Är inte diamanterna eviga?

av Christian Sundgren Forum 1981-18, sida 14-15, 18.11.1981

Taggar: Teman: diamanter

Är inte diamanterna eviga?

Det var lätt att ge spekulationsråd i slutet på 70-talet — alla investeringsobjekt föreföll bra. Priskurvorna för guldet, silvret och diamanterna pekade brant uppåt. Internationell krisstämning, hög inflation, silverspekulation, guldhamstring och de nya investeringsdiamanterna bäddade för en fortsatt stigande prisspiral. 1979 vände trenden. Först började efterfrågan på diamanter minska, sedan kom det stora pristallet för guld och silver. Priserna är fortfarande låga på guld, silver och diamanter — vågar någon förutsp stigande priset e Räntan och dividenden på dina sparpengar kommer automatiskt in på ditt konto — en enklare sparform är svårt att hitta. Men speciellt lönsamt är det inte när inflationstakten är snabb. Det är det som får spararen att placera sparkapital i andra sparformer som kan ge en större avkastning.

Sätt aldrig hela ditt sparkapital i dessa spekulativa sparobjekt — vinsten kan vara stor, men förusten ännu större! Guldet och silvret har som investeringsråvaror den nackdglen att prisvariationerna är stora och snabba för den ovana spekulanten. Nästan samma sak gäller idag för investeringsdiamanten.

Vad skulle man satsa på under 70-talet

USA är den stora marknaden för investeringar i ädla metaller som guld och silver. De stora börserna för de här metallerna är New York och London. Klar etta som investeringsmarknad är USA också när det gäller slipade diamanter. Här säljs hälften av alla diamanter. Den dåliga ekonomiska utvecklingen mot slutet av 70-talet, de stora handelsunderskotten, den stigande prisnivå och den sjunkande dollarn slussade sparkapitalet från sparkontona till mer givande sparformer.

Från den amerikanska spararens synpunkt var guldet den bästa placeringen, därefter följde silvret, enligt den lista en av de amerikanska investeringsbankerna gjort upp Årlig avkastning 1970—1980 (26) Guld 32 Silver 24 Frimärken 22 Kinesisk keramik 19 Antika böcker 16 Mynt 16 Diamanter 15 Kända tavlor 1 14

De firmor som marknadsför investeringsdiamanter visar upp andra priskurvor. Diamanten har enligt den en bättre placering bland olika investeringsobjekt på 70-talet. Ett av företagen ger följande värden Årlig avkastnin 1970—1980 (2460) Diamanter 39 Silver 35 Guld 33 Olja 30

I denna likaså amerikanska jämförelse räknade man med en inflationsnivå på drygt 7 procent — i Finland har den varit betydligt högre. För obligationer och aktier var avkastningen under inflationsnivån.

Men den här statistiken har gällt 70-talet. Hur är det för detta årtionde? Vi vet redan att år 1980 blev en vändpunkt för prisutvecklingen på de ädla metallerna och de värdefulla ädelstenarna. Guldåpriset kollapsade och diamantmarknaden upplever sin värsta kris sedan 30-talet. Hur är läget år 19907?

Guldet

Hela 1979 var ett verkligt guldår. Priset slog det ena rekordet efter det andra och man spådde i spekulationsivern att guldet skulle nå hela 1 000 dollar per uns. Men som vi vet gick det inte på det sättet — tvärtom. Visserligen betalade man 800 dollar för ett uns guld i januari 1980, men bara en månad senare hade priset sjunkit med hälften. (850 dollar den 21 januari, 480 den 3 februari).

Den som köpte guld 1978 och sålde före prisfallet i början av år 1980 gjorde förstås en bra affär — det gjorde också de två stora guldproducenterna i världen: Sydafrika och Sovjetunionen. De två står för sammanlagt 2/3 av världens guldproduktion. Sovjet placerade en hel del guld i Scweiz år 1979 och kvittade me den guldvinsten en stor del av landets utgifter för utomstånde valutaskulder.

