Är exportfrämjandet så effektivt som möjligt?
Forum 1971-12, sida 13-15, 25.08.1971— Jag tror att de nordiska länderna skulle ha mycket att vinna genom att på väsentliga marknader upprätta gemensamma handelssekreterarkontor, framhöll kanslirådet Sven-Erik Orrö (t.h.) för viceh. Harri Malmberg och handelsminister Arne Berner Är exportfrämjandet så effektivt som möjligt?
I Sverige funderar en statskommitté på exportfrämjandets organisation. I Finland företogs en omorganisation för halvtannat år sedan.
FORUM frågad + Handelsminister Arne Berner + Kanslirådet Sven-Erik Orrö, Handelsdepartementet i Sverige, samt « Vicehäradshövding Harri Malmberg, direktör i Finlands Utrikeshandels förbund
Om exportfrämjandet är så effektivt som möjligt? Om det kräver nya grepp i Sverige? Om organisationsformen är lyckad i Finland? Om de två länderna borde samarbeta mera på utlandsmarknaderna?
FORUM: Vad är orsaken till att svenska staten har dragit in understödet till handelskamrarna i utlandet och i stället beslutat satsa helhjärtat på en effektiv handelssekreterarorganisation? Har handelskamrarna kanske spelat ut sin roll som marknadsfrämjande organ?
ORRÖ: Vi har inte haft fullt förtroende för handelskammarinstitutionen. Vi tycker den är ganska gammalmodig. Handelskamrarna har — i de flesta fall — inte visat förmåga att organisera sig effektivt, skaffa kvalificerade med Forum 12/7 arbetare osv. De har ofta varit tyngda av styrelser som bevarat ett mycket konservativt mönster. Vi har det intrycket att de svenska företagen inte släpper till sina bästa krafter för att sitta i styrelsen för en handelskammare. Dessutom tycker vi inte det är riktigt att exportstödet skall vara beroende av om ett företag är medlem i en handelskammare eller inte.
Vänd 13
Sven-Erik Orrö e Överoptimism kan bli döden för småföretag
Arne Berner 0 Vi saknar handelshus för exporten
Harri Malmberg 9 Finlandsinformationen i utlandet är alltför splittrad
En viss del av tiden måste också sättas av för att sköta den sociala sidan. Detta varierar visserligen, men några av de gamla handelskamrarna har en omfattande klubb- och sällskaplig verksamhet, som betungar deras chefer och inkräktar på deras strikt kommersiella arbete. Vidare kommer frågan om medlemsvärvningen in. En del av kapaciteten går åt till den, eftersom statsanslaget står i relation till influtna medlemsavgifter.
FORUM: Hur ser man hos oss i Finland inom handelsministeriet på handelskamrarnas uppgift och verksamhet?
BERNER: Vi har ju bara två handelskamrar som är operativa. Vi har i stället satsat på handelssekreterarna — för ögonblicket har vi 23 och flere blir de. Dessutom har vi en industrisekreterare,. Men personalantalet är mindre än det svenska eftersom besättningen vid kontoren är mycket svagare numerärt.
MALMBERG: Från förbundets sida har vi framhållit för statsmakten att handelskammaren i Stockholm — den ena av våra två, den andra är ju i Moskva — borde ges samma ställning och uppgifter som handelssekreterarna har, och man har också gått med på det. Formen är alltså inte avgörande för vad man uträttar: också en handelskammare kan mycket väl bearbeta marknaden på tillfredsställande sätt. Personalen, kontakterna, policyn samt resurserna är det avgörande.
BERNER: Vi har ju handelssekreterare i Norge, men inte i Sverige. Månne det inte också har någonting att göra med det geografiska läget. Det finns många finländska företag för vilka exporten till Sverige redan har blivit rutin och som betraktar Sverige som en andra hemmamarknad.
ORRÖ: De nordiska länderna är tydligen i alla fall inte så förfärligt lätta att bearbeta. De är rätt olika när det gäller marknadens struktur och företagen behöver hjälp med att bearbeta den. Inom Exportrådet för den mindre industrin — ett med statsmedel finansierat organ som lever sas i sym 1 bios med Exportföreningen — kommer man att anställa en person enkom för den nordiska marknadens bearbetning med hänsyn till de mindre företagens möjligheter och speciellt deras som går ut första gången. Vi finner alltså att åsikterna har svängt: tidigare ansåg vi att hela Norden är en hemmamarknad, nu tror vi att här finns speciella svårigheter.
FORUM: Hur ser man inom Handelsdepartementet och inom vederbörande organ på utställningar som exportfrämjande medel? ORRÖ: Deltagandet i stora utställningar har varit mindre lyckosamt. Branschmässor är annat. Det är bra att företagen kommit till denna insikt. Man måste specialisera sig och delta bara där man träffar de rätta människorna och har möjlighet att t ex i de nu så moderna symposierna med handplockade deltagare penetrera situationen.
