Är finlandssvenska skolor sämre?

av Henry Clay Ericsson Forum 2011-01, sida 29, 27.01.2011

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2011

Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackÖforum. Är finlandssvenska skolor sämre?

HENRY CLAY ERICSSON

I höstens Pisaundersökning far låg skolorna i Finland helt itopp. Bra så. Men de finlandssvenska skolorna hade klart sämre resultat än de finska, speciellt i läsförståelse. Detta komplexa tema debatterades på Linked In av praktiserande lärare, engagerade föräldrar och nostalgiska före detta skolelever. Forumgruppen visade igen sin bredd genom att skaka fram ett brett register av tyckare. Gruppen lyfte fram ett dussin sannolika (bort)förklaringar till den finlandssvenska slagsidan. Här kommer de mest centrala teserna.

I en tvåspråkig miljö blir svenskan lidande. Barn från tvåspråkiga hem kan ha ett svagt modersmål. I skolan talas det blandspråk på rasterna. Fritiden går på finska. Populärkulturens språk är finska och engelska. Dialekter som sibbosprootji och grundsprååtsi fjärmar eleverna från högsvenskan. Ungdomen läser för lite svenska, och skriver ännu mindre. Det blir mest pepparkaksrecept på Facebook, med litet svenska och en dos finska, kryddat med webbengelska.

Svenska språket är svårare att skriva. Finska skrivs som det sägs, svenskan har knepiga stavningsregler. Engelsk stavning är hopplös, det är en av orsakerna till anglosaxarnas svaga Pisaresultat. Men hur kommer det sig då att Hongkong och Shanghai ligger i Pisatoppen, kinesiska skrivtecken är minsann inte lätta att läsa?

Svenska skolor är sämre resurserade, De har äldre läromedel. En del av tiden i klass används tillatt skriva ihop eget läromaterial. De svenska skolorna snålar med timresurser. Lärarna saknar ofta behörighet, speciellt i södra Finland. Att vi på 30 år inte lyckats åtgärda detta är en skandal, tyckte flera. De svenskspråkiga lärarna har mindre praktik under utbildningen, och skick as mera sällan på fortbildning. Enskilda timlärare och vikarier lämnas ofta vind för våg att hanka sig fram utan stöd.

För mycket mys-pys i svenska skolor. Vi ska h trevligt tillsammans. Det är inte snällt att ställa för höga krav. Läxorna får inte ta mer än 30 minuter per dag. Att vi kanske är lyckligare" utan hets kan vara en positiv sak på lång sikt, fast det kan dra ner Pisaresultaten på kort sikt. Men är det verkligen så mysigt? Alla höll inte med om det. Slutresultatet pekar åt andra hållet. Studentskrivningarna våren 2009 gav ett 5 procent bättre resultat för de svenskspråkiga gymnasierna. De finska skolorna siktar mera på boklig lärdom, ansågs det. De finska eleverna och föräldrarna har siktet inställt på ‘herrehissen! Utbildningen ska öppna dörrarna till fina jobb. De svenska eleverna är redan i hissen, och farsan fixar jobbet i varje fall. (Nej, lägg av, begrav de förlegade klichéerna, tyckte en debattant). Formell kompetens leder dock inte automatiskt till framgång på jobbet, påpekades det i flera inlägg.

Lättare att komma in till svenskt gymnasium och högskola, Ingen orsak att anstränga sig …

= aj = lan 3 ö z = =

Det trodde instinktivt de flesta av debattanterna. Men fakta är motstridiga. Att komma in till ett svenskt gymnasium i huvudstadsregionen krävde år 2010 7,75 i medeltal, ett finskt 7,00Ett bra svenskt gymnasium krävde däremot 8,5 i medeltal, ett bra finskt 9,5. Förklaringen verkar inte hålla.

Hur gick det sedan? Sitter vi i förstaklassbaren på Titanic? Vad kan Forums läsare göra för att råda bot på problemet? Några tips: Läs högt på svenska för barn och barnbarn. Tala själv ett rent och vårdat språk. Diskutera avancerade ämnen kring matbordet. Uppmuntra barnen att själv ta reda på fakta. Ha god svenskspråkig litteratur på hyllorna där hemma. Lägg fram svenskspråkiga dagstidningar och tidskrifter. m

En länk till sidan Forum - det finlandssvenska affärsnätverket finns på: www.forum-fet.fi/affarsnatverket.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."