I Sydafrika igen är guldintäkterna motorn för hela den sydafrikanska ekonomin, eller rättade sagt, gör guldet Anglo American till världens lönsammaste företag och ger ägarfamiljen Oppenheimer en växande industripolitisk makt som också omfattar hela diamantmarknaden. Anglo Americans sammanlagda tillgångar rör sig omkring 15 000 miljoner dollar och bolaget är det näststörsta gruvbolaget i världen efter US Steel.

Ur investeringssynpunkt är det lätt att investera i guld. Priset per uns är lätt att definiera — det följer den senaste noteringen och guldtackorna är så dyra att det inte behövs många av dem för att stora summor skall vara investerade i dem. I Frankrike har guldsparandet alitid varit populärt. En orsak är den att guldet fick köpas och säljas utan registrering fram till den 1 oktober i år. En ny Mitterand-lag gör nu guldplaceringarna skattepliktiga. Den franska regeringen räknar med att besparingarna på 500 miljarder franc nu på ett mer givande sätt kanaliseras in i ekonomin.

Guldet och 80-talet?

Det ekonomiska klimatet har något stabiliserat sig sedan det stora prisfallet på guld för ett år sedan. Nästa års utsikter är bättre och för år 1983 räknar man med att den ekonomiska tillväxten igen skall ta fart i de flesta industriländer. Ett stabilare utvecklingsmönster innebär att prisutvecklingen på guldet kommer att vara mer dämpad. Redan den senaste tidens uppgörelser på den internationella oljemarknaden tyder på detta. Oljepriset och guldpriset utvecklas nämligen långt parallellt.

Några prognoser visar att guldpriset

FORUM 18/81

Beräknat guldpris 1987 (sannolikhetsprocent 18, 8, 2 873 923 974 2 93 02 < 87

Guldpriset i USD per uns förutsett 9 7. inflatio kommer att sjunka ytterligare. Från dagens noteringar på omkr 430 dollar per uns till 200 dollar inom ett halvår. På sikt kommer i alla fall guldet att bli dyrare. Enligt en källa kan vi var uppe i I 200 dollar om 6 år! Orsaken är helt enkelt den att guldreserverna i världen inte räcker till för en allt större efterfrågan.

Anglo Americans sannolikhetsprognos

Det sydafrikanska guldmonopolet Anglo American har gjort en egen sannolikhetskalkyl över det kommande guldpriset. Det är klart att denna stora privata guldproducent vill ”avslöja” guldprisets hemligheter för att veta vilka de kommande vinsterna blir.

Det är dr Woody Brock, expert på ekonomisk sannolikhetskalkyl, som har gjort studien för Anglo American. Här är resultatet för år 1987. Denna studie bygger bla på intervjuer med ett 80-tal expeter världen över.

Diagrammet visar vad centralbankschefer, bankirer, industriledare och politiska analytiker för om guldpriset år 1987.

Sannolikhetskalkylen. som diagrammet bygger på, säger vidare att chansen att guldpriset ligger under 872 dollar år 1987 är som I till 100. Om du tror på sannolikhetskalkyler och om du tror på den här undersökningen så kan du räkna med att du för det guld du idag köper för 430 dollar per uns får upp till 1 175 dollar år 1987!

Ornräknat 1 finska pengar: ett uns kostar idag I 870 mk, om sex år kan du få 5 100 mk för det. Skattefri differens per uns = 3 330 mk!

Det är i alla fall att notera att det är Anglo American som har gjort undersökningen. Företaget med 1/3 av västvärldens guldproduktion har minst sagt

FORUM 18/8 1125 >1175 —117 1074 —112 1024 —107 eget intresse i att utvecklingen ser så här positiv ut. De sinande guldreserverna i Sydafrika skall säljas så dyrt som möjligt, innan det politiska läget gör det vinstgivande affärsklimatet ohållbart.

