Är fönstret ett värme-ekonomiskt otyg?
av Vidar Westerholm Forum 1974-07, sida 15-16, 19.04.1974
ISSA ASUNNOISSA ON SVURET
IKKUNAT ——
Allt sedan oljeprisstegringen satte in med accelererad fart i slutet av senaste år har medborgarna 1 staten Finland matats med direktiv om energibesparing. Byggnadsstyrelsen och Bostadsstyrelsen har formligen etablerat en inbördes tävlan i att upplysa husbyggarna I den svåra konsten att producera energisnåla byggnader, allt i den vällovliga avsikten att rätta till landets valutabalans. De givna föreskrifterna är legio och framförda I imperativ form. Då dessa även delvi kommer att vara riktgivande för den privata byggnadssektorn, skulle något slag av prioritering av åtgärderna vara av stor betydelse. Alla besparingsförslag är inte lika räntabla och även den vid första anblicken kanske litet befängda utvecklingen bör ges en liten chans, hur irriterande den än kan vara i en tjänstemans ögon.
Forum 7/74
Ett tvärsäkert påstående säger, att hädanefter skall våra fönster vara treglas sådana och till ytan så små lagen och förordningarna tillåter. Det är därför med förvåning man upptäcker, att det senaste höst ingick i den rikssvenska tidskriften Ny teknik en artikel kallad ”Större fönster ger bättre värmeekonomi”. Mannen bakom påståendet är professorn i byggnadskonstruktionslära vid Lunds tekniska högskola, Bo A dam sson, som bedriver tvärvetenskaplig byggforskning med inriktning på praktiska resultat. Artikeln är uppföljd med en mera detaljerad redogörelse vid svenska VVS-Tekniska Föreningens årsmöte.
Bo Adamssons förslag går ut på, att man skall utnyttja solinstrålningen genom att låta solen värma upp huset direkt genom fönstret. Detta ställer doc fönstret et värmeekonomiskt otyg många krav på både fönster och byggnad. Kortfattat gäller, att fönstret skall vara orienterat mot söder och helst försett med lämplig solavskärmning sommartid. Av stor vikt är även, att huset har betongbjälklag för magasinering av värme och att värmetillförseln från husets värmesystem regleras noggrant.
För att pröva dessa teorier har man datorberäknat ett rum beläget i Stockholm och bestämt värmeförbrukningen för en hel uppvärmningssäsong. Resultaten har visat, att glaspartier åt söder alltid ger ett betydande värmetillskott till rumsuppvärmningen. För treglasfönster blir energibehovet rent av negativt, dvs fönstret tillför rummet mera värme än det förbrukar. Studierna fortsätter och professorns önskemål är att få bygga ett provhus.
Vänd 15
Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank Fordringar hos ändra bankei Checkräkningskrediter . Växlar. Lån…. Krediteriutländsk valuta Betalningstörmedling …… Övriga finansieringstillgångar . Utländska fordringar Ilutländsk valuta Omsättningstillgångar Utländska mynt Masskuldebrevslån . Övriga omsättningsti Investeringstillgångar Masskuldebrevslån Aktieroch andelar Fastigheter och fa: Anläggningstillgångar och övriga med lång verkningstld Aktier och andelar… ………+ Fastigheter och fastighetsakti Maskiner och inventarler ……….+ Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid..
Månadsbalans dön 31 mars 197 » 3995 685,89
Sparbankernas Central-Aktie-Bank
Passiva Främmande kapital inhemska skulder Checkräkningar .. 37 760 269,27 1352 354,57 Depositioner…. 113 106 485,47 619 484 215,34 Depositioneri utländsk valuta 13 006 124,71 39 019 958,03 Skulder till Finlands Bank… 427 347 236,95 190 777 069,89 Skuldertillandra banker. 784 676 179,12 440 651 851,69 Skulder till staten … 291 830 953,79 29 693 482,66 Betalningsförmedling 3 245 142,72 45 605 198,07 Övriga skulder 19 721 113,69 26 444 110,01 Utländska skulder I utländsk valuta .. 25718 683,18 44 205 192,95 I mark…..sssssener 2428 543,80 Räntor och övriga inkomster .. 7519 100,78 6 018 534,72 Eget kapital 3 916 273,89 Aktiekapital.. 26 200 000,00 3 311 404,29 Reservfond 35 600 000,00 Skatteutjämni 1 600 000,00 229 794 985,43 vriga fonder .. 14 000 000,00 1190 890,00 Vinst från tidiga 499 003,98 270 475,17 17 384 449,99 73 901 703,23 «> 19046 713,82 1 790 000,00 745 629,60 5 658 648,22
Summ 804 258 837,46 Summ mk 1 804 258 837,46
För Direktionen:
Ansvarsförbindelser OnnI Särökari Matti Soln 554 040 840,76 För Förvaltningsrådet: ” Pekka Terho
Adamssons idé utnyttjades av Rewell redan för 20 år sedan
Forts från sid 15
I tidningsartikeln påpekar han dessutom vikten av att få funktionskrav i stället för konstruktionskrav i. byggnadsstadgan samt varnar för deloptimeringar, då dessa lätt höjer totalkostnaderna.
I väntan på professorns provhus är det dock skäl att försöka överväga, vilka konsekvenser de hittills på teoretiska beräkningar baserade resultaten skulle medföra. Alltså 1. Glaspartierna borde främst orienteras mot söder.
-
En glasandel av 40 9/0 i sydfasaden torde medföra nära maximal nytta av fönstrets energitillskott.
-
Ett treglasfönster är betydligt effektivare än ett tvåglasfönster.
1 4, Bjälklagen borde vara tunga (av betong) och inte värmeisolerade mot rummet.
Kravet på den tänkta glasandelen verka inte direkt omöjlig att uppfylla, då te kontorsbyggnader med 50/0 glasande i ytterväggen ingalunda är sällsynta.
Däremot torde fordran att fönstret för ses med ett värmeisolerande skikt natte tid vara mera’ problematisk ur skötselsynpunkt, likaså utformningen av skyddet.
Skyddet mot solstrålningen sommarti är även ett bekymmer, som länge ha sysselsatt artitekter och VVS-experter.
Resultaten av uppfinnarmödan har hit tills sällan tillfredsställt husets innevå nare.
Akustiker, artitekter och vanliga människör är särskilt i kontorsbyggnader tacksamma för ett akustiskt och samtidigt värmeisölerande undertak och också tjocka golvmattor kan vara trevliga. Sådant gillar inte professor Adamsson.
De framlagda: tankegångarna är dock värda all uppmärksamhet, trots begränsningarna i rummets utformning. Idéen att göra större fönster på solsidan är ingalunda ny. Ett exempel bland många utgör de för 20 år sedan av Viljo R ewell ritade våningsbostadshusen vid Skogsbäcksvägen i Månsas. Tecknaren Karis syn på fönsterstorleken kompletterar bilden. (Vidar Westerholm) 2
Forum 7/74