Är H:forsbörsen övervärderad?
av Anders Löflund Forum 1998-06, sida 24, 16.06.1998
Anders Löflun är ekonomie doktor och t.f. bitr. professor i finansiell ekonomi vid Svenska handelshögskolan, Helsingfors.
”…värderingen är betydligt högre än vad som kan förklaras med den gynnsamma dividend- oc ränteutvecklingen rots att aktiemarknaden i sin oändliga visdom ser och hör allt, tycks det finnas en oroväckande avvikelse från viktiga fundament i värderingen på Helsingforsbörsen. Många faktorer är visserligen fortfarande mycket positiva: börsbolagen uppvisar rekordhöga vinster. tillväxtförväntningarna är fortsättningsvis starka, inflationstrycket är lågt och räntorna låga. Allt lera bolag försöker locka företagsledare till genuint värdeskapande med lukrativa optionspaket. Den eventuella ”pensionsbomben’ för den stora årskullen upprätthåller hög efterrågan på aktier. Och så vidare… alla dessa faktorer stöder en hög värderingsnivå. Men den centrala frågan är hur mycket av allt detta redan är diskonterat i aktiepriserna? Låt oss ta en titt på en ofta använd indikator på rätt" fundamental värderingsnivå: dividendavkastningen, dvs. dividendbeloppet dividerat med aktiens marknadspris. Jag använder här ett mått aggregerat för hela Helsingforsbörsen, dvs, hela börsens dividendavkastning (källa: OECD Main Economic Indicators, Financial Statistics, Finland, ETLA: “Finnish SbareYield’). Dividendavkastningen berättar om ägarnas direkta kassaflöde från bolaget i förhållande
H:forsbörsen är övervärderad 97-98
Linjen anger vilken prisnivå vi kan förvänta oss givet skillnaden i dividendavkastning och kort ränt 12056 98:01 1005 - ” = a97:03 8046 Börsen övervärderad IA 9 g sedan 1990 XR
HeSe-avkastnin: & 8 R -149 -1224 -10260 -8NX -6H4 -440 -220 028
Dividendavkastning”? minus 3-mån. Helibo = Dividendavkastning är dividend i mk dividerat med aktiernas pris. Dividendavkastningen mäter ägarnas kassaflöde i förhållande till vad man betalar för aktier och brukar ligga på nivån ca 3 procent.
Är H:forsbörsen övervärderad till vad man betalar för aktierna. Dividendavkastningen (liksom t.ex. P/E-talet) är alltså ett mått som knyter ihop företagens kassaflöde och värderingen på börsen. Amerikanska forskarna John Campbell och Robert Shiller hävdar att dividendavkastningen över långa perioder tenderar att söka sig tillbaka till en medelnivå, dvs. har en tendens att korrigera sig. Detta skulle innebära att också värderingen på börsen korrigerar sig efter fundamenten. Om detta är fallet kommer USA börsen enligt Campbell och Shiller att ha en mycket dyster utveckling framför sig eftersom den amerikanska dividendavkastningen ligger på en all-time-low nivå”. Prisnivån är alltså onormalt hög i förhållande till dividendflödet. En annan viktig värderingsindikator är ränteläget. Ofta används skillnaden mellan dividendavkastningen och ränteläget som en enkel värderingsindikator.
Figuren nedan t.v. relaterar värderingsnivån på Helsingforsbörsen kvartalsvis (mätt som logaritmisk HEX-indexnivå eller också kumulativ avkastning från början av år 1990) till differensen mellan Helsingforsbörsens dividendavkastning och 3 månaders Heliborränta från föregående kvartal. Linjen visar det genomsnittliga, normala förhållandet mellan Helsingforsbörsens kursnivå och värderingsindikatorn. Enligt detta mått har det förekommit ”undervärdering’i förhållande till långsiktstrenden i dividend-ränta värderingsindikatorn i synnerhet under lågkonjunkturåren 1991 och 1992, samt också sista kvartalet 1995 och hela året 1996 (eftersom de befinner sig under linjen).
Samtliga kvartal år 1997 och det första kvartalet 1998 sitter högt ovanom linjen i högra kanten av figuren, vilket tyder på en övervärdering av Helsingforsbörsen. Differensen mellan dividendavkastningen och ränteläget ligger redan nere på ca -1,5 procent (utvecklingen förklaras främst av en stark räntenedgång), vilket i sig är kurshöjande. Men värderingen är betydligt högre än vad som kan förklaras med den gynnsamma dividend- och ränteutvecklingen.
Campbells och Shillers varnande toner för USAbörsen förefaller m.a.o. att vara berättigade även på Helsingforsbörsen. Eller borde man kanske säga speciellt på Helsingforsbörsen eftersom stegringstakten varit ännu starkare här? Man börjar ju nog fråga sig… 0 " Jobn Campbell och Robert J. Shiller: ‘Valuatton and the Long-Run Stock Market Outtook’, Journal of Portfolio Management, Volume 24, Number 3, Spring 1998.
FORUM NR 6/98