Silvret

Det var inte bara guldet som nådde nya prisrekord i början av år 1980. Silvrets pris sköt upp i höjden på samma sätt. Här var marknaden direkt manipulerad. De amerikanska miljardbröderna Hunt satte igång jakten på silver och såg därmed till att vår det på deras egna silvertillgångar mångdubblades och att spekulationsvinsterna rullade in i familjekassan.

Men balongen sprack och priset föll omedelbart. För dem som i spekulationsivern sålde det antika familjesilvret gick det illa. Det gick det också för bröderna Hunt som gjorde förluster och måste i domstol ge löfte om att aldrig mer spekulera i silver…

Silverpriset följer utvecklingen av andra ädla metaller men är konkret kopplad till industrianvändning. Silverpriset är därför långt beroende av den industriella efterfrågan. Eftersom en expansion är att vänta de kommande åren kan man också anta att silverpriset går uppåt.

Silvret kostar nu omkring 520 penni per uns, vilket är nära bottennoteringarna från år 1971. Det kan alltså inte bli mycket sämre. Men en sak gäller för silver — blir denna industriråvarna mycket dyr ökar återanvändningsgraden, «vilket minskar efterfrågan och därmed pristrycket. Dessutom finns det få gruvor i världen som enbart producerar silver. Vanligen sker silverutvinningen samtidigt med koppar, zink och blyproduktionen, vilket också påverkar silverutbudet och prisvaritionerna.

Det finns en tumregel som säger att guldet skall vara omkring 30 gånger dyrare än silvret. Med dagens priser betyder det att man kan vänta sig stigande silverpriser de närmaste åren — eller sjunkande guldpriser — hur man nu vill ta det.

Diamanten

Diamanten är det bästa inflationsskyddet. Fördubbla ditt kapital på 5 år. Gör en 50 procents vinst på kort tid.

De här argumenten känner vi till från diamantföretagens försäljningsreklamer. Faktum är att diamanterna steg i pris mycket jämnt fram till vintern 1980. Prisutvecklingen var jämnare än för de flesta andra investeringsobjekt. Det är också sant att den som köpte diamanter av toppklass år 1977 och sålde dem inom 1979 gjorde en lysande affär — även om den inte vara skattefri.

Men de som vaknade sent, lurades av lockande reklamkampanjer och trodde att priserna skulle fortsätta att stiga i samma fart efter 1979 gjorde en dålig affär. Direkt förlust blev det för dem som köpte diamanter 1979 och har varit tvungna att realisera dem redan nu.

Överlag har diamantpriserna sjunkit med omkring 20 procent det senaste året. Prisfallet har varit större för stenar av sämre kvalitet. Det stora problemet med diamanten som investeringsobjekt är att varje diamant är unik och har sitt värde medan varje uns guld är lika mycket värt.

Diamantförsäljarna lovar fortfarande mycket, men var försiktig. Investeringsfirmorna hari de flesta fall lagt till sådana marginaler att priset på investeringsdiamanter i Norden är betydligt högre än på den internationella marknaden. Tumregeln blir: se till att du inte betalar för mycket för din diamant och räkna inte med att sälja den förrän tidigast om 5 år.

Om den investeringsfirma du köper diamanten ifrån har en egen marginal på 20 procent kan du lätt räkna ut att din egen förtjänst, även om prisökningen är 20 procent, blir plus minus noll. Men i ett läge där priserna går ner betyder dessa marginaler att du förlorar pengar.

Problemet med diamanten som investeringsobjekt är att det krävs expertis för att värdera varje diamant för sig. Det är helheten av vikten, färgen, slipningen och renheten som ger diamantens värde.

Grundregler vid diamantköp — köp aldrig en diamant utan medföljande internationellt certifika — vänd dig till en kompetent försäljare med lång erfarenhe — satsa på diamanter av toppklass — undvik andra ädelstenar — de är ännu svårare att värder — satsa inte alla sparmedel på diamanter det kan vara en felinvestering ”forever”.

Christian Sundgren N 15