hur människor använder kommunikation i sociala sitvationer.

Kritikern Terrace anser dock att dessa experiment är bortkastad tid. Men från sin kritiska inställning väcker han en hel rad tankeväckande frågor, möjligen för vidare forskning — Experimenten studerar mycket kom licerade frågor om apors uppfattningsörmåga. Hur tänker apor, utan alt använda språk? Hur minns de, utan språk? €

Forum nr 12/95