Är Gorbatjovs reformer tillräckliga?
av Tauno Tiusanen Forum 1987-06, sida 24-25, 02.04.1987
d i a S väljarnas »’ döm är inefaltid, frågarssi lätt att förstå. ed. om väl? oasem a FM et har Sin rätt att rösta på ven" 1 i Spekulatiörlemne ö r valet inte ”alltid- fantérat = sammansättningoch.,statsi a. Men klagan till lader sön Ca st nemat in inte i Sådana Jo är mandte är fördel ev.eni klär bot pr sned met Bpa Se t, jla som arp. De Då var = oväntat. aint LS hellohwa Ve Qväntat vatt s ee va “skul lle i, be Det vå g ya e ”den"slörsta vinnaren ärrtygå ygårr. Def — redöringssaMimansa spe i Få Vd ( äg | el tabells ka FN vr TA BE vati isk liv växer. ed tall rbättra fö tt redan ene - Sdp. orment där man han fipligen snoliktytr ve innebär UR hålls, = om att Sd it förrätta. je ’eller;! FhetensFBantfänge: É T jarna. na 5 till. R m Rd LÄRA n : oreoa ER och uLd fe de gering, Mg olikg: V h riksdagens ar- — en sådan r del ”avgåe e"regeringen adentvalety! Ben : N avge ber Fr redogö- " naturlig statsminister. Samno a MAR tiksdagen kunde “Koivisto sk lejutn ads at Ile. vara en FR ER OS Ö UKtion tsriksdagsarb etet FJ nya ”isådnära inpå p res äp.De skulle medela. hand” sen sabnUnds assig skill fr te p asiörts n sätallär denisa fc
STEN a förvånat anidat som amlingspartiet. Vä måste= 385 tic K samlingspartiets sällsynt gining Då A fo (östnder
Stora småsaker: mikroelektronik
Utvecklingen går framåt med rasande far, sögs det inom snar sagt alla branscher. Men få områden utvecklas så snabbt som elektroniken. Forskningen och utvecklingen sk nu samordnas också ikroelektroniken smyger sig in över M allt. Snart är till och med dammsugen datoriserad. Vissa modeller har redan blivit mikroprocessorstyrda. Problemet för den finländska industrin är emellertid inte hur en dammsug ska förses med mikroelektronik, utan hur vår industri ska klara av konkurrensen med motsvarande industri i andra länder. Har vi någon möjlighet att till rimliga kostnader själv utveckla elektronikprodukter på komponentnivå? Betraktar man vår elektronikindustri litet mera ingående, kommer man snabbt underfund med att vår industri besitter branschkunnande på mycket hög internationell nivå.
Massproduktion inte för oss Klart är också att vår industri bör satsa på specialprodukter, skräddarsydda kretsar och annat i den stilen. Massproduktionen av standardkomponenter måste vi överlåta åt “de stora”. Det välkända äventyret med Valco-bildrörsfabriken visade klart att våra möjligheter att hävda oss på marknaden för masstillverkade komponenter är obetydliga.
Gäller det specialgjorda kretsar eller komponenter som tillverkas styckevis eller i små serier, har vi till och med goda förutsättningar att nå framgång. Ett typexempel är Lohjas flata ALE-dataskärmar. Marknadsföringen har kanske inte lyckats så bra som man hade väntat sig, men kunskapen finns hos Lohja, som kan utnyttja metoden också för annan produktion. Micronas har visat att skräddarsydda kretsar också kan tillverkas i Finland.
TEKES-program
Det räcker inte med några få spjutspetsar. Därför har Teknologiska utvecklingscentralen, TEKES, tagit initiativ till ett riksomfattande forsknings- och utvecklingsprogram för mikroelektronik. TEKES deltar i finansieringen med en andel på 60 procent, indusrtrin med cirka 20 procent och resten kommer från andra forskningsinstitutioner och övriga finansieringskällor. Det praktiska arbetet utförs vid forskningslaboratorier vid såväl industrin som högskolorna och andra forskningsinstitut. Statens tekniska forskningscentral (VTT) och Tammerfors tekniska högskola, Tikk, är mest engagerade I programmet. Programmet kommer att kosta 100
FÖSRUN, 5/1987
Mmk och genomtörs under en period av fyra år. Programmet beräknas omfatta ungefär 200 manarbetsår. Det största enskilda projektet, med ett kostnadsförslag på närmare 16 Mmk, genomförs vid Ttkk.