MALMBERG: Vi började i år med dessa symposier. Det första var i Stockholm som ett led i vår pågående byggvarukampanj i Sverige, det andra symposiet i Tjeckoslovakien i mars och för nästa år planeras ett i Leningrad och ett i Ungern. Alla ser ut att vilja närma sig speciellt de socialistiska ländernas handelskretsar på den vägen.
ORRÖ: Det är ett utmärkt sätt att passera den barriär som i statshandelsländerna är byggd av de olika ministerierna och statsorganen. Man kommer inte annars ner på fabriksnivå. Exportföreningen sköter denna verksamhet i samarbete med ambassader och handelssekreterare. I det exportfrämjande arbetet har dock inte alltid konflikter mellan ambassadpersonal och handelssekreterare kunnat undvikas.
FORUM: Kompetens- och ansvarsproblemen tycks vara av samma art och omfattning oberoende av om systemet bygger på handelskammare eller handelssekreterare?
ORRÖ: Det hänger på gränsdragningen — och så på människorna i främsta rummet. Och konflikter skall lösas hemma, inte mellan de berörda organen i utlandet.
Forum 12/71
BERNER: Det är bra med aktivitet. Men hos oss var systemet tidigare så splittrat att aktiviteterna gick på varandra och en massa pengar kastades bort.
FORUM: Hur är man inom statsmakten nöjd med den nyordning som genomfördes för halvtannat år sedan? Har den motsvarat förväntningarna?
BERNER: I fråga om handelssekreterarna avviker vår organisation ju inte nämnvärt från den svenska. Hela exportfrämjandet var emellertid fantastiskt splittrat. Vid nyordningen kom Utrikeshandelsförbundet in i bilden som ett slags halvofficiellt, delvis helofficiellt organ, där dock hela näringslivet är med och får bestämma.
Utgångsläget kan alltså vara ganska bra. Exportörerna och industrin får i stor utsträckning avgöra var de vill satsa och hur mycket.
Tillsvidare har det fungerat bra. Visserligen är det bara en mycket kort tids erfarenhet vi har, men det har i alla fall visat sig att systemet är mycket bättre än förr. Säkert finns det emellertid också områden där Utrikeshandelsförbundet kommer att arbeta på ett annat sätt än hittills, när verksamhetsformerna och planeringen utvecklas. Det är naturligt redan därför att marknaderna förändras och erfarenheterna måste diktera arbetssättet.
FORUM: Beaktas den moderna marknadsföringens krav tillräckligt mycket?
BERNER: Systemet fungerar. Marknadsföringen som helhet är ju en konst i och för sig, helt olika på olika marknader. Det är klart att det kan vara svårt för Utrikeshandelsförbundet att sköta den härifrån. Handelssekreterarna på platsen, liksom handelskamrarna och de enskilda företagen med representanter eller dotterbolag, ser kanske bättre hur kampanjen borde läggas upp.
Forum 12/71
FORUM: I den mån styrning sker hos oss är det alltså trån Utrikeshandelsförbundets sida den kommer?
BERNER: Handelsskreterarna styrs delvis av Utrikesministeriets handelspolitiska avdelning, men deras största arbetsgivare är Utrikeshandelsförbundet.
MALMBERG: …och privata företag, vilka direkt eller med förbundet som kanal anlitar sekreterarna. Detta är också säkert bra, eftersom det ofta händer att förbundet redan sitter inne med de uppgifter ett företag söker och en myckenhet tid och arbete därmed sparas. Men vi vill inte ha någon monopolställning.
Man kan säga att handelssekreterarna administrativt sorterar under Utrikesministeriet, men operativt är Utrikeshandelsförbundets folk i utlandet. De utgör i själva verket vår fältorganisation. Och fastän vi inte har någon legal rätt att ge dem arbetsuppgifter eller styra dem, är det förenligt med deras välbefinnande att göra vad vi ber dem om,
BERNER: Marknadsföringsplanen i varje enskilt fall presenteras ju för förbundet och företaget får därefter statsbidrag för aktiviteten upp till 50 procent. Men kampanjen sköts av företaget självt, och frågan uppstår då: I hur stor utsträckning skall man blanda sig i den och säga tex att företagen gör fel på någon punkt? Det är en grannlaga sak, när de ju själva står för halva kostnaden. Men Utrikeshandelsförbundet kan däremot säkerligen säga att »dethär har vi prövat och haft goda resultat med», eller alternativt misslyckats med. Jag tror alltså att man måste pröva sig fram till det bästa sättet och den verksammaste uppläggningen vid marknadsföringen. Den är som sagt en hel vetenskap. Och jag tror på att koordineringen mellan företagen och staten via förbundet har gjorts så smidig som möjligt.
Ta som exempel kampanjen för skogsmaskiner på den västtyska marknaden. Detta är en specifik produkt, som vi vill införa på en bestämd marknad.
Det är fö en brist hos oss att vi inte har företag med inter Forts. på sid. 4 15