Är konjunkturen i vågskålen?
av Lars-Erikölle Forum 2007-01, sida 42, 31.01.2007
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2007
Lars-Erik Öller är professor emeritus vid Stockholms universitet.
Ingen kan med säkerhet säga när en lågkonjunktur börjar. Det enda säkra är att vi inte tidigare haft längre perioder utan bakslag.
Är konjunkturen i vågskålen?
Som så ofta när man ska bedöma konjunkturläget möter man motstridiga krafter. På den negativa sidan ser vi hur stigande räntor börjar pressa bostadsmarknaden, främst i USA, menii viss mån även i Europa, Kommer detta att leda till en krasch som drar den övriga ekonomin med sig i fallet?
Vi ser också att konjunkturen helt allmänt planar ut i USA, Den mycket stora nedgången i dollarns växelkurs förutsäger fallande import och en aggressivare export från USA på marknader där konkurrensen främst kommer från Europa (till exempel papper).
Här finns också en risk för härdsmälta. Det rekordstora underskottet i USA:s handelsbalans har lett till en ofantlig ackumulering av dollartillgodohavanden i Japan och Kina, Ska nedgången i dollarvärdet påskyndas av att länderna med överskott slutar att samla på sig dollar, kanske rentav börjar göra sig av med dem och köpa reservvalutan euro i stället? Med fritt fall för dollarn som följd?
På den positiva sidan ser vi att Europa äntligen börjar röra på sig, främst Tyskland, Tillväxten är ännu blygsam, men man står åtminstone inte på stället. IFO-barometrarna över vad företagarna förväntar sig har slagit i taket hela hösten. I USA är det än så länge fråga om bara en nedgång i tillväxten, där exporten nu ska ta över konsumtionens ledande roll. Och så en ny faktor: Kinas betydelse som importör har växt så snabbt att dess dragkraft för världsekonomin inte längre är försumbar, Som exportör är Kinas ekono Det är ungefär lika upplysande som att gå omkrin nar upp sig som moln över horisonten. Man jämför med tidigare konjunkturtoppar och visar hur snabbt kreditbubblan sprack i början av 1990-talet, dito IT-haussen i början av 2000-talet. Men när kraschen skall inträffa vet man inte, bara att den väntar i kulisserna. Det är ungefär lika upplysande att nu sia om recession som att gå omkring med ett plakat med texten: ”Slutet är nära”. Jovisst, men vad menas med ”nära”?
Så har vi då optimisterna som är säkra på att tillväxten blir god så långt ögat når. De hör till dem som ligger kvar i en fallande aktieportfölj ända tills de säkert gör en förlust.
Det är bra att ha klart för sig en sak. Ingen vet när en lågkonjunktur sätter in, bara att vi inte fått uppleva några längre perioder helt fria från bakslag. Många tror sig veta, men har oftast fel. Någon pessimist måste ju någon gång få rätt. Som den som itippningen fyller i enbart ettor och ofta får mest rätt eftersom hemmalagen har en liten fördel.
Utan att våga mig på några kategoriska uttalanden en bit in i framtiden dristar jag ändå säga att sannolikheten, och det är sannolikheter vi måste tala om, att en lågkonjunktur skulle vara nära förestående är försumbart liten.
Vill du kontrollera detta påstående så gå in på Konjunkturinstitutets hemsida (www.konj.se), skriv in sökordet ”vändpunktsindikatorer” och klicka på “indikator! Jamen, säger du kanske, den gäller ju bara Sverige! Men när har konjunkturen varit helt olika i våra två länder Än tillförlitligheten då? Svaret är att om vi hade haft den i början a mi prisstabiliserande. a me d ett pl akat 1990 talet hade vi fått en mycket tiHur skall man då väga ihop dig varning, 2001 fick vi varningen dessa motstridiga krafter? med texten: redan på våren, då få trodde på en re j ö ” DN a i tovt indelas tpesstmister och Slutet ar nara . “Nha blir det, vänder konjunkoptimister. I en stark högkon- J ovisst , men vad turen? Jag säger som domedagsprofarit som den d nu upplever menas me d feten, vändnidöen a Yu le etonar pessimisterna attde = ;, 9 ingen, men följ med vändpunktsindi negativa krafterna redan tor- nara : katorn så får du en tidig varning. m