Tre huvuddelar
Mikroelektronikprojektet är indelat i tre huvudprojekt, nämligen planering av integrerade kretsar samt tillhörande skolning; kiselteknologi och fotonik samt hybrida halvledare (sammansatta av flera grundkoncept, såsom bipolära transistorer och FETkretsar i samma integrerade krets).
Det förstnämnda projektet omfattar bland annat utveckling av planeringsmetoderna för integrerade kretsar, digital signalbearbetning och applikationsspecifika integrerade kretsar, provningsmetoder vid planeringen, imegrerade BiMOS-strukturer och snabba CMOS-strukturer för frekvenser på flera GHz. Dessutom ingår ett separat projekt som syftar till att få fram en monolitkrets baserad på galliumarsenid för frekvensområdet X (inom vilket bla röntgenstrålningen finns). X är i detta sammanhang den romerska siffran 10.
Framställningsteknik
Projektet kiselteknologi omfattar tre delprojekt, CMOS 1,5, effektkretsar och laserbehandling. Det förstnämnda projektet inne fattar utveckling av en framställningspro- cess som kunde åstadkomma ännu smalare ledningsbanor i CMOS-kretsar. Exempelvis Micronas tillverkar idag kretsar med en ledningsbredd på 3 mikrometer. Strävan är att komma ner till 1,5. Effektkretsprojektet omfattar aktiva halvledarkomponenter för höga effekter, upp till 100 kVA. I huvudsak blir det frågan om Darlington-transistormoduler. Meningen är att projektet ska ge kunskaper om planeringen och framställningen av dylika kretsar. Lasern är mycket lämplig som ”"”skärverktyg” vid tillverkning av olika halvledarkretsar. Ytstrukturen kan formas och bearbetas med mikrolaser och dessutom kan lasern utnyttjas vid odling av ytskikt. Tekniken utvecklas i laserbehandlingsprojektet.
Material och komponenter
Det tredje huvudprojektet omfaitar flera delprojekt, av vilka speciellt kan nämnas
Finland, i TEKES regi.
användningen av Lohjas ALE-teknik vid framställningen av GaAs-halvledarkomponenter. ALE-tekniken, som idag huvudsakligen förknippas med Finlux-dataskärmarna, kan användas också vid framställningen av andra kretsar. Processens stora noggrannhet gör den väl lämpad för odling av tunnfilmsstrukturer av olika slag. Skiktens tjocklek kan varieras med en noggrannhet av ett atomlager! Processens speciella teknik gör att man hellre talar om odling än om framställning i dessa sammanhang. Inom projektet undersöks möjligheterna att framställa HEMT-, HBT- supergaller- och kvantbrunnsstrukturer med ALE-metoden.
Optoelektroniken i ropet
Som rubriken för huvudprojektet redan antyder, kretsar forskningen i dessa projekt mycket långt kring optoelektronik. Helt nyligen har man för första gången i Finland lyckats framställa en halvledariaser. Härvid kom LPE-ekniken till användning. (LPE = Liquid Phase Epitaxy). Halvledarlasern är en oxidskiktslaser med våglängden 1,3 mikrometer (IR). Avsikten är att utveckla mera sofistikerade modeller och dessutom ändra våglängden till 1,55 mikrometer, vilket är den våglängd som uppvisar de lägsta förlusterna vid transmission via optiska fibrer. Inom ramen för detta tredje huvudprojekt, kommer det att forskas kring förpackningsteknik och kvalitetsfaktorer för optokretsar. Vidare ägnas utvecklingen av laser- och detektorkretsar ett stort intresse, Projektet syftar till att få fram nya halvledarmaterial och kan väl närmast anses vara en fortsättning på utvecklingen av GaAs-halvledartekniken som Forum skrev om i nr 12/86. Detta projekt är också det största enskilda projektet i hela programmet, med sin budget på 16 Mmk. Projektledare är Markku Pessa. Olika integrerade optiska dämp- och kopplingskretsar är också föremål för intensiv forskning i detta sammanhang.
Mikroelektronikprojektet kommer, om delprojekten lyckas väl, att trygga den finländska industrins plats på världsmarknaden också inom mikroelektroniken. Detta sker dels genom process- och produktutveckling och dels genom skolning som i sin tur tryggar återväxten av forskare.
Christer Ekebom 21